Krokslätt är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun, och som gränsar till stadsdelarna Guldheden, Johanneberg, Lorensberg, Heden, Skår och Kallebäck samt till Mölndals kommun i söderStatistisk årsbok Göteborg 1967, utgiven av Göteborgs stads statistiska kontor 1967. Stadsdelskarta.. Stadsdelen bildades den 15 juni 1923Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 4 och har en areal på 151 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36 Stadsdelen tillhör Johannebergs församling, men har en egen kyrka, Buråskyrkan.
Historik Namnet Krokslätt påträffas tidigast 1397 med namnformen Krokslætho, Kroghslett 1546-1621, Krogslätt 1777 och Krokslätt 1811. Betydelsen anses vara "slätten som går i krok" eller "slätten vid kroken" (krok=krök, sväng). Två av byns hemman, Hökegården och Sörgården, låg av ålder i Fässbergs socken i Askims härad. De andra två låg i Örgryte socken i Sävedals härad, åtminstone från 1550. Gårdarna var; Kongegården och Nordgården.Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 68
Krokslätt omfattade äldre jordbruksbygd samt en ganska tät bebyggelse kring och längs Mölndalsvägen med skola och bostadshus med mera.Lönnroth, (1999), s. 142 Men redan 1870 köpte staden 3/80 mantal av Krokslätt Nordgården för bostadsbebyggande, då liggande i Annedal.Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Göteborg 1975, s. 99
I Örgryte landskommun bildades den 23 oktober 1884 Krokslätts municipalsamhälle, vilket upplöstes 31 december 1921 samtidigt som landskommunen uppgick i Göteborgs stad från och med 1922 års ingång. Municipalsamhället Krokslätt omfattade den del av Örgryte socken som var belägen väster om Mölndalsån, gränsande i söder till Fässbergs socken och i väster och norr till Göteborgs stad. Arealen var 191 hektar och folkmängden den 31 december 1913 var 5 284 invånare.Göteborgs och Bohus läns kalender : 1914, på uppdrag av länets landsting redigerad och utgiven av Ernst Hörman, Göteborg 1914, s. 224f År 1900 hade municipalsamhället 3 551 invånare.Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
Mölndals stad antog 1926Gahrn (1998), s. 371 en indelning i stadsdelar. Stadsdelen Krokslätt, Mölndal i Mölndal omfattade Sörgården (även Södergården), den sydligaste gården i det medeltida Krokslätts by. Den låg med sin manbyggnad ungefär där Sörgårdsgatan mynnar ut i Göteborgsvägen.Mölndals gatunamn : Mölndals historia i gatunamnsartiklar, [: Med bilder ur Mölndals Hembygdsförenings samlingar. Historien om gatunamnen inom kommundelen Mölndal eller gamla Mölndals stad, nuvarande Fässbergs och Stensjöns församlingar], Lars Gahrn, Mölndals hembygdsförening 1998 , s. 326, 371, 387
Byggnadskvarter
1 kv. Vänern 2 kv. Vättern 3 kv. MälarenKarta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Krokslätt); Blad N:o 54, upprättad år 1923 av Arvid Södergren 4 kv. Hjälmaren 5 kv. Siljan 6 kv. Skagern 7 kv. Unden 8 kv. Viken 9 kv. Örlen 10 kv. Östen 11 kv. Ymsen 12 kv. Vristulven 13 kv. Hornborgasjön 14 kv. Mullsjön 15 kv. Skärvlången 17 kv. Tolken 18 kv. Öresjön 19 kv. Oklången 20 kv. Hällungen 21 kv. Bullaren 22 kv. Åsunden 23 kv. Sämsjön 24 kv. Lönern 25 kv. Stråken 26 kv. Jogen 27 kv. Fegen 28 kv. Bolmen 29 kv. Jällunden 30 kv. Vidöstern 31 kv. Möckeln 32 