Rödhuvad dykand (Netta rufina) är en fågel som tillhör gruppen dykänder inom familjen änder.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11 Den häckar fläckvis i Europa och vidare österut till Centralasien i vasskantade slättsjöar och vikar. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte thumb|left|Adult hona. Rödhuvad dykand är 45–55 centimeter lång, har ett vingspann på upp till 90 centimeter och väger 800–1500 gram. Den adulta hanen i praktdräkt är omisskännlig. Den har rundat orange huvud, röd näbb och svart bröst. Sidorna är vita, ryggen brun och stjärten svart. Benen är bruna. Honan är mestadels ljusbrun, med mörkare rygg och hjässa, vitaktigt ansikte, mörka ögon och mörk näbb. Hanen i eklipsdräkt liknar honan. Dess lockläte låter ungefär "beet".

thumb|right|Rödhuvad dykand i flykten.

Utbredning Rödhuvade dykanden häckar från Europa (Iberiska halvön norrut till södra Danmark och Polen) österut till Centralasien i nordvästra Kina och västra Mongoliet. I Europa är förekomsten lokal, mera vida spridd i öst. Den är stannfågel i sydvästra Europa, men övervintrar i övrigt från östra Medelhavsområdet österut till norra Indien, sydcentrala Kina och norra Burma.

Förekomst i Sverige I Sverige är den en ovanlig men årlig gäst.Rödhuvad dykand i Artportalen Flera observationer av arten bedöms som förrymda parkfåglar. Den har även häckat i Sverige, första gången 2012 i fågelsjön Tåkern.Ny and har dykt upp i Tåkern, sverigesradio.se, läst 21 juni 2012.

Systematik Rödhuvad dykand delar släktet Netta med sydamerikanska arten pampasand (N. peposaca) och sammetsanden (N. erythrophthalma) som förekommer i både Sydamerika och Afrika söder om Sahara. Flera genetiska studier har visat att Netta står dykänderna i Aythya närmast.Sorenson, M. D., and R. C. Fleischer (1996). Multiple independent transpositions of mitochondrial DNA control region sequences to the nucleus. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 93(26):15239–15243.Donne-Goussé, C., V. Laudet, and C. Hänni (2002). A molecular phylogeny of anseriformes based on mitochondrial DNA analysis. Molecular Phylogenetics and Evolution 23:339–356. Huruvida Netta är monofyletiskt är dock oklart, där studier som mestadels studerat mitokondrie-DNA funnit att pampasanden och sammetsanden visserligen är systerarter, men att dessa står närmare Aythya än rödhuvad dykand.Gonzalez, J., H. Düttmann, and M. Wink (2009). Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae. Journal of Zoology 279:310–318.Sun, Z., T. Pan, C. Hu, L. Sun, H. Ding, H. Wang, C. Zang, H. Jin, Q. Chang, X. Kan, and B. Zhang (2017). Rapid and recent diversification patterns in Anseriformes birds: Inferred from molecular phylogeny and diversification analyses. PLoS ONE 12(9): e0184529.Buckner, J. C., R. Ellingson, D. A. Gold, T. L. Jones, and D. K. Jacobs (2018). Mitogenomics supports an unexpected taxonomic relationship for the extinct diving duck Chendytes lawi and definitively places the extinct Labrador Duck. Molecular Phylogenetics and Evolution 122:102–109. En studie som undersökte släktskapet för den akut hotade rosenanden (Rhodonessa caryophyllacea) fann dock att rödhuvad dykand och sammetsand trots allt var systerarter. Pampasanden inkluderades dock inte i studien.Ericson, P. G. P., Y. Qu, M. P. K. Blom, U. S. Johansson, and M. Irestedt (2017). A genomic perspective of the pink-headed duck Rhodonessa caryophyllacea suggests a long history of low effective population size. Scientific Reports 7(16853):1–6.

