1856 (MDCCCLVI) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser Januari 29 januari – Den 223 engelska mil långa järnvägen North Carolina Railroad i USA byggs färdigt från Goldsboro genom Raleigh och Salisbury till Charlotte.CommunicationSolutions/ISI, "Railroads — prior to the Civil War" , North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
Februari 7 februari – Sveriges kronprins Karl (XV) blir vicekung av Norge.
Mars 5 mars – Järnvägarna mellan Örebro och Ervalla, och mellan Ervalla och Nora stod klara. Den förstnämnda var en del av den planerade Köping-Hults Järnväg, och den senare var den s.k. Nora-Ervalla Järnväg. Detta var Sveriges första allmänna, normalspåriga järnvägar för lokomotivdrift. 30 mars – Krimkriget slutar genom fördraget i Paris. Ryssland förbinder sig att inte befästa Åland.
April 16 april – Parisdeklarationen undertecknas av representanter för Storbritannien, Frankrike, Preussen, Ryssland, Sardinien, Osmanska riket och Österrike.
Maj 1 maj – Orten Döderhultsvik i Sverige får stadsprivilegium under namnet Oskarshamn.Oskarshamn 7 maj – Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) grundas. Den välkomnar alla sorters människor och betonar tron och den lutherska bekännelsen starkt. 10 maj – 10 personer dödas vid en gruvolycka utanför Filipstad, Sverige.
September 19–22 september – Amerikanska soldater landstiger i norra Nya Granada för att skydda amerikanska intressen under ett uppror. 20 september – Den liberala tidningen Christianstads-Bladet startas i Sverige.Viktiga händelser i Kristianstads kommuns historia 29 september – Fredrika Bremer ger ut sin roman Hertha, vilken kommer att ha stor betydelse för den svenska jämställdhetspolitiken.Carina Burman, Bremer - en biografi, Bonniers, Stockholm , 2001. Nyutg 2013, sid 379.
Oktober 8 oktober – De kinesiska myndigheterna i Guangzhou bordar ett kinesiskt piratfartyg som seglat under engelsk flagg. Detta blir upptakten till det andra opiumkriget. 15 oktober – André Oscar Wallenberg grundar Stockholms Enskilda Bank, Sveriges första egentliga affärsbank.En levande historia med rika arkiv 20 oktober – Mellan Lissabon och Carregado öppnas den första järnvägen i Portugal.Järnvägar i historien 22 oktober–6 december – Amerikanska soldater landstiger i Kina för att skydda amerikanska intressen i Kantonunder bråk mellan britter och kineser, samt utföra vedergällning för ett angrepp på en obeväpnad båt under amerikansk flagg.
November 1 november – Van Diemens land byter namn till Tasmanien.World Statesmen (läst 3 april 2011) miniatyr|höger|Presidentval i USA. 4 november – Demokraten James Buchanan besegrar Knownothings–Whigpartisten Millard Fillmore och republikanen John C. Frémont vid presidentvalet i USA. 21 november – Niagara University öppnas i Niagara Falls, New York. 27 november – Statskupp i Luxemburg leder till att Luxemburg antar en ny konstitution, då Wilhelm III av Nederländerna skriver på den utan samtycke från Luxemburgs deputeradekammare.
December 1 december – Järnvägslinjerna Malmö–Lund och Göteborg–Jonsered invigs i Sverige.Avregleringar av järnvägstrafik
Okänt datum Robert Mushet patenterar en förbättrad version av Bessemerprocessen för stålframställandet. Under detta år och två år framåt införs tullfrihet på flera svenska jordbruksprodukter och tullinskränkningar på flera komsumtionsvaror. Import- och exportförbud upphävs på kvarvarande varor. Ett stort studentmöte hålls i Uppsala. Oscar I bjuder in studenterna till Drottningholms slott och yttrar att "Hädanefter är krig skandinaviska bröder emellan omöjligt". De första så kallade "mindre folkskolorna" införs i Sverige för att sprida skolan i landsbygden. I dessa kunde även outexaminerade lärare undervisa. Den första motionen i den svenska riksdagen om begränsning av arbetstiden till tolv timmar (från Nils Hansson) avvisas. Självmord avkriminaliseras i Sverige. Löjtnant Per W. Luthander grundar Åbro bryggeri i Vimmerby. Dräktreformrörelsen leder till grundandet av National Dress Reform Association i USA.
