1864 (MDCCCLXIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser Januari 16 januari – Danmark säger nej till ett avtal från Preussen och Österrike om att skrota den så kallade novemberförfattningen.Claus Bjørn & Carsten Due-Nielsen, Dansk Udenrigspolitiks Historie, 2nd edition, vol. III "Fra Helstat til Nationalstat" 1814-1914, Copenhagen: Gyldendal, 2006, sida 238–39 Meyers Konversationslexikon, 4th edition, entry: Deutsch-Dänischer Krieg von 1864
Februari 1 februari – Dansk-tyska kriget utbryter när österrikiska och preussiska trupper korsar floden Eider och rycker in i Slesvig. 2 februari – Preussiska trupper går till angrepp mot den danska försvarslinjen Danervirke men besegras i slaget vid Mysunde. 3 februari – Österrikiska trupper erövrar danska positioner på Kongshøj, söder om huvudställningen Danevirke. 5-6 februari – Danska armén under Christian de Mezas överbefäl utrymmer Danevirke och drar sig tillbaka till skanslinjen vid Dybbøl 16 februari – En ny humaniserad svensk strafflag antas av riksdagen. Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. Självmord avkriminaliseras genom 1864 års lag. Dessutom avskaffas straffet landsförvisning, vilket innebär att svenska medborgare inte längre kan utvisas ur riket.
Mars 6 mars – Kravaller utbryter i Stockholm då Sveriges regering vägrar undsätta Danmark i dess krig mot Preussen.
April 6 april – Nästan hela Ronneby i Blekinge brinner ner till grunden i en stor stadsbrand. 18 april – Efter dryga två veckors artilleribombardemang stormas de danska positionerna på Dybbølhöjden av preussiska trupper. Detta blir krigets mest uppmärksammade slag. 22 april – USA:s kongress antar 1864 års myntakt, som gör texten "In God We Trust" (som senare kom att antas som landets valspråk) obligatorisk på alla amerikanska mynt.
Maj 5–7 maj – Slaget i vildmarken under det amerikanska inbördeskriget utkämpas. 9 maj – En dansk flotteskader besegrar en österrikisk-preussisk i slaget vid Helgoland. 28 maj – Joniska öarnas förenta stater skrotas och de Joniska öarna tillfaller Grekland.
Juni 18 juni – Fullständig näringsfrihet införs med Förordningen för utvidgad näringsfrihet, som avskaffar och kooperationstvång, burskapsägande borgares monopol, och handel och hantverk får utövas fritt både på landsbygd och i stad, både av myndiga personer, samt av omyndiga som fått sin förmyndares tillstånd.Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013 s. 270 29 juni–1 juli – Preussiska trupper landstiger på ön Als och tvingar danskarna att dra sig tillbaka till Kegnaes.
Juli 3 juli – Danskarna besegras av preussarna i slaget vid Lundby. Detta blir krigets sista större drabbning. 4 juli – Bukarests universitet grundas. 14 juli–3 augusti – Amerikanska marinsoldater beskyddar landets minister i Japan under ett förhandlingsmöte i Yedo.
Augusti 22 augusti – Första Genèvekonventionen undertecknas i Schweiz.
September 3 september – Alfred Nobels laboratorium i Heleneborg i Stockholm exploderar varvid hans yngre bror Emil dödas. 4–14 september – USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna tvingar Japan och fursten av Nagato att tillåta utländska skepp att få åka genom Shimonosekisundet i enlighet med avtal. 28 september – Första internationalen grundas i London.
Oktober 21 oktober – Sverige får en ny jaktstadga, där jakten noggrant regleras. 30 oktober – Dansk-tyska kriget avslutas och Danmark förlorar Holstein, Schleswig och Sachsen-Lauenburg. miniatyr|höger|Nevada. 31 oktober – Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Oktober – Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första aktiebank, grundat av Teodor Mannheimer, startar sin verksamhet.
November miniatyr|höger|Presidentval i USA. 8 november – Republikanen Abraham Lincoln besegrar demokraten George B. McClellan vid presidentvalet i USA.
