thumb|302px|Annedal är markerat med rött på kartan över Göteborgsområdet. thumb|302px|Carl Grimbergsgatan, mars 2010 thumb|302px|Barnbördshuset. Annedal är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen ligger innesluten mellan Landala- och Guldhedsbergens branter i öster, Nilssonsberg i norr och Kommendantsängen i västerKulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 , s. 228. Stadsdelen har en areal på 27 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36 thumb|302px|Byggnadsminnesmärkt bostadshus på Föreningsgatan i Kvarteret Päronet. Byggnaden uppfördes 1901–02 efter ritningar av arkitekten Louis Enders.

Historia Annedal fick sitt namn efter den herrgård (som fram till 1870-talet låg ungefär vid Västergatan 2 i kv. 2 Päronet, norr om Spekebergsängen.Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 , s. 844 Herrgården, eller landeriet, kallades Anneberg efter dåvarande ägaren, handelsmannen Hans Andersson Swebelius (död 1791) fru Anna Hedvig, född Moberg. Herrgården fick alltså heta Anneberg och Spekebergsängen kallades "Anne Dahl" redan 1786 (Annedahl 1819).Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s. 2

Fram till början av 1870-talet fanns här mest ängs- och betesmark, förutom i närheten av Nilssonsberg där markerna var uppodlade. Innan stadsdelen fick sitt namn låg den oreglerade så kallade Albostaden söder och sydost om Nilssonsberg.Karta öfver Göteborg sammandragen efter äldre och nyare kartor år 1872 af Rob. Söderqvist, Göteborgs stad: search.arkivnamnden.org/repository/kartor/centrum/FIa5681.djvu Annedal tillhörde historiskt Örgryte och låg på Älvsborgs KungsladugårdsKarta öfver alla de ägor som för närvarande tillhöra Krono Säteri Hemmanet Gamla Elfsborgs Kongs Ladu Gård, Lantmäterimyndigheternas arkiv: akt 14-GBG-84 Blad 1-5 (kartan)1846-1850 av A.H.Wetterström http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=136&sd_base=lm14&sd_ktun=0004s4wc&mdat=1312930273 och Krokslätt Norgårdens ägor.

Vid ett laga skifte den 23 december 1863, skildes den 818 662 kvadratfot stora hemmansdelen från det övriga hemmanet.Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1868, N:is 1 - 35, Göteborg 1868, N:o 26, s. 6. Genom ett kungligt brev den 3 november 1870 stadgades att 3/80 mantal av frälsehemmanet Krokslätt Nordgården "... före innevarande års utgång... " skulle skiljas från Örgryte socken och införlivas med Göteborgs stads område.Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 , s. 77, 79-80

Staden köpte också egendomen Ryet i de södra delarna av det blivande Annedal och en stadsplan upprättades för hela området samma år. På förslag av tillförordnade stadsingenjören Brandel beslöt stadsfullmäktige den 28 november 1871 att stadsdelens namn skulle vara Annedal. Förstaden Annedal bestod av jordegendomarna Eden och Ryet. År 1872 godkändes den stadsplan för området som Robert Söderqvist uppgjort.

Den 28 september 2021 skedde ett sprängdåd i ett lägenhetshus på en adress vid Övre Husargatan, där ungefär 140 lägenheter fick evakueras.

Bebyggelse

Annedal var en arbetarstadsdel från början och fram till mitten av 1900-talet. I de södra delarna uppfördes institutioner som Folkskoleseminariet i Göteborg och Epidemisjukhusområdet med Barnbördshuset. Annedalskyrkan, som egentligen ligger söder om stadsdelsgränsen, invigdes 1910.

De allra första landshövdingehusen i kvarteret Ananasen byggdes 1876-1881, och en nyhet för den tiden var att flera hus uppfördes av byggnadsföreningar och bostadsbolag. Vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil.

Vid Rygatan 16 i Annedal öppnades Sveriges första "Änkehem", den 19 januari 1909.Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 394

Rivning och nybyggnation 1961 började hus köpas upp för så kallad sanering i Annedal och 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg. Fyra år senare antogs den hårt kritiserade stadsplanen, varefter det övriga Annedal började rivas från norr till söder. All träbebyggelse var i princip borta år 1973. De äldre hus som bevarades var alla byggda i rött tegel. Det var Robert Dicksons stiftelses bostäder, Annedalsskolan, samtliga byggnader som Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag uppförde på östra sidan om Carl Grimbergsgatan samt ett enda av de hus nämnda bolag byggde väster om Carl Grimbergsgatan. Det sistnämnda är idag föreningshuset Annedalshuset som inrymmer Annedals lägenhetsmuseum på Brunnsgatan 14.

