Sveriges demografi övervakas av statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB). Sveriges befolkning är vilket gör landet till det 16:e folkrikaste landet i Europa efter Tjeckien, liksom det 87:e mest folkrika landet i världen. Den summerade fruktsamheten var 1,66 barn per kvinna år 2020, vilket är långt under den demografiska ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna.
Sveriges demografiska historia är präglad av perioder med skiftande mortalitet, nativitet och migration. Under 1800-talet emigrerade många svenskar, vilket resulterade i negativ nettoflyttning.
Sverige har en befolkningstäthet på 25,7 invånare per kvadratkilometer. Befolkningstätheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige; kring Mälardalen och i Öresundsregionen är befolkningen särskilt koncentrerad. Omkring 88 procent av befolkningen bor i tätorter med minst 200 invånare. Emellertid bor 6 av 10 svenskar inte i ett urbant system, mätt med OECD:s definition som är 50 000 invånare. Den 31 december 2017 hade 24,1 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar). Använder man den äldre definitionen av personer med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till 3 060 116 eller 30,6 procent av Sveriges befolkning (2016).
De talrikaste utrikesfödda grupperna utgörs av personer födda i Syrien, Irak, Finland, Polen, Iran och Somalia. Sveriges nationella minoriteter är sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer. Deras respektive språk åtnjuter större rättigheter än andra minoritetsspråk i Sverige.
Sveriges största kommuner är Stockholm, Göteborg och Malmö. Tätorten Stockholm är den enda som har över en miljon invånare och nio tätorter har över 100 000 invånare.
Sveriges befolkning översteg 10 miljoner, första gången, fredagen den 20 januari 2017 enligt SCB. Befolkningen översteg nio miljoner den 12 augusti 2004. Prognosen framöver är att befolkningen når 11 miljoner år 2034, 12 miljoner år 2052 och 13 miljoner 2076 enligt SCB. Enligt Eurostats befolkningsprognoser kommer Sveriges befolkning vara omkring 13,6 miljoner, år 2100. Bakgrund
I Sverige finns befolkningsstatistik för större delen av landet sedan 1686, när kyrkolagen lade grunden för befolkningsstatistiken genom Kyrkobokföringen.
År 1749 genomfördes Sveriges första, liksom världens första moderna folkräkning, i och med inrättandet av Tabellverket. När den första folkräkningen var genomförd stod det klart att Sveriges befolkning knappt var två miljoner, vilket var färre än förväntat. Folkräkningsdatan som presenterades kom därefter att hemligstämplas. Befolkningsdatan sammanställdes för varje socken, och skickades sedan till Kanslikollegiet. Kanslikollegiet skickade därefter uppgifterna till Statistiska tabellkommissionen.
Historia
miniatyr|Normalstor svensk familj, år 1898. Vid sekelskiftet, översteg den summerade fruktsamheten fyra barn per kvinna|220x220px Klimatavvikelsen 535–536 tycks ha haft en stor påverkan på befolkningen i Skandinavien, och kan ha gett upphov till myten om Fimbulvintern. Hälften av Skandinaviens befolkning kan ha dött. Norrland verkar helt ha förlorat permanent bebyggelse. I norra Sverige beräknas medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader. Som en följd blev kulturen mer militariserad under den följande vendeltiden.Ström, Folke: Nordisk Hedendom, Studentlitteratur, Lund 2005, Eriksson, Benny (9 maj 2016). "Mytisk extremvinter visade sig stämma". SVT Vetenskapens värld. Hämtad 9 augusti 2021.
Digerdöden förorsakade en avsevärd minskning av Sveriges befolkning på 1300-talet, när flera tiotal procent av befolkningen avled.
Folkmängden i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000, inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Sverige inom dagens gränser hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare per kvadratkilometer. I övriga Europa var den i medeltal 17,4 invånare per kvadratkilometer. Den årliga befolkningstillväxten uppgick till cirka 30 000 personer.
