mini|Sjögastar Gast (av , "gäst"), även båtgast, sjögast, örlogsgast med mera (, ), är en besättningsman på ett fartyg eller på en båt (även allmännare om matros) som är avdelad till någon särskild förrättning ombord och utför framför allt manuellt enklare arbete och som biträder vid olika slag av göromål ombord. Ofta specificeras också personens arbetsuppgifter (skansgast, märsgast) eller position på fartyget (aktergast – avdelad till en station inom aktra delen av fartyget). Historisk har det använts militärt, även i danskan och norskan, och än i tyskan.

På segelbåtar används uttrycket om personer som på en resa (eller tävling) följer med för att hjälpa skepparen och rorsmannen med en viss typ av arbete ombord, främst hantering av seglen.

Etymologi Gast, belagt 1798, i betydelsen sjöman härrör inte svenskans "gast" i betydelsen spöke (kognat , ), utan ett sjöfartslån från lågtyska och holländska, motsvarande "gäst". Trots etymologin böjs det som spöket: gast, gasten, gastar, gastarna. Hur ordet utvecklades i tyskan och holländskan ges inte i erhållna källor men det ska bland annat även vara synonymt med "sälle, karl, arbetare av olika slag". I svenskan förekommer "karl" analogt; exempelvis finns till äntergast synonymen änterkarl.

Svenska Akademien anger att ordet är belagt i svenskan sedan 1798 men Svensk etymologisk ordbok (1922) anger att Jöran Nordberg använt det redan 1740. Så kallade gastar under svenska flottan fanns indelta under stora nordiska kriget i början av 1700-talet, så som Smålands äntergastregemente och Södermanlands äntergastbataljon.Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 samt vissa handgrepp och exercis s. 165-174: Östersund: Jengel Förlag. Det finns även lånat i danskan och norskan.

Örlogsgastar Märsgast Märsgast tillhörde besättningen på seglande örlogsfartyg. Märsgastarna indelades i backs-, skans-, förmärs-, stormärs- och kryssmärsgastar samt ofta även i särskilt musköteri. Av dessa skötte backs- och skansgastarna företrädesvis underseglen med därtill hörande tackling, märsgastarna märs-, bram- och överbramseglen med tillhörande tackling samt musköteriet mesanen. I vardera vakten (styrbords och babords) delades de olika gastarna i två delar, och varje "del" leddes av en korpral. Sålunda hade "babords förste stormärskorpral" befäl över "första delarnas stormärsgastar" i babords vakt, "styrbords andre kryssmärskorpral" över "andra delarnas kryssmärsgastar" i styrbords vakt och så vidare. Märskorpralerna måste vara utvalda, flinka sjömän.

Under allmän manöver brukade en särskild underofficer, märsskeppare, leda arbetena i varje märs eller på varje topp.

Äntergast

mini|stående|Äntergastar som äntrar ett skepp, målning 1820. Äntergastar kallas matroser eller sjösoldater som tillhör äntringsmanskapet, det vill säga de som avses för äntring av fiendefartyg. Särskilda sjöregementen med dito kallas därtill även äntergastregemente.

Sammansättningar aktergast – avdelad till en station inom aktra delen av fartyget babordsgast – baböling; avdelad babords vakt backgast (backsgast) – avdelad till en station på backen (skeppets övre fördäck); även samma som skansgast bramgast – avdelad till bramsegel båtgast (båtsgast) – ombord båt däckgast (däcksgast) – avdelad till däcksfolket fallrepsgast – avdelad att tjänstgöra vid fallrepstrappan och som å örlogsfartyg har att giva fallrepshonnör åt officerare som ankommer till eller lämnar fartyget förgast – avdelad för tjänstgöring på fördäck kuttergast – ombord kutter märsgast – avdelad att tjänstgöra vid lossgöring, beslagning och skötsel i övrigt av ett märssegel och dito förmärsgast – avdelad att tjänstgöra vid lossgöring, beslagning och skötsel i övrigt av ett förmärssegel (vid förmärsrån på fockmasten) kryssmärsgast – avdelad att tjänstgöra vid lossgöring, beslagning och skötsel i övrigt av ett kryssmärssegel (vid stormärsrån på kryssmasten) stormärsgast – avdelad att tjänstgöra vid lossgöring, beslagning och skötsel i övrigt av ett stormärssegel (det näst understa, vid stormärsrån fastsatta råseglet på stormasten) signalgast – , signalist sjögast – sjöman, sjöbuss; tidigare även kapare eller sjörövare skansgast – avdelad för tjänstgöring (eller inkvarterad) på skansen eller akterut; stundom även backsgast styrbordsgast – avdelad styrbords vakt toppgast – avdelad att tjänstgöra på var sin masttopp för översyn av riggen underrågast – avdelad till underrået (rå befintlig nederst på undermast: fockrå, storrå) äntergast – avdelad till äntringsmanskapet

Popkultur Begreppet gast förekommer i den svenska översättningen av visan Femton gastar på död mans kista () från romanen Skattkammarön. Eftersom begreppet är fackspråk och då visan involverar en ö benämnd "död mans kista" väcker 'gast' tankarna att versen avser spöken.

Källor

Fotnoter

Kategori:Sjöfart Kategori:Sjöhistoria Kategori:Yrken