Bagaregården är en stadsdel, s. 10 och ett primärområdeGöteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-24 i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Det var också namnet på ett tidigare landeri i området. Primärområdet har en areal på 47 hektar.Samlad bostadsstatistik för de 10 nya stadsdelarna i GöteborgStatistik bostadsbyggande - Göteborgs stad Stadsdelen Bagaregården har en areal på 125 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36 En del av Bagaregården tillhör S:t Pauli församling och den del som kallas Strömmensberg tillhör Härlanda församling.Svenska kyrkan - Sök församling
Landeriet right|thumb|275px|Bagaregården och Östra kyrkogården thumb|275px|right|Landeriet Bagaregården. thumb|275px|right|Uddevallagatan i Bagaregården. Bagaregården är uppkallat efter landeriet Bagaregården i 7:e kvarteret Billingen 17.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum 1967, s. 44. Liksom landeriet Härlanda var Bagaregården beläget på Härlanda hemmans gamla marker. Det landeri som senare fick namnet Bagaregården, kallades under hela 1600-talet och långt in på 1700-talet för Härlanda, medan det landeri, som senare uteslutande fick detta namn, då benämndes Härlanda Äng. Under början av 1600-talet utarrenderades dessa områden till olika konsortier av stadens främsta män, som använde ängarna till betesmarker för sina kreatur. Först sedan Paul Jürgenson fått landeriet upplåtet på sig år 1679, börjar det få karaktären av lantegendom. Det är först nu som bebyggelsen av området påbörjas, för när Jürgenson år 1685 får förnyelse på upplåtelsen, meddelas att detta beviljas "... i anseende till det myckna arbete, möda och anseenliga kostnad, som han både till en gårdz uppbyggande och ett elliest tufwigt och stenigt Landz rödiande och cultiverande använt hade". Det anges att landeriet är "... wäll bebygder medh 2:ne wäll upplanterade Trägårdar medh åthskillige unge fruchtsamma trän utj samme trägårdar och brede widh så i trägårdarne som i giärdet åthskillge små dammar upkastade".
Paul Jürgenson innehade landeriet till sin död år 1696, då det övertogs av hans änka Cecilia Jörgens. Tio år senare byter egendomen åter ägare, den övertas då av mågen J. N. Aschen, gift med Brita Maya Jeurgens, som innehar gården till sin död 1734. Därefter behåller hans arvingar den till år 1738. År 1758 inköptes landeriet av källarmästare Johan Minten och efter dennes död 1786 behöll änkan besittningsrätten till 1799. Då övertogs den av handlanden Anders Fröding och från 1809 av hans änka Johanna E. Fröding, som 1811 sålde den till major Carl af Petersens. Av dennes konkursbo, inlöstes landeriet år 1831 av brodern, löjtnant H. af Petersens. År 1834 såldes landeriet till friherre G. Bennet. Bagaregårdens areal under Härlanda hemman, beräknades 1855 uppgå till drygt 82 tunnland.Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 69.
Torpet "Lilla Härlanda", på Bagaregårdens område, låg ännu kvar på 1920-talet. Det var ett mindre torp med ett bostadshus, cirka 11 meter långt och uppfört av liggande timmer med utskjutande, inklädda knutar. Väggarna var utvändigt brädfodrade och rödmålade. Yttertaket var sadelformat och valmat mot gavlarna samt täckt med enkupigt, rött tegel.Göteborgs landerier, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XIII], Ernst Fischer, Göteborgs Litografiska AB 1923, s. 101-104.
Namnet Bagaregården kom i bruk först sent på 1800-talet, dock påträffas namnet "Bakaregården" i en skrivelse till magistraten redan 1671. Bagaren Joachim Schönfelt betalade år 1651 10 daler och 16 öre "för et stycke Landh wedh Herlanna, som Torsten Bechbrennare til forne brukat". Det är efter denne bagaren som stadsdelen fått sitt namn. Mest känt blev landeriet under senare hälften av 1700-talet, då källarmästaren och handelsmannen Johan Minten drev ett populärt värdshus här. Vackra vår- och sommarkvällar drog göteborgarna hit i stora skaror.Göteborgs-Posten – Utmärkta hus – Bagaregården Göteborgs stadsfullmäktige beslutade 1 juni 1899 om att lösa in landeriet Bagaregården av Morten Waerns änka Emma Waern (född Nerman) från Billingsfors, för 100 000 kronor. Landeriets huvudgård var genom kontrakt utarrenderad till trädgårdsmästaren N. P. Jonsson för tiden 14 mars 1895 och samma dag 1910.Redbergslid med omnejd genom tiderna, [Andra reviderade och utökade upplagan], utgiven av Gamla Redbergspojkar: Hembygds- och Kamratförening, Göteborg 1964, s. 42-52.
