miniatyr|stående=1.3|Gamla Varvet, 1910 miniatyr|stående=1.3|Modell av Gamla varvet i början av 1700-talet på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, skala 1:275. Den stora byggnaden längst bak i mitten föreställer Gathenhielmska huset, namngivet efter Lars Gathenhielm och uppfört efter hans död. Gamla Varvet, eller Amiralitetsvarvet, är namnet på den tidigare skeppsgården vid Stigberget i Majorna, Göteborg. Den äldsta geografiska definitionen är: [beläget på Kronans mark på...] Älvsborgs Kungsladugårds ägor i Sävedalens härad, Örgryte socken. Gränserna för Gamla Varvet fastställdes först 1752 genom en så kallad rågångsförrättning. Namnformerna har varit Skeppsvarvet, Amiralitetsvarvet, Timmermansvarvet, Byggningsvarvet och Skeppsgården

Historik alt=Karta från 1818 som visar alla varvets byggnader och anläggningar.|miniatyr|Karta från 1818 Holländaren Albrecht van Velden uppförde vid Stigberget ett varv som under åren 1631–1639 kom att bygga flera skepp: Västgöta Lejon, Jupiter, Götheborg, Götha Ark, och Draken. Efter van Veldens död 1638 övertogs arrendet av hans måg Gerrit Persson fram till 1664.

År 1641 begärde Amiralitetskollegium att magistraten i Göteborg "skulle upplåta ett lämpligt område i Masthagen (Masthugget) för skeppsbyggeri åt Kronan". Skeppsgården Gamla varvet kan räkna sin tillkomst från den 1 december 1660. Det första fartyget som byggdes på Gamla varvet var en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665.

Varvet drevs först av holländare, men den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta det med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm. Det låg på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan. Det användes av flottan 1660–1700, varefter det delvis ersattes av Nya varvet, framför allt som förtöjningsplats för örlogsfartyg. År 1752 fick handelsmannen Peter Bagge ett entreprenadkontrakt på Gamla varvet, och slog ihop det med Vikens varv, som låg omedelbart väster om Gamla varvet. Detta gällde fram till 1767.

År 1799 beslutade staten att rusta upp det omkring 1700 grundade örlogsvarvet Nya varvet, och 1803 överflyttades de militära fartygen dit, 1806 chefsämbetet, kontoren 1811, själavården 1817 och sjukvården 1825.

På en offentlig auktion 1825 köptes varvsområdet av dykerikommissarien Ambrosius Landgren för 7 305 riksdaler banco. Redan 1818 hade Landgren efter kommerserådet Carl Bagges död förvärvat Vikens Varv. Efter en sammanslagning av de båda varven på nytt, benämndes hela området Gamla varvet. Arealen var på 6 839 kvadratfamnar.

När Ambrosius Landgren dog 1845 ärvdes det av hans 16-årige son Adolf Fredrik. Ansvaret kom tills vidare att anförtros grosshandlare O.P. Dahlin. År 1856 övertog Asolf Fredrik Landgren driften av varvet och ledde det till sin död 1871, endast 42 år gammal. Landgren hade inga barn, så efter hans död övertog hans systerson George Douglas Kennedy ledningen, då 21 år gammal.

Det sista segelfartyg som byggdes på Gamla varvet, var Sigyn som sjösattes den 15 juli 1887. År 1907 upphörde varvet, eftersom staden behövde marken för att utöka hamnen. År 1912 tog staden över området, som då omfattade fastigheterna nummer 1, 2, och 3 i Majornas fjärde rote, samt masthamnen öster om Bläsan med tillhörande vattenområden.

På en del av området anlades Gamla Varvsparken. Gamla Varvsgatans ursprungliga sträckning från 1852 är numera till stor del borta, den kvarvarande delen heter från 1937 Delawaregatan.

Varvsnamn som förknippas med området är van Veldens varv, Baggens varv, Landgrenska varvet och Viken (grundat 1747).

Under varvets civila epok 1830–1887 byggdes det totalt 33 fartyg på sammanlagt 13 464 ton.

