Slaget vid Axtorna var ett slag som stod den 20 oktober 1565 under nordiska sjuårskriget.

Bakgrund Tidigare under kriget hade danska trupper intagit Älvsborgs fästning medan svenska trupper ockuperat delar av de omgivande dåvarande danska kustlandskapen. Daniel Rantzau hade tvingats ge upp Varberghus, som hade fallit till svenskarna den 15 september 1565, efter att dessa den 28 augusti hade erövrat Ny Varberg, Skånelands största och viktigaste stad efter Malmö.

Då det tunga artilleriet äntligen nådde fram fick Rantzau budskap om att en överlägsen svensk här under Jacob Henriksson (Hästesko) ryckte fram från öster och han tvingades ge upp belägringen och föra trupperna mot Falkenberg. Där var dock bron över Ätran bränd av en svensk patrull och danska armén tvingades söka andra övergångar över Ätran. Svenskarna var under order från Erik XIV att uppsöka och slå den danska armén och tillfället yppade sig vid vadställena vid Axtorna by i Köinge socken cirka 20 km uppströms. Trupperna följda existerande kommunikationsleder.

Slaget De bägge arméerna intog en beredskapsuppställning och besköt varandra. Kavalleri och infanteri anföll ungefär samtidigt. Det svenska infanteriet var starkare än det danska och tog bland annat dess vagnborg. I gengäld var det danska kavalleriet starkare än det svenska och kunde i en första fas tvinga det svenska kavalleriet att retirera och därefter komma det danska infanteriet till undersättning. Därefter följde en andra fas med ungefär samma förlopp, ett svenska anfall där infanteriet var framgångsrikt medan det danska kavalleriet var starkare och kunde driva det svenska kavalleriet på flykten. Det svenska återtåget var relativt välordnat, men afmén tvingades lämna 47 artelleripjäser på platsen.

Uppskattningar av antalet döda varierar, men en vanlig uppskattning är att omkring 4 000 människor miste livet under slaget varav de ofrälse begravdes i massgravar på fältet. Adelsmännen fördes generellt hem till sina familjegods för begravning. Slaget ledde inte till några avgörande strategiska eller politiska förändringar, tvärtom bibehölls genom den danska segern situationen som den varit innan slaget.

Arkeologisk undersökning År 2005 genomfördes en arkeologisk undersökning av slagfältet som bekräftade slagfältets lokalisering samt vissa större förlopp under slaget. Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam på uppdrag av Falkenbergs kommun.

Minnesmärken och aktiviteter En av de som dog vid slaget var Sten Rosensparre. Sonen Olof Rosensparre reste en sten över honom i närheten av platsen för slaget. Denna hade i början av 1700-talet förfallit och resterna är försvunna efter en transport till Falkenberg. Stenen ersattes 1866 av en gjord av Hallands fornminnesförening. Sedan 1965 finns en minnessten på den ungefärliga platsen för slaget.

Från 2006 och några år framåt förekom aktiviteter vid slagfältet i form av re-enactment. Slagfältet är tillgängliggjort genom utmärkning av leder, skyltning, mobiltelefonguidning och vid speciella tillfällen flaggor som utmärker arméernas utgångsställningar.

Bildgalleri

Referenser

Litteratur

Externa länkar Axtorna Historiesällskap

Kategori:1565 Kategori:Hallands historia Kategori:Lübecks historia Axtorna Axtorna Axtorna Axtorna Kategori:Köinge socken Kategori:Falkenbergs historia