Leopold III, född 3 november 1901 i Bryssel, död 25 september 1983 i Sint-Lambrechts-Woluwe, var belgarnas kung mellan den 23 februari 1934 och fram till sin abdikation den 16 juli 1951. Han avlade ed som kung den 23 februari 1934. Leopold III var son till Albert I av Belgien och Elisabeth av Bayern.

Vid andra världskrigets utbrott försökte Leopold upprätthålla belgisk neutralitet, men efter den tyska invasionen i maj 1940 kapitulerade han för sitt land, vilket väckte stor fientlighet både hemma och utomlands. Leopolds handling förklarades grundlagsstridig av premiärminister Hubert Pierlot och hans kabinett, som flydde till London för att bilda en exilregering, medan Leopold och hans familj sattes i husarrest av tyskarna. År 1944 flyttades de till Tyskland och sedan till Österrike, innan de befriades av amerikanerna, men förbjöds i flera år att återvända till Belgien, där hans bror prins Charles hade utsetts till regent. Leopolds slutliga återkomst till sitt hemland 1950 höll nästan på att orsaka ett inbördeskrig, med allvarliga krav på en separatistisk republik i Vallonien. Under tryck från regeringen abdikerade han till förmån för sin son Baudouin i juli 1951.

Leopolds första hustru, prinsessan Astrid av Sverige, dog i en bilolycka under en bilsemester i Schweiz i augusti 1935, och hon sörjdes mycket av allmänheten. Leopold, som körde bilen när det träffade ett träd, fick lindriga skador. Hans morganatiska andra äktenskap med Lilian Baels ingicks i fångenskap 1941 och stred mot belgisk lag, vilken föreskriver att ett borgerligt äktenskap måste ingås före ett religiöst äktenskap, och hon tilläts aldrig bära titeln drottning. Även om Lilian och Leopold ursprungligen hade planerat att skjuta upp sitt borgerliga äktenskap till krigets slut, väntade Lilian snart deras första barn, vilket krävde ett borgerligt äktenskap som ägde rum den 6 december 1941.

Barndom och utbildning Prins Leopold föddes i Bryssel som det första barnet till prins Albert, arvtagare till den belgiska tronen, och hans gemål hertiginnan Elisabeth av Bayern. År 1909 blev hans far kung av Belgien, som Albert I, och prins Leopold blev hertig av Brabant.

När Belgien invaderades av Tyskland i augusti 1914, tillät kung Albert sonen Leopold, då tolv år gammal, att värva sig till den belgiska armén som menig och försvara kungariket. Men när Belgien nästan helt ockuperats av tyskarna 1915 skickades Leopold till England medan hans far fortsatte att kämpa i Frankrike.Evelyn Graham, Albert, King of the BelgiansRoger Keyes, Outrageous Fortune: The Tragedy of Leopold III of the Belgians Från september 1915 till september 1919 gick han på Eton College med några avbrott för lov i De Panne med sin familj.

Från 23 september till 13 november 1919 reste han med sina föräldrar till USA för ett officiellt besök. I slutet av 1919 tog han privatlektioner som kompletterade hans engelska utbildning på Eton med lärare som skulle förbereda honom för inträde till Kungliga militärakademien. Han reste sedan till Brasilien hösten 1920 med sina föräldrar. I slutet av november 1920 anslöt han sig till Kungliga militärakademien och tog examen i december 1922 som sekundlöjtnant med ansvar för grenadjärregementet.. Den 10 januari 1923 svor Leopold som nybefordrad officer, eden till konstitutionen och det belgiska folkets lagar.. År 1923 besökte han Egypten med sin mor, där Tutankhamons grav just hade upptäckts. År 1925 gjorde han sin första resa till Belgiska Kongo.

