Rhys ap Gruffydd, född 1132, död 28 april 1197, var härskare i riket Deheubarth i södra Wales. Han är känd som Yr Arglwydd Rhys (kymriska för ”Herren Rhys”), men det är inte känt om denna titel användes under hans livstid.Turvey s. 91–2 Han använde främst titeln "Furste över Deheubarth" eller "Furste över Södra Wales", men det finns två bevarade dokument där han använder titeln "Furste av Wales" eller "Walesarnas prins".I ett dokument rörande Chertsey Abbey används princeps Wall[ie] och i ett dokument från 184 rörande Strata Florida Abbey används Walliar[um] princeps. Se Pryce s. 96–7, 168–9, 171–4 Rhys var en av de mest framgångsrika och mäktiga walesiska furstarna efter Owain Gwynedd av Gwynedds[://www.popularhistoria.se/artiklar/sa-skapades-storbritannien/ Populär historia: "Så skapades Storbritannien" av Dick Harrison] Publicerat 16 mars 2001 död 1170.
Rhys farfar, Rhys ap Tewdwr, var kung av Deheubarth, och dödades i slaget vid Brecon i kungariket Brycheiniog år 1093 av Bernard de Neufmarche. Efter hans död togs större delen av Deheubarth över av normanderna. Rhys far, Gruffydd ap Rhys, lyckades bli härskare över en liten del, och mer land återtogs av Rhys äldre bröder efter Gruffydds död. Rhys blev härskare över Deheubarth år 1155. Han tvingades att underkasta sig kung Henrik II av England år 1158. Henrik invaderade Deheubarth år 1163, tog ifrån Rhys alla hans landområden och tillfångatog honom. Några veckor senare släpptes han och fick tillbaka en liten del av sina egendomar. Rhys bildade en allians med Owain Gwynedd och efter att Henrik misslyckats att invadera Wales 1165 lyckades Rhys vinna tillbaka det mesta av sina landområden.
År 1171 slöt Rhys fred med kung Henrik och hans erövringar fastslogs och han fick titeln rättskipare över södra Wales. Han fortsatte att ha en god relation till kung Henrik, till dennes död år 1189. Efter Henriks död gjorde Rhys uppror mot Rikard I och attackerade normandiska områden och erövrade flera av borgarna. Han hade i slutet av sitt liv svårt att kontrollera sina söner, särskilt Maelgwn och Gruffydd, som låg i fejd med varandra. Rhys lyckades i sitt sista fälttåg mot normanderna år 1196 erövra flera borgar. Följande år avled han oväntat och begravdes i St David's Cathedral.
Familj och barndom
Rhys var andre son till Gruffydd ap Rhys, härskare över en del av Deheubarth och hans maka Gwenllian ferch Gruffydd, dotter till Gruffydd ap Cynan, kung av Gwynedd. Hans äldre bror var Maredudd ap Gruffydd. Han hade även två yngre bröder. Morgan och Maelgwn.Bartrum s. 47 Han hade dessutom två äldre halvbröder, Anarawd och Cadell, och åtminstone två systrar Gwladus och Nest.
miniatyr|220px|vänster|Deheubarth var ett av de traditionella kungarikena i Wales, här visas hur de såg ut år 1093 då Rhys ap Tewdwr avled.