Beskrivning och värdering av landeriet
Tomten 12:e roten nr 35, var 124 alnar lång och 96 alnar bred eller 11 904 kvadratalnar (drygt 7 000 kvadratmeter). Värderingen av byggnader och diverse anläggningar, uppgick enligt ovan till 17 000 riksdaler banco.Gamla Redbergspojkar (1964), s. 53.
Bibliotek och ungdomsgård År 1934 flyttade Redbergslids folkbibliotek, ett av Göteborgs folkbibliotek, in i det gamla landeriet Bagaregården.Biblioteksbladet 1935 s. 5-12 om Redbergslids folkbibliotek (med bilder) De sammanslagna biblioteken Härlanda- och Örgryte flyttade 2007 till Kulturhuset kåken (före detta Härlandafängelset).Kulturhuset Kåken
Byggnaden på cirka 800 kvadratmeter, uppfördes troligen i slutet av 1700-talet. Den har byggts om under senare delen av 1800-talet. Sedan stadsdelen Bagaregården byggts ut har huset använts för allmänna ändamål. Bottenvåningen har bland annat inrymt Gamlestadens ungdomsgård, senare kallad Bagaregårdens fritidsgård, vilket var Sveriges första kommunala fritidsgård, öppnad 1936.Kulturminnen – Kulturbyggnader i Göteborgs kommun, Förvaltade av Göteborgs fastighetskontor, Förvaltningsavdelningen, Göteborg 1987, s. 281ff.
Bostadsområdena Bagaregården och Strömmensberg
Under åren 1907–27, då Albert Lilienberg var stadsingenjör i Göteborg, infördes en ny typ av stadsplan, som var mer oregelbunden och anpassad till terrängen. År 1911 fastställdes en medeltidsinpirerad stadsplan för hela Bagaregården som blev internationellt uppmärksammad på en stadsplaneutställning. Gatustrukturen har de för Lilienberg så karakteristiska lätt krökta gatorna och små platsbildningar såsom Uddevallaplatsen, Gustavsplatsen och Viloplatsen. Platserna och gatorna är trädplanterade. De planerades av Lilienberg, som förespråkade "gatans konst", och även detaljerna i stadsmiljön som nyttobyggnader, lyktstolpar, broräcken med mera, fick stor uppmärksamhet.Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord : Göteborg, Stadsplan och stadsbild Planen utformades enligt dåtidens ideal med gator, som följer terrängen med oregelbundna kvarter – Lilienberg utvecklade här den österrikiske arkitekten Camillo Sittes idéer. Den västra delen av Bagaregården byggdes ut med landshövdingehus och villor åren 1914–30, och på sluttningen mot Härlandavägen tillkom Vidkärrs trädgårdsstad samt några landshövdingehus vilka var HSB:s första i Göteborg. Lilienbergs plan för de östra delarna fullföljdes däremot inte, utan istället upprättades en ny stadsplan 1942 och området som numera kallas Strömmensberg bebyggdes med lamellhus och punkthus 1944–58. Västra Bagaregården ingår i kommunens "Bevaringsprogram 1975", med bebyggelsen väster om Stockholmsgatan, samt "Värdefulla miljöer 1985", bebyggelsen väster om Stockholmsgatan samt kvarteret 14 Hökensås. Området har dessutom pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården enligt de bestämmelser som numera återfinns i 3 kap 6 § miljöbalken området.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del II, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2000 , s. 34-37.Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 , s. 226-228.
Man ersatte de små enskilda gårdarna och skapade istället öppna gårdsrum som omfattade hela kvarter. Ett typiskt hyreshusområde från den här tiden är Bagaregården.Gudrun Lönnroth, "Husen berättar", Göteborg. Svenska turistföreningens årsskrift 1978, s. 130. Landshövdingehusets byggnadstyp har kombinerats med planterade gårdar och gator av stark rumsverkan.Nationalencyklopedin Området är attraktivt tack vare de idylliska landshövdingehusen, den natursköna miljön och det korta avståndet in till centrala Göteborg. Den yngre bebyggelsen i Bagaregården är välbevarad.Lönnroth, (1978), s. 130 I Bagaregården finns egnahemshus, lägenheter och radhus, som nästan allihop byggdes mellan 1915 och 1930. Tiden runt 1920 anses vara svensk arkitekturs guldålder. Landshövdingehusen i Bagaregården byggdes ursprungligen åt arbetare på bland annat Gamlestadens fabriker och SKF i Gamlestaden, men nu bor en stor andel från medelklassen här. Landshövdingehusen är populära och har låg hyra.