Äktenskap Första giftermålet Leopold träffade den svenska prinsessan Astrid våren 1926 och de gifte sig på hösten. Först genomfördes en borgerlig vigsel i Sverige 4 november 1926 och sedan en kyrklig vigsel 10 november samma år i Belgien. Paret fick tre barn:

Prinsessan Joséphine Charlotte, född på Kungliga slottet i Bryssel den 11 oktober 1927, storhertiginna av Luxemburg. Hon gifte sig den 9 april 1953 med prins Jean, som senare blev storhertig av Luxemburg. Hon avled på Fischbach slott den 10 januari 2005 Prins Baudouin av Belgien, hertig av Brabant, greve av Hainaut, som blev Belgiens femte kung som Baudouin, född i Stuyvenberg i utkanten av Bryssel den 7 september 1930 och avled i Motril i Andalusien, Spanien, den 31 juli 1993. Prins Albert av Belgien, prins av Liège, som blev Belgiens sjätte kung som Albert II, född i Stuyvenberg den 6 juni 1934. Han abdikerade i juli 2013.

Kung Albert I omkom den 17 februari 1934 i en bergsbestigningsolycka och Leopold tillträdde tronen den 23 februari 1934 under namnet Leopold III av Belgien.

Den 29 augusti 1935 körde Leopold och Astrid längs de slingrande, smala vägarna nära deras villa i Küssnacht vid Vierwaldstättersjön i Schweiz. Kungen körde bilen själv medan chauffören satt i baksätet. Astrid satt bredvid Leopold med kartboken i knäet. När hon frågade om vägen tittade kungen för en sekund bort från vägen och bilen for i hög hastighet ner för den branta sluttningen mot sjön. Drottningen kastades ut mot ett träd, kungen slungades ut på andra sidan och chauffören följde med bilen ner i vattnet. Kungen klarade sig med några brutna revben och småsår i ansiktet, men drottningen avled av sina skador.

Andra giftermålet

Henri Baels var guvernör över västra Flandern och gammal vän till kung Albert. Han tog ofta med sig dottern Lilian när han besökte kungafamiljen. 1941 bjöd Leopolds mor Elisabeth in Lilian till Laekens slott, där kung Leopold III som nu var krigsfånge, hölls i husarrest av tyskarna. Detta besök följdes av flera andra, vilket resulterade i att Leopold och Lilian blev kära. Leopold friade till Lilian i juli 1941, men Lilian tackade nej eftersom "kungar bara gifter sig med prinsessor," sade hon. Drottning Elisabeth övertalade dock Lilian att acceptera kungens erbjudande. Lilian gick med på att gifta sig med kungen, men avböjde titeln drottning. Istället gav kungen Lilian titeln prinsessa av Belgien, även kallad Prinsessa av Réthy, med tilltalet Kunglig Höghet. Det beslutades att ättlingar till kungens nya äktenskap skulle få titeln prins/prinsessa av Belgien med tilltalet Kunglig Höghet men uteslutas från tronföljden.

Leopold och Lilian planerade ursprungligen att hålla en officiell, borgerlig vigsel efter krigsslutet och Belgiens befrielse, men under tiden hölls en hemlig kyrklig vigselceremoni den 11 september 1941 i kapellet på Laekens slott, i närvaro av kung Leopolds mor drottning Elisabeth, Lilians far Henri Baels, Kardinal van Roey och en av kungens gamla vänner. Lilian bar drottning Elisabeths brudslöja. Giftermålet stred mot belgisk lag, som krävde att det religiösa bröllopet skulle föregås av det borgerliga. Även om Lilian och Leopold ursprungligen hade planerat att skjuta upp sitt borgerliga äktenskap till krigets slut, väntade Lilian snart sitt första barn, vilket krävde en borgerlig vigsel som ägde rum den 6 december 1941. Det borgerliga äktenskapet gjorde automatiskt Lilian till en belgisk prinsessa. Lilian visade sig vara en hängiven hustru till kungen och en kärleksfull och aktiv styvmor till sina styvbarn Joséphine-Charlotte, Baudouin och Albert. De älskade henne och kallade henne "Mor".