December 1 december – Södra stambanan i Sverige mellan Falköping och Malmö invigs i Jönköping. Därmed har Stockholm järnvägsförbindelse med Malmö.. 15 december – Under järnvägsarbetet vid landeriet Udden utanför Kristinehamn, Sverige dödas tre arbetare vid ett jordras. 23 december Paraguay anfaller Brasilien. Sandsjöolyckan, en järnvägsolycka inträffar på Södra stambanan vid Sandsjö station, då ett tåg bakifrån kör in i ett annat. 7 personer dödas och 8 skadas. Oberoende liberala Dagens Nyheter börjar utges av Rudolf Wall. Genom att utnyttja järnvägarna blir tidningen först att täcka hela Sverige.
Okänt datum Klasser införs i den svenska folkskolan. Studentexamen börjar avläggas vid universiteten i Sverige. Generell näringsfrihet för både män och kvinnor införs i Sverige (kvinnornas dock fortfarande beskuren). Kvinnor kan bara ägna sig åt yrken som vid denna tid, 1864, är anpassade för kvinnor. Gifta svenska kvinnor får rätt att bedriva handel och hantverk med mannens tillstånd. En ny svensk banklagstiftning antas. Räntebildningen blir fri även på den formella kreditmarknaden. Konkurrensen mellan bankerna förbättras. Dalslands kanal börjar byggas under Nils Ericsons ledning. Svenska statens normalskola för flickor inrättas. Den är en privatskola med statliga medel, som skall ge även flickor de baskunskaper som behövs för högre studier. Elfrida Andrée, organist och tonsättare, blir den första kvinnan i statlig tjänst i Sverige. Hon arbetar som telegrafist. Den svenska lanthandeln blir helt fri. Alfred Nobel konstruerar en fungerande tändhatt. I Stockholm inrättas prostitutionsbyrån, som varje vecka skall registrera och undersöka prostituerade på medicinska kliniken i enlighet med reglementeringssystemet. Detta kommer att pågå till 1918. Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co (sedermera Nordiska Kompaniet i Göteborg) grundas. Contagious Diseases Acts införs i Storbritannien. Wallåkra stenkärlsfabrik grundas.
Födda Första kvartalet
Januari 1 januari – Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf. (död 1946) 14 januari – Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist. (död 1934) 20 januari – Mathilda Malling, (pseudonym: Stella Kleve), svensk författare. (död 1945)
Februari 2 februari – Margot Asquith, brittisk författare. (död 1945) 5 februari – Carl Teike, tysk kompositör. (död 1922) 6 februari – John Henry Mackay, brittisk-tysk författare. (död 1933) 21 februari – Albin Belar, slovensk seismolog, naturforskare, miljökämpe och uppfinnare. (död 1939) 24 februari – Umberto Cagni, italiensk polarfarare och sjömilitär. (död 1939)
Mars 5 mars Filip Månsson, svensk konstnär. (död 1933) Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och bankdirektör. (död 1943) 12 mars – Alice Tegnér, svensk kompositör. (död 1943) 13 mars – Benjamin M. Miller, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Alabama 1931–1935. (död 1944) 14 mars – Alfred Redl, österrikisk-ungersk officer och rysk spion. (död 1913) 15 mars – Carl Edvard Johansson, svensk ingenjör och uppfinnare. (död 1943) 25 mars – Alexej von Jawlensky, rysk-tysk målare inom expressionismen. (död 1941) 27 mars – Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgon. (död 1894)
Andra kvartalet
April 8 april – Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör. (död 1938) 17 april – Carl Engdahl, svensk skådespelare och regissör. (död 1939) 21 april – Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom. (död 1920)
Maj 4 maj – Gustaf Steffen, svensk sociolog. (död 1929) 5 maj – Henry Hughes Wilson, brittisk militär. (död 1922) 8 maj – Clarence W. Watson, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911–1913. (död 1940) 30 maj – Rudolf Abelin, svensk hortonom och pomolog. (död 1961)