Hans farfar, Rhys ap Tewdwr, hade varit kung över hela Deheubarth till sin död år 1093. Rhys ap Tewdwr dödades i Brycheiniog, och det mesta av hans rike övertogs av normandiska lorder. Gruffydd ap Rhys var tvungen att fly till Irland.Lloyd s. 400–2 Han återvände senare till Deheubarth och styrde över en del av riket, men tvingades återigen att fly till Irland år 1127. Då Rhys föddes år 1132, besatt fadern endast området Caeo i Cantref Mawr.Turvey s. 28–29
Kung Henrik I:s död, och konflikten mellan Stefan av Blois och Matilda (Kejsarinnan Maud) som följde, gav walesarna en möjlighet att göra uppror mot normanderna. Ett uppror spred sig genom södra Wales år 1136 och Gruffydd ap Rhys och hans två äldsta söner Anarawd och Cadell, besegrade normanderna i ett slag nära Loughor, där mer än 500 personer dödades. Efter att ha drivit ut Walter de Clifford från Cantref Bychan, begav sig Gruffydd till Gwynedd för att få hjälp från sin svärfar Gruffydd ap Cynan.Turvey s. 31 I makens bortavaro ledde Gwenllian en armé mot normanderna i Cydweli (Kidwelly), och tog två av sina yngsta söner, Morgan och Maelgwn med sig. Hon blev besegrad och dödad av en armé som leddes av Maurice de Londres från Oystermouth Castle. Morgan dödades också och Maelgwn togs tillfånga.Lloyd s. 470
Gruffydd bildade en allians med Gwynedd, och senare år 1136 ledde sönerna till Gruffydd ap Cynan, Owain Gwynedd och Cadwaladr ap Gruffydd en armé till Ceredigion. Deras gemensamma styrkor vann en klar seger över normanderna i slaget vid Crug Mawr. Ceredigion återtogs från normanderna, men annekterades av Gwynedd då han var dem överordnade i alliansen. Gruffydd ap Rhys fortsatte sitt fälttåg mot normanderna år 1137, men avled senare samma år. Rhys halvbror Anarawd ap Gruffydd blev då familjens överhuvud. År 1143, när Rhys var elva år mördades Anarawd av en livvakt till Cadwaladr ap Gruffydd, bror till Owain Gwynedd, kung av Gwynedd. Owain straffade Cadwaladr genom att ta ifrån honom hans landområden i Ceredigion.Lloyd s. 489
De första slagen (1146–1155)
miniatyr|220px|Rhys fick sin första dokumenterade militära erfarenhet vid fjorton års ålder då han deltog i stormningen av Llansteffan Castle år 1146.
Anarawds bror, Cadell ap Gruffydd tog över som familjens överhuvud. Gilbert de Clare, earl av Pembroke, återuppbyggde slottet vid Carmarthen år 1145 och fortsatte sedan för att återerövra Ceredigion. Gilbert de Clare lät även bygga en borg i området Mabudryd, vilken Cadell förstörde år 1146, med hjälp av Hywel ab Owain Gwynedd. Rhys visar sig i annalerna för första gången år 1146, då han stred tillsammans med sina bröder Cadell och Maredudd i erövringen av Llansteffan Castle.Brut y Tywysogion s. 92 Detta följdes av erövringen av Wiston år 1147, Carmarthen år 1150 och Loughor 1151. År 1151 attackerades Cadell av en grupp normandiska och flamländska riddare, då han var ute och jagade. Han lämnades som om han varit död, men han överlevde. Skadorna ledde dock till att han inte kunde vara lika aktiv som tidigare och 1153 reste han iväg på en pilgrimsfärd till Rom.Lloyd s. 502–3
Maredudd blev härskare över Deheubarth och fortsatte fälttåget som påbörjats år 1150, med syfte att återerövra Ceredigion, som Gwynedd hade besuttit sedan 1136. Maredudd och Rhys lyckades driva ut Hywel ab Owain Gwynedd från Ceredigion år 1153. Samma år finns Rhys upptagen som självständig befälhavare för första gången, då han ledde en armé för att erövra den normandiska borgen St Clears.Turvey s. 36 Maredudd och Rhys förstörde även borgarna i Tenby och Aberafan detta år. Maredudd avled år 1155, tjugofem år gammal, och Rhys blev därmed härskare över Deheubarth. Det var omkring denna tid han gifte sig med Gwenllian ferch Madog, dotter till Madog ap Maredudd, furste över Powys.Turvey s. 80–1
Tidig regeringstid Förlust av landområden (1155–1163) Kort efter att han blivit härskare över Deheubarth, hörde Rhys rykten om att Owain Gwynedd planerade att invadera Ceredigion. Rhys svarade genom att bygga en borg vid Aberdyfi år 1156.Brut y Tywysogion s. 101–2 Det blev aldrig någon invasion och historikern Turvey menar att Owains syfte kanske bara var att testa den nye härskarens beslutsamhet.Turvey s. 39
Kung Stefan hade avlidit i oktober 1154, något som gjorde att den långa konflikten med Matilda fick ett slut. Hon hade hjälpt Anarawd, Cadell och Maredudd att utvidga sin makt i Deheubarth. Utan tronkonflikterna i det engelska riket, kunde nu den nya kungen av England Henrik II, inrikta sig på Wales. Han började med en invasion av Gwynedd år 1157. Invasionen lyckades inte helt, men Owain Gwynedd förmåddes att ge upp landområden i nordöstra Wales.Lloyd s. 496–500
miniatyr|300px|vänster|År 1158 tog kung Henrik ifrån Rhys alla hans landområden utom Cantref Mawr. Områdena i Deheubarth som innehades av olika normandiska lorder visas i grått.