Emigrationen från Sverige miniatyr|220x220px|Svenska utvandrare går ombord på ett fartyg i Göteborg 1905
Utvandringen från Sverige under 1800-talet och i början av 1900-talet innebar att ungefär 1,5 miljoner svenskar utvandrade från 1800-talets mitt till tidigt 1920-tal. Den tilltagande utvandringen under 1800-talet förklaras av flera olika orsaker och motiv, bland annat missväxtåren 1867−1869. Trots den till antalet stora emigrationen fortsatte Sveriges befolkning att öka, framför allt med anledning av en fortsatt hög summerad fruktsamhet i samband med minskad dödlighet.
Befolkningsdata
miniatyr|300px|Folkräkningarna i Sverige 1860-1990. Vid utgången av år Folkmängd Årlig tillväxt Totalt Promille 1570 900 000 — — 1650 1 225 000 4 063 3,86 1700 1 485 000 5 200 3,86 1720 1 350 000 −6 750 −4,75 1755 1 878 000 15 086 9,48 1815 2 465 000 9 783 4,54 1865 4 099 000 32 680 10,22 1900 5 140 000 29 743 6,48 20008 861 000202010 379 000Datan avser folkmängden inom Sveriges nuvarande gränser.
Tätorter
Civilstånd Den 31 december 2016 fördelades Sveriges befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:
Civilstånd 31 december 2016 Antal Andel (%) Varav män Kvinnor Ogifta 52,60 Gifta 33,31 Skilda 9,68 Änkor/änklingar 4,41
Könsfördelning Åldersgrupp Män (%) Kvinnor (%) 0-4 år 51,47% 48,53% 5-14 år 51,44% 48,56% 15-24 år 52,13% 47,87% 25-34 år 51,41% 48,59% 35-44 år 51,04% 48,96% 45-54 år 50,78% 49,22% 55-64 år 50,22% 49,78% 65-74 år 49,14% 50,86% 75-84 år 45,92% 54,08% 85-94 år 36,16% 63,84% 95+ år 23,74% 76,26% Siffrorna avser förhållandena den 31 december 2017.
Summerad fruktsamhet
miniatyr|Grundläggande födelsetakt (blå kurva) och dödstakt (röd kurva) per tusen invånare i Sverige mellan 1750 och 2016.
Totala fertiliteten från 1630 till 1900
miniatyr|Sveriges folkmängd (grå, vänster skala), födda (blå, höger skala) och döda (röd, höger skala) 1735–2016.
Den totala fertiliteten är ett mått som anger medelvärdet av antal barn som varje kvinna föder under sin livstid i en population.
År Total fertilitet 1630 1632 1634 1636 1638 1640 1642 1644 1646 1648 1650 1652 1654 1656 1658 1660 1662 1664 1666 1668 1670 1672 1674 1676 1678 1680 1682 1684 1686 1688 1690 1692 1694 1696 1698 1700 1702 1704 1706 1708 1710 1712 1714 1716 1718 1720 1722 1724 1726 1728 1730 1732 1734 1736 1738 1740 1742 1744 1746 1748 1750 1752 1754 1756 1758 1760 1762 1764 1766 1768 1770 1772 1774 1776 1778 1780 1782 1784 1786 1788 1790 1792 1794 1796 1798 1800 1801 1802 1803 1804 1805 1806 1807 1808 1809 1810 1811 1812 1813 1814 1815 1816 1817 1818 1819 1820 1831 1832 1833 1834 1835 1836 1837 1838 1839 1840 1841 1842 1843 1844 1845 1846 1847 1848 1849 1850 1851 1852 1853 1854 1855 1856 1857 1858 1859 1860 1861 1862 1863 1864 1865 1866 1867 1868 1869 1870 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900
Befolkningsstatistik sedan 1900 Källa: SCB, Sveriges officiella statistik