Födda Första kvartalet
Januari 12 januari Charles W. Gates, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1915–1917. (död 1927) John Singer Sargent, amerikansk konstnär. (död 1925) 29 januari – Vitalis Norström, svensk filosof och akademisk lärare. (död 1916)
Februari 2 februari – Robert L. Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1907–1925. (död 1947) 4 februari – Jonas Gifting, svensk militär. (död 1934) 25 februari – Karl Lamprecht, tysk historiker. (död 1915)
Mars 4 mars – Edmond Noel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1908–1912. (död 1927) 8 mars – Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929. (död 1929) 17 mars – Michail Vrubel, rysk konstnär. (död 1910)
Andra kvartalet
April 18 april – Anna Sterky, dansk-svensk feminist och politiker. (död 1939) 22 april – Thomas Mitchell Campbell, amerikansk demokratisk politiker. (död 1923) 24 april – Philippe Pétain, fransk militär och politiker, Frankrikes statschef 1940–1944. (död 1951) 27 april – Tongzhi, den åttonde Qing-kejsaren av Kina. (död 1875)
Maj 1 maj – Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907. (död 1935) 6 maj Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen. (död 1920) Sigmund Freud, österrikisk psykolog. (död 1939) 15 maj – L. Frank Baum, amerikansk författare. (död 1919) 29 maj – Edvard Hedin, Helgelseförbundets grundare. (död 1921)
Juni 6 juni – Gustaf Ranft, svensk skådespelare. (död 1929)
Tredje kvartalet
Juli 4 juli – William Tilghman, amerikansk sheriff. (död 1924) 5 juli – Hedworth Meux, brittisk militär. (död 1929) 10 juli – Nikola Tesla, serbisk-amerikansk uppfinnare. (död 1943) 26 juli – George Bernard Shaw, irländsk författare och nobelpristagare. (död 1950)
Augusti 15 augusti – Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour. (död 1915) 18 augusti – Frank W. Higgins, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906. (död 1907) 26 augusti – Clara Schønfeld, dansk skådespelare. (död 1939)
September 5 september William B. McKinley, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1926. (död 1926) Thomas E. Watson, amerikansk politiker, publicist och författare. (död 1922) 13 september – Sergej Vinogradskij, rysk mikrobiolog. (död 1953) 27 september – Carl Peters, tysk upptäcktsresande. (död 1918)
Fjärde kvartalet
Oktober 7 oktober – William A. Massey, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913. (död 1914) 12 oktober – Henry F. Lippitt, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1911–1917. (död 1933)
November 10 november – Rudolf Ekholm, svensk skohandlare och politiker. (död 1929) 12 november – Karl Henrik Karlsson, svensk medeltidshistoriker. (död 1909) 29 november – Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909–1917. (död 1921)
December 6 december – Hans Molisch, österrikisk botaniker. (död 1937) 22 december – Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925–1929, mottagare av Nobels fredspris 1929. (död 1937) 24 december – Albert d'Amade, fransk militär. (död 1941) 25 december – Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare. (död 1914) 28 december – Woodrow Wilson, amerikansk politiker, USA:s president 1913–1921, mottagare av Nobels fredspris 1919. (död 1924)
Avlidna Första kvartalet
Januari 1 januari – John M. Berrien, 74, amerikansk politiker, USA:s justitieminister 1829–1831.
Februari 10 februari – William Henry Sleeman, 67, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien. 17 februari – Heinrich Heine, 58, tysk författare. 18 februari – Wilhelm von Biela, 73, österrikisk astronom och baron. 29 februari – Auguste Chapdelaine, 42, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.
Mars 10 mars – Karl Ludwig Friedrich von Hinckeldey, 50, tysk jurist, Preussens generalpolisdirektör, avliden i en duell.
Andra kvartalet
April 26 april – George Troup, 75, amerikansk politiker.
Maj 14 maj – Théodore Guérin, 57, fransk romersk-katolsk nunna, helgon.
Juni 23 juni – Ivan Kirejevskij, 50, rysk författare.
Tredje kvartalet
Juli 11 juli – Josef Kajetán Tyl, 48, tjeckisk författare. 20 juli – Emil Aarestrup, 55, dansk skald och läkare. 29 juli – Robert Schumann, 46, tysk romantisk tonsättare.
Augusti 19 augusti – Anna Maria Rüttimann-Meyer von Schauensee, 83, schweizisk salongsvärd.
September 25 september – Herman Kellgren, 34, finländsk orientalist.
Fjärde kvartalet
Oktober 7 oktober – William Hall, 81, amerikansk demokratisk politiker. 8 oktober – Théodore Chassériau, 37, fransk historie- och porträttmålare, gravör. 23 oktober – Juana Ramírez, 61, venezuelansk frihetshjältinna.
November 4 november – Paul Delaroche, 59, fransk konstnär. 9 november – John M. Clayton, 60, amerikansk politiker (whig), USA:s utrikesminister 1849–1850. 23 november – Manuela Sáenz, 58, colombiansk nationalhjältinna.
December 21 december – August von Hartmansdorff, 64, konservativ svensk politiker. 25 december – Elisabeth av Savojen-Carignano, 56, österrikisk ärkehertiginna och vicedrottning av Lombardiet-Venetien.
Okänt datum Catharina Lidman, svensk konsthantverkare.
Referenser Fotnoter
Externa länkar