Juni 3 juni – Ransom Eli Olds, amerikansk industripionjär. (död 1950) 10 juni – Ninian Comper, brittisk arkitekt. (död 1960) 11 juni – Richard Strauss, tysk kompositör. (ddö 1949) 13 juni – Rudolf Kjellén, svensk professor skytteanus och riksdagsman. (död 1922) 20 juni – Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925–1927. (död 1933) 24 juni – Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker. (död 1945)
Tredje kvartalet
Juli 13 juli – John Jacob Astor IV, amerikansk miljonär, uppfinnare och författare. (död 1912) 16 juli – Carl Nærup, norsk litteraturkritiker. (död 1931) 18 juli – Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929–1931. (död 1937) 20 juli Erik Axel Karlfeldt, svensk poet. (död 1931) William F. Whiting, amerikansk republikansk politiker och affärsman, handelsminister 1928–1929. (död 1936) 29 juli – Nils Andersson, svensk jurist och folkmusikuppteknare. (död 1921)
Augusti 17 augusti – Robert F. Broussard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1918. (död 1918)
September 1 september – Roger Casement, irländsk revolutionär och nationalist. (död 1916). 9 september – Louis Lingg, tysk anarkist. (död 1887) 11 september – John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927–1931. (död 1941) 18 september – Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare. (död 1941) 21 september – Gertrud Törnell, svensk högerkvinna. (död 1945) 27 september – Andrej Hlinka, slovakisk katolsk präst och politiker. (död 1938) 29 september – Miguel de Unamuno, spansk författare och filosof. (död 1936)
Fjärde kvartalet
Oktober 5 oktober – Arthur Zimmermann, tysk politiker, utrikesminister 1916–1917. (död 1940) 17 oktober – Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915–1920. (död 1928) 25 oktober – John Francis Dodge, amerikansk bilindustripionjär. (död 1920) 30 oktober – Theodor Wiegand, tysk arkeolog. (död 1936)
November 5 november – Truman H. Newberry, amerikansk republikansk politiker och affärsman. (död 1945) 9 november – Paul Sérusier, fransk målare. (död 1927) 24 november – Henri de Toulouse-Lautrec, fransk konstnär. (död 1901) 25 november – Albert G. Schmedeman, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1933–1935. (död 1946) 26 november – Herman Gorter, nederländsk poet och filosof. (död 1927)
December 1 december – Carsten Borchgrevink, norsk polarfarare. (död 1934) 3 december – Herman Heijermans, nederländsk författare och journalist. (död 1924) 6 december – William S. Hart, amerikansk skådespelare. (död 1946) 7 december – Per Olsson i Fläsbro, svensk hemmansägare, trävaruhandlare och riksdagspolitiker. (död 1939)
Avlidna Första kvartalet
Januari miniatyr|Den böhmiske glaskonstnären Friedrich Egermann avled den 1 januari, 86 år gammal.1 januari – Friedrich Egermann, 86, böhmisk glaskonstnär. 2 januari Lemuel J. Bowden, 48, amerikansk politiker, senator 1863–1864. Johan Gabriel Richert, 79, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe. 7 januari Wilhelm Arnoldi, 66, tysk biskop. Caleb B. Smith, 55, amerikansk politiker, jurist och publicist. Nikolaj Turtjaninov, 67, rysk botaniker. 8 januari Victor Dourlen, 83, fransk kompositör. Carl August Hagberg, 53, svensk språkvetare och estetiker. Wilhelm Krause, 60, tysk målare. 13 januari – Stephen Foster, 37, amerikansk låtskrivare. 16 januari – Anton Schindler, 68, österrikisk musikskriftställare. 19 januari – Richard H. Vose, 60, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Maine 1841. 20 januari – Giovanni Plana, 82, italiensk astronom, fysiker och matematiker. 23 januari – Johann Lukas Schönlein, 70, tysk läkare. 24 januari – John Peter Richardson II, 62, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1840–1842. 25 januari – Marcus Larson, 39, svensk målare. 26 januari – Otto Lindblad, 54, svensk kompositör. 27 januari Leo von Klenze, 79, tysk arkitekt. Heinrich Rose, 68, tysk kemist. 28 januari Wilhelm Bornemann, 65, tysk politiker och jurist. Émile Clapeyron, 65, fransk fysiker.