Rosenanden har efter studier av morfologiska egenskaperLivezey, B. C. (1996). A phylogenetic analysis of modern pochards (Anatidae: Aythyini). Auk 113(1):74–93. PDF föreslagits utgöra systerart till rödhuvad dykand, men genetiska studier visar att den är mer avlägset släkt, systerart till en grupp bestående av arterna i Netta och Aythya. Rödhuvad dykand behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i underarter, vilket bekräftats av studier som visar att det finns få skillnader i morfologi och genetisk mellan bestånden i Västeuropa och Centralasien.Gay, L., P. Defos du Rau, J.-Y. Mondain-Monval, and P.-A. Crochet (2004). Phylogeography of a game species: the red-crested pochard (Netta rufina) and consequences for its management. Molecular Ecology 13:1035–1045.

Rödhuvad dykand har både i det vilda och i fångenskap noterats hybridisera med gräsand, vitögd dykand, gravand, stjärtand, brunand och vigg,Costa Pérez, L., and P. Rodríguez Parada (1981). Híbridos de anátidas en las marismas del Guadalquivir. Doñana Acta Vertebrata 8:318–321.Schmitz, K. (1987). Zufallskreuzung Kolbenente × Brandgans Netta rufina × Tadorna tadorna. Gefiederte Welt 111:296.Hauri, R. (1989). Zum Vorkommen und zur Biologie der Kolbenente Netta rufina in der Scheiz 1974-1988, mit besonderer Berücksichtigung des Thunersees. Ornithologische Beobachter 86:69–87.Randler, C. (2003). Verhalten eines Hybriden zwischen Kolbenente Netta rufina und Moorente Aythya nyroca [Behaviour of a hybrid Red-crested Pochard Netta rufina × Ferruginous Duck Aythya nyroca]. Der Ornithologische Beobachter 100:59–66.Randler, C. (2004). Frequency of bird hybrids: does detectability make all the difference? Journal of Ornithology 145:123–128.Lehmhus, J. (2013). Beitrag zur Identifikation von Kolbenentenhybriden. Aves Braunschweig 4:21–27.Equipo Seguimiento Procesos Naturales EBD-CSIC (2014). Porrón pardo Aythya nyroca. Ardeola 61:200–201.Glutz von Blotzheim, U. N. (2019). Entenhybriden mit der Kolbenente Netta rufina als einem Elternteil. Ornithologische Beobachter 116:207–216.Amat, J. A., G. Ballesteros, and A. Salvador (2021). Pato Colorado – Netta rufina. In Enciclopedia Virtual de los Vertebrados Españoles (P. López and J. Martín, Editors). Museo Nacional de Ciencias Naturales, Madrid. http://www.vertebradosibericos.org/ enbart i fångenskap även med pampasand och gulnäbbad stjärtandSage, B. L. (1966). A Chilean Pintail × Red-crested Pochard. Bulletin of the British Ornithologists’ Club 86: 50–54..

Ekologi Fågeln häckar i stora vasskantade slättsjöar och vikar eller grunda saltsjöar. Utanför häckningssäsongen är den en social fågel som bildar stora flockar på vintern, ofta tillsammans med andra dykänder, som brunänder. Rödhuvad dykand kan förbli under vatten upp till 30 sekunder. Den födosöker främst genom att dyka efter, eller "beta", vattenväxter. Den kan bli upp till sju år gammal.

Häckning Rödhuvad dykand blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt bo bland växtlighet vid kanten av sjön och lägger åtta till tolv ljusgröna ägg, som den ruvar i fyra veckor. Ungarna är borymmare och blir flygfärdiga efter 45 till 50 dagar.

thumb|right|Unge rödhuvad dykand.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 300 000 och 440 000 adulta individer.

Referenser Noter

Källor Red-crested Pochard i engelskspråkiga Wikipedia 20 september 2005 Kolbenente i tyskspråkiga Wikipedia 20 september 2005

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Änder Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen