7 maj

7 maj är den 127:e dagen på året i den gregorianska kalendern (128:e under skottår). Det återstår 238 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Övriga Ryssland: Radiodagen (till minne av att Aleksandr Popov demonstrerade sin uppfinning radion denna dag 1895)

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Carina och Carita Föregående i bokstavsordning Carina – Namnet infördes 1986 på 25 november och flyttades 2001 till dagens datum. Carita – Namnet infördes 1986 på 24 augusti, men flyttades 1993 till 19 september och 2001 till dagens datum. Gullbritt – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Gullvi – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 13 augusti och utgick 2001. Gustava – Namnet hade under 1600-talet tidvis förekommit tillsammans med Gustav på 9 december och på 1790-talet tidvis på 15 september, för att sedan utgå. 1901 infördes det på dagens datum, men utgick 1993. Lilian – Namnet infördes 1986 på 15 november. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 6 september. Lilly – Namnet infördes 1986 på 18 oktober, tillsammans med Lillemor. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 gjorde det sällskap med Lilian till 6 september. Stanislav – Namnet fanns, till minne av en polsk biskop i Kraków på 1000-talet, som blev mördad vid sin egen kyrka, på dagens datum före 1901, då det utgick. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Stanislaus 1901–1985 – Gustava 1986–1992 – Gustava, Gullvi och Gullbritt 1993–2000 – Lilian och Lilly Från 2001 – Carina och Carita Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1973 – Tua I föregående revideringar 1929–1949 – Helmi 1950–1972 – Viktoria

Händelser 1342 – Sedan Benedictus XII har avlidit den 25 april väljs Pierre Roger till påve och tar namnet Clemens VI. 1525 – Mötet i Västerås 1525, som Gustav Vasa sammankallat för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter, inleds. 1697 – En eldsvåda utbryter på vinden ovanför rikssalen på slottet Tre Kronor i Stockholm, vilket leder till att hela slottet brinner ner. Liket efter Karl XI, som har avlidit en månad tidigare, räddas undan lågorna, men större delen av riksarkivet och kungliga biblioteket förstörs. Orsaken till branden blir aldrig fastslagen, men i februari året därpå döms knekten Mattias Hansson och hans överordnade, brandmästare Sven Lindberg till döden, medan knekten Anders Andersson döms till fem gatlopp. Dödsdomarna mildras dock till sju gatlopp och sex års fästning, men den gamle Sven Lindberg dör under gatloppen. Tillsammans med kungens död och det faktum att den unge Karl XII tappar kronan vid sin kröning hösten samma år ses branden som ett omen om dåliga tider. 1856 – Som svar på 1800-talets väckelserörelse bildar den svenska statskyrkan Fosterländska Stiftelsen för Evangelii befrämjande, på initiativ av prästen Hans Jakob Lundborg och väckelsepredikanten och skribenten Carl Olof Rosenius. Syftet med stiftelsen är att samla de människor, som har blivit berörda av väckelsen och därmed utgöra ett alternativ till den framväxande baptismen. Två dagar senare byter stiftelsen namn till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), ett namn den har än idag. Nästan 150 år senare, samma dag 2005, grundas stiftelsens barn- och ungdomsverksamhet Salt, som även organiserar scouting. 1900 – Sveriges riksdag beviljar anslag till byggandet av Bodens fästning. Denna ska bli en del av det svenska gränsförsvaret mot Ryssland (Finland är ryskt storfurstendöme fram till 1917) och börjar byggas året därpå, för att stå helt färdig 1916. 1902 – Vulkanen La Soufrière på den karibiska ön Saint Vincent får ett utbrott, varvid 1 680 personer omkommer. Då de flesta är cariber leder detta till att caribkulturen utplånas. Dagen därpå får vulkanen Montagne Pelée på den närbelägna ön Martinique dessutom ett utbrott, som leder till över 30 000 människors död. 1915 – Den brittiska passagerarångaren blir torpederad av en tysk ubåt vid Old Head of Kinsale utanför den irländska kusten och sjunker på 18 minuter, varvid 1 198 av de 1 959 personer som finns ombord omkommer. Vid det efterföljande förhöret frikänns fartygets befälhavare, kapten William Thomas Turner, från samtliga åtalspunkter, men går med på att ange att fartyget träffades av två eller tre torpeder, istället för en, som både han och den tyske ubåtskaptenen Walter Schwieger noterade vid själva förlisningen. Orsaken till detta är att man vill dölja, att fartyget, förutom passagerare, fraktade ammunition och därmed var legitimt mål för tyska ubåtar. Eftersom 124 av de omkomna var amerikaner leder sänkningen till, att kravet på att USA ska inträda i det pågående första världskriget för första gången förs fram offentligt. Det dröjer dock till 1917, innan detta sker, sedan Tyskland har återupptagit ubåtskriget – den här gången nöjer sig den amerikanske presidenten Woodrow Wilson med att avlägga en officiell protest till Tyskland. 1918 – Rumänien tvingas sluta freden i Bukarest med centralmakterna, vilket gör slut på första världskrigets stridigheter på Balkan. Rumänien tvingas till en del landförluster, men får sitt innehav av Bessarabien erkänt. 1920 – Ryssland erkänner Georgien som självständig stat. I februari året därpå invaderas landet dock av Röda armén och blir en sovjetrepublik fram till 1991. 1921 – Den svenska riksdagen beslutar att dödsstraffet ska avskaffas i den civila strafflagen från och med 30 juni 1921, vilket innebär, att inget brott kan leda till dödsstraff i fredstid. Dödsstraffet i krigstid finns dock kvar fram till 1972. 1945 – Den tyske generalstabschefen Alfred Jodl undertecknar Tysklands ovillkorliga kapitulation i den allierade överbefälhavaren Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims i norra Frankrike klockan 02.41 på morgonen. Därmed är andra världskriget över i Europa och stridigheterna ska upphöra senast vid midnatt. Dagen därpå proklameras därför som Seger i Europa-dagen, men det dröjer ytterligare tre månader, innan kriget är helt över, då stridigheterna fortsätter i Asien till 2 september. 1946 – Det japanska teknikföretaget Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha grundas i Tokyo och dess första konsumentprodukt blir en riskokare. 1958 byter företaget namn till Sony Corporation och är idag ett av världens största teknik- och elektronikföretag. 1954 – Den vietnamesiska befrielsearmén intar ”den ointagliga fästningen” Dien Bien Phu i norra Vietnam, då de besegrar fransmännen i slaget vid Dien Bien Phu. Vietnameserna har belägrat fästningen sedan 13 mars och slaget blir avgörande för utgången av det pågående Indokinakriget, då fransmännen kapitulerar knappt tre månader senare, då kriget tar slut. Därmed ger fransmännen också upp kolonin Franska Indokina och har helt lämnat området 1956.

Födda 1605 – Nikon, rysk patriark 1711 – David Hume, brittisk filosof, historiker och nationalekonom 1763 – Józef Antoni Poniatowski, polsk general 1787 – Thomas Buck Reed, amerikansk politiker, senator för Mississippi 1812 Robert Browning, brittisk poet Arthur Purves Phayre, brittisk kolonialadministratör och militär 1816 – James Thorington, amerikansk politiker och diplomat 1819 – Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom 1833 – Johannes Brahms, tysk kompositör 1839 – Elisha Albright Hoffman, amerikansk psalmförfattare och kompositör 1841 – Per Sörensson, svensk prost, kyrkoherde och politiker 1847 – Archibald Primrose, brittisk liberal politiker, Storbritanniens utrikesminister samt premiärminister 1894-1895 1848 – William J. Stone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri, senator för samma delstat 1855 – Jacques Hermant, fransk arkitekt 1867 – Wladyslaw Reymont, polsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1924 1869 – Vilhelm Lundström, svensk klassisk filolog, professor och riksdagsledamot 1884 – Torsten Hammarén, svensk skådespelare och teaterchef 1885 – Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare 1888 – Nikolaj Sjvernik, sovjetisk politiker, president 1946–1953 1890 – Sven Herdenberg, svensk operasångare och sångpedagog 1892 – Josip Broz Tito, jugoslavisk kommunistisk politiker, Jugoslaviens premiärminister och president 1898 – Hugo Odeberg, svensk teolog 1901 – Gary Cooper, amerikansk skådespelare 1902 – Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textförfattare, sångare och musiker 1903 – Birgit Hygrell, svensk målare 1910 – Arne Geijer, svensk fackföreningsman och politiker, LO:s ordförande 1956–1973 1912 – Rune Landsberg, svensk skådespelare 1916 – Tore Wretman, svensk hovtraktör 1919 – Eva Perón, argentinsk skådespelare, radiotalare och politiker, känd som Evita, gift med president Juan Perón 1921 – Rodger Davies, amerikansk diplomat 1922 – Ingvar Rydell, svensk fotbollsspelare, VM-brons 1950 och OS-brons 1952 1927 Elisabeth Söderström, svensk operasångare (sopran) Ruth Prawer Jhabvala, tysk-brittisk-indisk författare och manusförfattare 1931 Ingvar Wixell, svensk operasångare (baryton) Helge Brilioth, svensk operasångare 1932 – Pete Domenici, amerikansk republikansk politiker, senator för New Mexico 1934 – Lena Malmsjö, svensk dansare, produktionsledare och rektor 1939 Sidney Altman, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1989 Ruggero Deodato, italiensk regissör, skådespelare och manusförfattare José Antonio Abreu, venezuelansk musiker, kompositör och politiker 1940 Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare med artistnamnet Harry Klynn Owe Wiktorin, svensk general, överbefälhavare 1994–2000 1942 – Christer Ulfbåge, svensk journalist och sportkommentator 1943 – Harriet Colliander, svensk antikvarie och nydemokratisk politiker, riksdagsledamot 1991–1994 och partiledare för Ny demokrati 1994 1945 – Ewert Ljusberg, svensk trubadur, vissångare och underhållningsartist, republiken Jämtlands president 1989–2021 1949 – Laurence Plumridge, svensk skådespelare, sångare och pjäsförfattare 1952 – Blaine Luetkemeyer, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–2025 1954 Amy Heckerling, amerikansk regissör, producent och manusförfattare Candice Miller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot Mikael Strandberg, svensk skådespelare, teaterledare och regissör 1956 Raymond Björling, svensk operasångare Lars Molin, svensk ishockeyspelare, VM-guld och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987 1959 – Johan Schildt, svensk skådespelare och författare 1964 – Tim Collins, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1965 – Gigi Hamilton, svensk sångare, medlem i gruppen Style 1967 Martin Bryant, australisk massmördare Vincent Radermecker, belgisk racerförare 1968 Traci Lords, amerikansk skådespelare, sångare och porrskådespelare Eagle-Eye Cherry, svensk-amerikansk sångare 1971 Thomas Piketty, fransk nationalekonom Magnus Jakobsson, svensk produktionsplanerare 1972 – Peter Dubovský, slovakisk fotbollsspelare 1973 – Paolo Savoldelli, italiensk tävlingscyklist 1974 – Breckin Meyer, amerikansk skådespelare och producent 1975 – Lena Strömberg Lagerlöf, svensk skådespelare 1980 – Alex Wesby, amerikansk basketspelare 1985 – John McCombe, brittisk fotbollsspelare 1992 – Alexander Ludwig, kanadensisk skådespelare 1994 – Pauline Hammarlund, svensk fotbollsspelare, OS-silver 2016

Avlidna 1718 – Maria av Modena, 59, Englands, Skottlands och Irlands drottning 1685–1688 (gift med Jakob II) 1728 – Rosa Venerini, 72, italiensk nunna och helgon 1795 – Antoine Fouquier-Tinville, 48, fransk jurist och politiker (avrättad) 1800 – Niccolò Piccinni, 72, italiensk kompositör 1805 – William Petty, 68, brittisk politiker, Storbritanniens inrikesminister 1766–1768 och 1782 samt premiärminister 1782–1783 1825 – Antonio Salieri, 74, italiensk kompositör 1840 – Caspar David Friedrich, 65, tysk-svensk landskapsmålare