Följande år gjorde sig Henrik redo för att invadera Deheubarth. Rhys planerade att göra motstånd, men övertalades av sitt råd att träffa kungen för att diskutera fredsvillkor. Villkoren var betydligt hårdare än de som Owain erbjudits: Rhys berövades alla sina ägor utom Cantref Mawr, trots att han blivit lovad ett annat område. De andra områdena återlämnades till normandiska lorder.Brut y Tywysogion s. 104
Bland de normander som återfick sina egendomar var Walter de Clifford, som återfick Cantref Bychan, och sedan invaderade Rhys landområden i Cantref Mawr. Kungen besvarade inte Rhys appell och Rhys tog till vapen och erövrade först Cliffords borg vid Llandovery och sedan Ceredigion. Kung Henrik svarade då genom att göra sig redo för en ny invasion, och Rhys gav efter utan motstånd. Han tvingades lämna gisslan, bland dem fanns troligtvis hans egen son Hywel.Turvey s. 41–42
Då kungen var i Frankrike år 1159 passade Rhys på att attackera Dyfed och sedan belägra Carmarthen, som räddades av stödtrupper ledda av earl Reginald av Cornwall. Rhys drog sig tillbaka till Cantref Mawr, där en armé ledd av fem earler, Cornwall, Gloucester, Roger de Clare, 3:e earl av Hertford, Richard de Clare, 2:e earl av Pembroke och Salisbury, ställdes emot honom. Earlerna fick stöd av Cadwaladr, bror till Owain Gwynedd, och Owains söner, Hywel och Cynan. De var dock tvungna att dra sig tillbaka och det blev vapenvila.Lloyd s. 510–1 År 1162 försökte Rhys återigen att återfå en del av sina förlorade landområden och erövrade slottet vid Llandovery. Följande år återvände Henrik till England efter att ha varit borta i fyra år och planerade en ny invasion av Deheubarth. Rhys träffade kungen för att diskutera fredsvillkor och tvingades lämna mer gisslan, däribland hans son Maredudd. Rhys tillfångatogs sedan och togs till England som fånge.Turvey s. 44 Henrik tycks ha varit osäker vad han skulle göra med Rhys, men efter ett par veckor släppte han honom fri och lät honom styra Cantref Mawr. Rhys kallades tillsammans med Owain Gwynedd och Malcolm IV av Skottland till Woodstock för att svära trohetsed till kungen.Warren s. 162–3
Walesiskt uppror (1164–1170) År 1164 enades alla de walesiska furstarna i ett uppror. Historikern Warren anser att då Rhys och Owain tvingades att svära trohetsed år 1163 var de tvungna att bli underordnade vasaller och att detta ledde till denna revolt.Warren s. 163 Rhys hade andra anledningar att göra uppror, då han återvänt till Deheubarth från England upptäckte han att de normandiska lorderna i grannskapet hotade Cantref Mawr. Hans brorson, Einion ab Anarawd, som varit kapten för livvakterna, hade mördats på order av Roger de Clare, earl av Hertford. Mördaren skyddades av familjen Clare i Ceredigion.Turvey s. 46–7 Rhys vädjade först till kungen att ingripa, men då detta misslyckades så invaderade han Ceredigion och återerövrade allt utom staden Cardigan och slottet Cardigan. Det walesiska upproret ledde till att kung Henrik återigen invaderade Wales 1165. Henrik attackerade Gwynedd först, men istället för att följa den vanliga invasionsrutten längs nordkusten attackerade han från söder, längs en väg över Berwyn hills. Han möttes av de enade walesiska furstarna, däribland Rhys, ledda av Owain Gwynedd.
miniatyr|140px|Rhys ap Gruffydds vapen med tre korpar.
Häftigt regn tvingade tillbaka Henriks armé utan att de hade utkämpat något betydande slag och Henrik tog ut sin besvikelse mot gisslan och gjorde Rhys son Maredudd blind. Rhys andre son, Hywel, drabbades inte. Rhys återvände till Deheubarth där han erövrade och brände slottet Cardigan. Han lät garnisonen ge sig av men behöll slottsvakten, Robert Fitz-Stephen, som fånge. Kort därefter erövrade Rhys slottet Cilgerran.Turvey s. 48–49