När det borgerliga äktenskapet mellan Leopold och Lilian offentliggjordes i ett pastoralt brev utfärdat av kardinal van Roey och uppläst i Belgiens alla kyrkor i december 1941, var reaktionen blandad i Belgien. Några visade sympati för det nya paret och skickade blommor och gratulationsmeddelanden till palatset i Laeken.Jean Cleeremans, Léopold III, sa famille, son peuple sous l'occupation Andra hävdade dock att äktenskapet var oförenligt med kungens status som krigsfånge och hans uttalade önskan att dela det hårda ödet för sitt erövrade folk och den tillfångatagna armén, och var ett svek mot drottning Astrids minne. De stämplade också Lilian som en social uppkomling.Léopold III, by Vincent Dujardin, Mark van den Wijngaert, et al. En av de ledande belgiska tidningarna tillrättavisade kung Leopold: "Sire, vi trodde att ni hade ansiktet vänt mot oss i sorg. Istället hade du den gömd mot en kvinnas axel." Leopold och Lilian anklagades också för att ha brutit mot belgisk lag genom att hålla sitt religiösa äktenskap före det civila. Denna kritik skulle fortsätta i många år, även efter kriget.

Enligt Lilians berättelse gjorde nyheten om hennes hemliga äktenskap med kung Leopold hennes mor upprörd och orolig, som förutsåg att det skulle orsaka en politisk storm. Hennes mamma citerade: "Min lilla, du vet inte vad som väntar dig. Det kommer att bli förfärligt, de kommer alla att attackera dig, du kommer få ett fruktansvärt hårt liv."Un couple dans la tempête: le destin malheureux de Léopold III de Belgique et de la princesse Lilian (2004) (pp. 36-37). Drottning Astrids föräldrar, prins Carl och prinsessan Ingeborg av Sverige, intog inte en lika hård linje mot kung Leopolds omgifte. Prinsessan Ingeborg berättade för en belgisk journalist att hon inte kunde förstå all agg i Belgien mot kungens andra äktenskap, att det var helt naturligt för en ung man att inte vilja vara ensam för alltid. Hon sa att hon var glad över sin svärsons nya äktenskap, både för hans egen skull och för barnbarnens skull.

Leopold och Lilian fick totalt tre barn: Prins Alexandre av Belgien, född i Bryssel den 18 juli 1942. 1991 gifte han sig med Léa Wolman, ett äktenskap som avslöjades först sju år senare. Han avled den 29 november 2009. Prinsessan Marie-Christine av Belgien, född i Bryssel den 6 februari 1951. Hennes första äktenskap, med Paul Drucker 1981, varade i 40 dagar (de skilde sig formellt 1985). Hon gifte sig senare med Jean-Paul Gourges 1989. Prinsessan Marie-Esméralda av Belgien, senare Lady Moncada, född i Bryssel den 30 september 1956. Hon blev journalist; hennes yrkesnamn är Esmeralda de Réthy. Hon gifte sig med farmakologen Sir Salvador Moncada 1998. De har en son och en dotter.

Leopold III skulle också vara far till Ingeborg Verdun (född 1940), och troligtvis till ytterligare en son.

Andra världskriget Fram till 1940 Under påtryckningar från den flamländska rörelsen och av motvilja mot Léon Blums franska folkfront (juni 1936 – april 1938) utropade regeringarna och kung Leopold Belgiens neutralitet i juli 1936, trots att landet varit allierad med Frankrike och Storbritannien under första världskriget. Kungen stödde fullt ut denna så kallade "fria händer"-politik. Detta innebar en återgång till neutralitet, vilket fram till 1914 varit en skyldighet sedan det internationella fördraget 1831 som garanterade Belgiens existens. Anledningen till det belgiska beslutet låg i demokratiernas svaghet inför upprepade tyska kupper i trots mot Versaillesfördraget (återockupation av Rhenlandet, Münchenöverenskommelsen).