Uddevallaplatsen fick sitt namn 1915, och anlades som en slags entré till Bagaregården. Husen kring platsen ritades huvudsakligen av Harald Falkman.Perspektiv på Göteborg, Peter Claesson & Kristian Wedel, Bokförlaget Max Ström, Göteborg 2009 s. 144 Falkgatan 13-15 med landshövdingehus nära Ånäsvägen är uppförda 1914–15 och ritades av Hjalmar Zetterström. Bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse , redaktör Gudrun Lönnroth, Göteborgs kommun], Volym 2, s. 40. Hörnhuset vid Ånäsvägen/Falkgatan byggdes 1924 i en något avvikande stil efter ritningar av Karl Severin Hansson.
Namnen på några gator och platser
Några gator i Bagaregården fick av stadsfullmäktige namn efter Kungälv, Uddevalla och Stockholm. Göteborgs drätselkammares gatunamnsberedning hade 1915 föreslagit Karlsgatan, men stadsfullmäktige ersatte det med Stockholmsgatan, för att undvika förväxling med Karlagatan i Lunden. Karlsgatan skulle gå i samklang med Gustavsgatan, som tillkom efter borggårdstalet, ty namnet Gustav var mycket populärt i försvarsvänliga kretsar vid tidpunkten. Överhuvudtaget var kunganamn populära.
I Bagaregården återfinns också Bagaregårdsgatan och Bagaregårdsplatsen. Wærnsgatan har fått sitt namn efter släkten Wærn som ägt Bagaregården, Morten Wærns bror Carl Fredrik Wærn d.y. var politiker. Landerigatan är uppkallad efter just landeriet Bagaregården, Härlandavägen efter landeriet Härlanda (hette tidigare Bagaregårdsliden).Redbergslid med omnejd genom tiderna, [Andra reviderade och utökade upplagan], utgiven av Gamla Redbergspojkar: Hembygds- och Kamratförening, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1964 s. 51 Löparegatan tillkom 1915 med tanke på idrotten och en idrottsplats i närheten.Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945
Flera av gatorna i Bagaregården och Olskroken har fågelnamn: Hökegatan och Örngatan namngivna redan 1883 – Ejdergatan, Falkgatan, Sparvgatan, Storkgatan och Svangatan, som samtliga fick sina namn 1886.
Byggnadskvarter miniatyr|Uddevallaplatsen har en liten centralt placerad fontän.
1 kv. Blåkullen 2 kv. VättlefjällKarta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Bagaregården); Blad N:o 66, upprättad år 1923 av Arvid Södergren 3 kv. Aleklätt 4 kv. Kynnefjäll 5 kv. Kroppefjäll 6 kv. Valåsen 7 kv. Billingen 8 kv. Kinnekulle 9 kv. Halleberg 10 kv. Hunneberg 11 kv. Mösseberg 12 kv. Ålleberg 13 kv. Plantaberget 14 kv. Hökensås 15 kv. Tiveden 16 kv. Varvsberget 17 kv. Gesundabergethttp://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Olskroken-Bagareg%C3%A5rden%20-%20Blandstad%20inom%20Gamlestadens%20fabriker-Plan%20-%20samr%C3%A5d%20II-Grundkarta/$File/05.%20Grundkarta.pdf?OpenElement 18 kv. Omberg 19 kv. Hålaveden 20 kv. Taberg 21 kv. Dundret1923 års karta av Arvid Södergren angav att 21:a kvarteret skulle namnges Tomtebacken [sic!] flera år innan det bebyggdes. 22 kv. Galtåsen 23 kv. Kullen 24 kv. Hallandsås 25 kv. Romeleklint 26 kv. Björnepiken 27 kv. Tylemon 28 kv. Kolmården 29 kv. Käglan 30 kv. Kölen 31 kv. Städjan 32 kv. Faxefjäll 33 kv. Storhågna 34 kv. Härjehågna