kv. Åsnen 33 kv. Odensjön 34 kv. Rymmen 35 kv. Innaren 36 kv. Allgunnen 37 kv. Solgen 38 kv. Spången 39 kv. Rusken 40 kv. Lyen 41 kv. Steningen 42 kv. Örken 43 kv. Flåren 44 kv. Hindsen 45 kv. Lången 47 kv. Ivösjön 48 kv. Mien 50 kv. Sommen 51 kv. Tåkern 52 kv. Boren 53 kv. Roxen 54 kv. Glan 55 kv. Yngaren 56 kv. Tisnaren 57 kv. Järnlunden 58 kv. Ämmern 59 kv. Vindommen 60 kv. Yxningen 61 kv. Sottern 62 kv. Kvismaren 63 kv. Båven 64 kv. Dunkern 65 kv. Öljaren 66 kv. Långhalsen 67 kv. Klemmingen 68 kv. Stora Le 69 kv. Lilla Le 70 kv. Töcken 71 kv. Iväg 72 kv. Glafsfjorden 73 kv. Värmeln 74 kv. Fryken 75 kv. Råvarpen 76 kv. Kornsjön 77 kv. Lelången 78 kv. Stora Bör 79 kv. Älgsjön 80 kv. Silen 81 kv. Stora Gla 82 kv. Gapern 83 kv. Daglösen 84 kv. Visten 85 kv. Ullvättern 86 kv. Alkvättern 87 kv. Tysslingen 90 kv. Vessman 91 kv. Hörken 92 kv. Rämmen 93 kv. Ekoln 94 kv. Tämnaren 98 kv. Amungen 99 kv. Balungen 100 kv. Skattungen 101 kv. Toftan 102 kv. Logärden 103 kv. Yklaren 104 kv. Storsjön 105 kv. Kallsjön 106 kv. Näckten 107 kv. Rogen 108 kv. Hornavan 109 kv. Dragan 110 kv. Hotagen 111 kv. Blåsjön 112 kv. Storjuktan 113 kv. Storvindeln 114 kv. Torrön 115 kv. Uddjaur 116 kv. Vindeln 117 kv. Malgomaj 118 kv. Lulevatten 119 kv. Strömsvattnet 120 kv. Torne träsk 121 kv. Storavan 122 kv. Färingen 123 kv. Holmevattnet 124 kv. Tosterödsvattnet 125 kv. Nyckelvattnet 127 kv. Erve 128 kv. Långhalmen 129 kv. Ånimmen 130 kv. Hästefjorden 131 kv. Gravlången 132 kv. Vassbotten 133 kv. Såken 134 kv. Visen 135 kv. Flaten 136 kv. Nömmen 137 kv. Vixen 139 kv. Grumlan 140 kv. Hulingen 141 kv. Mycklaflon 142 kv. Nejern 143 kv. Hummeln 149 kv. Rottnen 150 kv. Immeln 151 kv. Madkroken 152 kv. Mjörn 153 kv. Anten 154 kv. Sävelången 156 kv. Nedsjön 157 kv. Nären 158 kv. Färgen 159 kv. Stamsjön 160 kv. Gröen 161 kv. Fävren 162 kv. Rådasjön 163 kv. Lygnern 164 kv. Treen 165 kv. Dellen 166 kv. Öjungen 167 kv. Neden 168 kv. Anjan 169 kv. Vispolen 170 kv. Ryningen 172 kv. Sinnern 173 kv. Mjölhatteträsk
177 kv. Oresjön
Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling municipalsamhället Redan från 1900 räknas Krokslätt som en del av befolkningsagglomerationen runt Göteborgs stad.
Befolkningsutveckling Krokslätt Sörgårds befolkningsagglomeration Dagens tätortdefinition har sitt ursprung från 1960, men redan 1890 gjordes folkräkningar där man identifierade köpingsliknande samhällen som inte var en del av en stad, köping eller municipalsamhälle. I SCB:s folkräkning 1900 anges Krokslätt Sörgård som en sådan befolkningsagglomeration.
Stadsbild Området har spårvägstrafik genom linjerna 2 och 4 mot Mölndal.Västtrafik: Reseinformation - Linjer
Inom Krokslätt ligger Chalmers teknikpark samt det tidigare Chalmers matematiskt centrumLönnroth, (1999), s. 143. Gränsen mot Johanneberg går här längs Sven Hultins Gata och vidare österut längs Eklandagatan. I stadsdelen finns Buråsskolan som är en grundskola.
Nyckeltal
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Centrum och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.
Se även Stadsdelar i Göteborgs kommun Stadsplanering i Göteborg Stadsplanering i Sverige
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Kategori:Stadsdelar i Göteborg Kategori:Primärområden i Göteborg