Civila fartyg byggda på Gamla varvet i urval Namn Typ Byggd Svensk läst Ny läst Ton RedareBraut Anundångfartyg182123,5 meter4,3 meter 9,6 svåra läster Bolaget Ångfartyg för fart å Göthaelf och Wenern Experiment Tvåmastad skonare 1830 ?Götha Elf ångfartyg 1833 7,23 4,2 18 Kgl. Götha Elfstyrelse, Göteborg Superb brigg 1839 158 91 387 C. G. Lindberg, Göteborg Balder brigg 1845 169 97,3 414 J. Grönvall & Co., Göteborg Gerda fullr. 1847 249 167 710 Olof Wijk, Göteborg Wikingen brigg 1846 69 D. Camegie & Co., Göteborg Diadem brigg 1849 111 63,9 272 G. Melin, Göteborg Cleopatra brigg 1852 156 89,9 382 G. Melin, Göteborg Eos ångfartyg 1852 83,26 48 204 G.J. Brusewitz, Göteborg Aurora-Borealis skepp 1853 130 74,9 318 N. Beckman, Göteborg Eleonore skepp 1854 130 74,9 318 N. Beckman, Göteborg Galathea brigg 1856 84 48,4 205 Björck & Engström, Göteborg Hildur skonare 1858 77 41,9 178 Adolf Frederik Landgrens Enka, Göteborg Iduna skepp 1862 340 195,8 833 G. Melin, Göteborg Heidi bark 1864 265 153 650 G. Melin, Göteborg Neptun ångfartyg 1865 D.W. Flobeck, Göteborg Louis De Geer skepp 1866 352 226,5 862 G. Melin, Göteborg Pursuit skepp 1860—65 296 170,6 725 Adolf Fredrik Landgren, Göteborg Iris bark 1867 295 170,5 724 Adolf Fredrik Landgren, Göteborg Godeffroy bark 1867 240 138,8 590 J.C. Godeffroy & Son, Hamburg Erato bark 1869 329 190 807 Adolf Fredrik Landgrens Enka, Göteborg Ingeborg ångfartyg 1870 152 88 374 August Leffler, Göteborg Eigen ångfartyg 1870 223 128,7 547 V. Furst & Co., Kristiania August Leffler ångfartyg 1871 262 151,2 643 C.L. Berggren, Göteborg Advance ångfartyg 1873 81 46,8 199 Theodor Ahrenberg, Göteborg Ingeborg ångfartyg 1873 262 151,2 643 August Leffler, Göteborg Thule ångfartyg 1873 Adolf Landgren bark 1876 246 141,8 603 Adolf Fredrik Landgrens Enka, Göteborg Galathea brigg 1878 135 77,8 331 George Douglas Kennedy Göteborg Gurli bark 1879 294 169,6 721 G.D. Kennedy, Göteborg Zaima brigg 1883 136 78,8 335 G.D. Kennedy, Göteborg Sigyn bark 1887 149 83,7 356 G.D. Kennedy, Göteborg

Tidigare byggda fartyg vid Gamla Varvet (urval) Göta Ark (1634) Göteborg (1656) Riksäpplet (1661) Wrede (1706) Ulrika (1707)

Se även Göteborgs varvshistoria Varvet Kusten

Referenser Noter

Tryckta källor Baum, Greta, Göteborgs gatunamn 1621–2000, 2001 Bergman, Ernst, Gamla Varvet vid Göteborg 1660-1825, 1954 Garellick, Robert, Göteborg före grävskoporna, 1997 Hasselgréen, Ingmar, Ostindiska huset - Göteborgs museum, 1984 Hjern, Kjell, Ett svunnet Göteborg, 1964 Olsson, Björn; Svenson, Curt, Hamnbilder från Göteborg, 1981 Webbkällor Majornas historia

Vidare läsning

Kategori:Företag i Göteborg Kategori:Sjöfart i Göteborg Kategori:Skeppsgårdar Kategori:Nedlagda svenska skeppsvarv Kategori:Företag bildade 1660 Kategori:Företag upplösta 1907 Kategori:Göteborgs historia Kategori:Majorna Kategori:Skeppsvarv vid Göta älv