I stället uppfördes omkring 1 800 lägenheter i 8-vånings lamellhus. De kvarvarande landshövdingehusen och villorna vid Linnéplatsen revs dock först i början av 1980-talet.

Annedals församling och distrikt Annedals församling, som även omfattar bland annat stadsdelen Guldheden, har 17 102 invånare (2009).Nationalencyklopedin på internet (abonnemang). Sökord : Annedal Stadsdelen hade 3 889 invånare år 1977.Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 251

1 januari 2016 inrättades distriktet Annedal, med samma omfattning som Annedals församling hade 1999/2000, och vari denna stadsdel ingår.

Ortnamn och gatunamn Bergen mellan Annedal och Landala kallades för Stora Bulleråsen på 1600-talet.Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet.

Byggnadskvarter och gator Byggnadskvarter Annedal omfattade 1923 följande byggnadskvarter:

N:o 1 Äpplet N:o 2 Päronet N:o 3 Krikonet N:o 4 Plommonet N:o 5 Aprikosen N:o 6 Ollonet N:o 7 Persikan N:o 8 Druvan N:o 9 Bananen N:o 10 Citronen N:o 11 Ananasen N:o 12 Brödfrukten N:o 13 Mandeln N:o 14 Oliven N:o 15 Apelsinen N:o 16 Pomeransen N:o 17 Fikonet N:o 18 Dadeln N:o 19 Valnöten N:o 20 Hasselnöten N:o 21 Kastanjen N:o 22 Kokosnöten, s. 9 N:o 23 Körsbäret N:o 24 SlånbäretKarta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Annedal); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren

I samband med ändringar av stadsplanen kring Nilssonsberg tillhör nu alla byggnader där kvarteret Körsbäret och tidigare kvarter i området såsom N:o 1 Äpplet, N:o 14 Oliven och N:o 24 Slånbäret har utgått. I den södra delen av stadsdelen har också många kvarter försvunnit efter uppförandet av de gula tegelhus som ersatte landshövdingehusen.

Gator miniatyr|Brunnsgatan Annedal ca 1973 Gator, torg, trappor med mera. Helt eller delvis inom stadsdelen.

(Albogatan. Fick sitt namn 1872. Utgången i samband med de omfattande saneringarna av stadsdelen.) Albotorget (1974). (Annebergsgatan. Namnet 1867, som 1872 ändrades till Haga Kyrkogata för dess norra del och Carl Grimbergsgatan för den södra.) Annedals Trappor (1883). Axel Krooks Gångväg (2008). Besvärsgatan (1883). Besvärsgången (2008). Brunnsgatan (1876). Carl-Erik Hammaréns Backe (1997). Carl Grimbergsgatan (1941). Mellan 1867 och 1941, södra delen av Annebergsgatan. Dag Hammarskjöldsleden Folke Bernadottes Gata (1958). Folkskolegatan (1872&2013). Namnet togs ur bruk då stadsplanen ändrades på 1970-talet, men återinfördes 2013. Föreningsgatan Haga Kyrkogata (1867). Hagge Geigerts Trappor (2011). Haraldsgatan (1904). År 1997 ändrades en del av gatan till Konstepidemins Väg. (Karlsrogatan (1882). Utgått.) Konstepidemins Väg (1997). (Klockaregatan (1878). Utgått.) Lilla Bergsgatan (1870). Muraregatan (1883). Nilssonsberg. Återupptaget namn (1939&1973), nu på gångvägar inom 23:e kvarteret Körsbäret. Seminariegatan (1882). Skanstorget Spekebergsgatan (1923). Krokslättsgatan 1872-1923. Sprängkullsgatan Västergatan Övre Husargatan

Annedal, Gösta Carlsson, Warne Förlag, Partille 2004 , s. 163fGöteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001

Nyckeltal

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.

Se även Stadsdelar i Göteborgs kommun Stadsplanering i Göteborg Stadsplanering i Sverige

Referenser Noter

Tryckta källor

Göteborg till fots, Göran Berger, utgiven av Göteborg & Co, Göteborg 1995 Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2002 Göteborg, Sven Schånberg, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988

Vidare läsning

Externa länkar

Byggnadsminne inom Annedal, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

Kategori:Stadsdelar i Göteborg Kategori:Primärområden i Göteborg