Kunskapsstyrning anges vara ett systematiskt sätt att använda bästa tillgängliga kunskap för att förbättra vård och omsorg. Det handlar om att samordna kunskapsstöd, uppföljning och analys för att skapa en mer jämlik, effektiv och individanpassad (bland annat) vård. Detta anges även medföra ett behov av stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.

Historia Kvalitetsutvecklingen i sjukvården började systematiseras på 1970-talet. SPRI (myndigheten Statens planverk för sjukvårds- och socialvårdsplanering som avvecklades i början av 1990-talet) började då utveckla metoder för mätning av kvalitet ur olika aspekter (struktur, process, resultat) och ur olika perspektiv (patienten, vårdpersonal) samt själva arbetssättet (kvalitetssäkringsprocessen). På så sätt institutionaliserades kvalitetsarbetet och en grund lades för kunskapsstyrning. I praktiken infann sig en uppdelning där läkare koncentrerade sig på medicinsk resultatkontroll, medan sjukvårdshuvudmännens intresse begränsade sig till organisatoriska frågor.

I en rapport från 2008 konstateras att evidensbaserad kunskapsstyrning genom nätverk delvis har fungerat ..., men evidensbaserad kunskap är inte den enda kunskap som har giltighet och används. Därav kan man kanske tolka att "kunskapsstyrning genom nätverk" anses vara en typ av kunskap.

Från åtminstone 2014 finns även arbetsgivar- och bransch­organisationen Almega / Vård­företagarna (som bedriver vård och omsorg i privat regi) med inom svensk kunskapsstyrning.

2016 framhölls att begreppet kunskapsstyrning inte är entydigt och kan praktiseras i många olika former. Vad det står för idag (2016) är inte självklart utan företeelsen behöver problematiseras och studeras vidare så att vi får bättre insikt om hur olika aktörer i sjukvårdssektorn - inte minst politiker och kliniskt verksamma - använder ”kunskap” i olika beslutssituationer.

Sveriges regioner har sedan 2018 ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Genom att utveckla arbetssätt i samarbete krokar regioner arm med varandra, med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskarsamhället. Samarbetet tydliggör också vårdens och patientens gemensamma utvecklingsarbete för att skapa rätt vård och behandling för varje enskild individ. (enl en ref från Region Blekinge, se Externa länkar)

2024 anges att Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kommit överens om en gemensam inriktning för kunskapsstyrningen i vården. Överenskommelsen ska bland annat bidra till att sprida och tillämpa kunskap, följa upp resultat och skapa ny kunskap.

Rådet för styrning med kunskap Rådet för styrning med kunskap (anges även som Rådet för kunskapsstyrning består av tio myndigheter:

Socialstyrelsen E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Inspektionen för vård- och omsorg Läkemedelsverket Myndigheten för delaktighet Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Processen Deltagare i exempelvis hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning är: På statlig nivå (bland andra?) Läkemedelsverket, Myndigheten för vård- och omsorgsanalysSocialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. På regional nivå Sveriges regioner och många sjukhus och vårdcentraler (tillhörande regionerna), Vård­företagarna och Regionala cancercentrum. Samt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Därtill anges forskarsamhället, patientföreningar och närstående, samt professionsföreningar.

Det är inte helt lätt att förstå hur de olika parterna samverkar med den så kallade kunskapsstyrningen (utöver att man talar om kunskapsstöd, uppföljning och analys för att skapa en mer jämlik, effektiv och individanpassad vård och att detta även medför ett behov av stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap).

Hälso- och sjukvård Enligt SKR:s webbplats "Kunskapsstyrningvard" anges målet med kunskapsstyrning vara en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet.

Konsultföretaget Bearingpoint anger att kunskapsstyrning i vården (engelska Clinical Knowledge management) är styrning och stöd för att skapa, dela och omsätta klinisk och organisatorisk kunskap i det dagliga operativa arbetet.

Kunskapsstyrningen i svensk hälso- och sjukvård (National system for knowledge-driven management within Swedish healthcare) anges (också) ha som "mål och syfte" kunskapsstyrningens tre delar: Kunskapsstöd, uppföljning och analys. Samt har även ett behov av stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.

Man vill att Kunskapsstöd ska tas fram inom relevanta områden och utformas så att de är lätta att använda. Systemet ska göra det enklare att samordna kunskapsstöden som används i hälso- och sjukvården.

Kunskapsstöd Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp beskriver en vårdprocess som är anpassad efter patientens behov och omfattar en hel eller en del av en vårdkedja.

Uppföljning

Analys

Socialtjänst Om kunskapsstyrning inom socialtjänsten (=omsorg?) anger SKR, på liknande sätt som för vården, att kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap. Kunskapsstyrningen består även här av: Kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys, samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.

Medarbetare inom socialtjänsten ska ha möjlighet till bästa tillgängliga kunskap för att kunna använda den i mötet med brukarna. Det ska finnas stöd för att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för uppföljning och lärande.

Kritik Ett axplock av kommentarer till artikeln i Läkartidningen 21 mars 2024 (Nytt avtal om kunskapsstyrning) lyder såhär: "Det är bara professionen som kan avgöra vad kunskap är och hur man ska använda kunskap IRL! Nu kostar oss 100 administratörer och chefer mycket pengar för en produkt som de inte behöver stå för!". "SKR är ingen vetenskaplig organisation. SKR är en arbetsköparsammanslutning som har lyckats få status som expertmyndighet trots att det borde vara Socialstyrelsen, SBU och annat som är det." "Enklare, säkrare och bättre att använda gemensamma europeiska guidelines, enkelt tillgängliga och mer aktuella." "Vi skall inte blint förlita oss på utländska fogdar och prelater utan i stället uppmuntra lokal expertis. Detta bygger också förtroende."

Se även Evidensbaserad medicin Knowledge management Kunskapsstöd Vårdprogram

Referenser

Externa länkar Region Blekinges Huvuddokument - Kunskapsstyrningen Presentation om kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård Kommentarer till artikeln i Läkartidningen 21 mars 2024

Kategori:kunskap Kategori:hälso- och sjukvård Kategori:socialt arbete