För andra betydelser, se Manet
Maneter (Scyphozoa) är en klass inom stammen nässeldjur. Maneter lever i havet och har en livscykel som omfattar en växling mellan två olika utvecklingsstadier, ett fastsittande polypstadium och ett frisimmande medusastadium. Den frisimmande medusan är klockformad eller skivformad och består till stor del av vatten. Det som ger maneten dess form är ett hydrostatiskt skelett, kallat mesoglea och innehåller vatten samt kollagen. Munnen är placerad på undersidan och omgiven av ett antal munarmar. Längs kanten av munnen finns en krans av tentakler. Maneten simmar medelst rytmiska sammandragningar av kroppshålan som pumpvis åstadkommer en jetstråle som för den framåt. De följer ganska passivt havsströmmar.
Systematik Tidig systematik delade in organismer efter yttre likheter. Kubmaneter betraktades fram till mitten av 1970-talet som en ordning av maneter innan de fick status som egen klass. Senare delades maneterna upp i de fyra ordningarna Semaeostomeae (skivmaneter), Rhizostomae (lungmaneter), Coronatae (ringmaneter) och Stauromedusae (bägarmaneter), men numera placeras bägarmaneterna i den egna klassen Staurozoa.The phylum Cnidaria: A review of phylogenetic patterns and diversity 300 years after Linnaeus, Zootaxa, 2007.
Följande systematik följer Catalogue of Life, 2026:Catalogue of life (2026). Discomedusae Haeckel, 1880, läst 2026-07-24
Klass Scyphozoa Underklass Coronamedusae Calder, 2009 Ordning Coronatae Familj Atollidae Hickson, 1906 Familj Atorellidae Vanhöffen, 1902 Familj Collaspididae Haeckel, 1880 Familj Linuchidae Haeckel, 1880 Familj Nausithoidae Haeckel, 1880 Familj Paraphyllinidae Maas, 1903 Familj Periphyllidae Haeckel, 1880 Underklass Discomedusae Ordning Semaeostomeae Agassiz, 1862 Familj Cyaneidae Agassiz, 1862 Familj Drymonematidae Haeckel, 1880 Familj Halicyathidae Familj Pelagiidae Gegenbaur, 1856 Familj Phacellophoridae Straehler-Pohl, Widmer & Morandini, 2011 Familj Ulmaridae Haeckel, 1880 Ordning Rhizostomeae Cuvier, 1800 Familj Archirhizidae Haeckel, 1880 Familj Bazingidae Gershwin & Davie, 2013 Familj Cassiopeidae Tilesius, 1831 Familj Catostylidae Claus, 1883 Familj Cepheidae Agassiz, 1862 Familj Leptobrachidae Agassiz, 1862 Familj Lobonematidae Stiasny, 1921 Familj Lobonemidae Stiasny, 1920 Familj Lychnorhizidae Haeckel, 1880 Familj Mastigiidae Stiasny, 1920 Familj Rhizostomatidae Cuvier, 1800 Familj Stomolophidae Haeckel, 1880 Familj Thysanostomatidae Gegenbaur, 1857 Familj Versurigidae Kramp, 1961
Livscykel och fortplantning thumb|330px|Maneters livscykel Hos maneter förekommer en generationsväxling mellan två olika utvecklingsstadier, en könlös polypgeneration och en könlig medusageneration. Det finns några få undantag, som lysmanet, vilken saknar ett fastsittande polypstadium.
Maneter förökar sig genom att hanarna sprutar sperma ur sin mun direkt i vattnet för att befrukta honornas ägg. Hos en del maneter, till exempel öronmanet, fästs de befruktade äggen på honans munarmar.
Äggen utvecklas till planulalarver som tar sig ned till bottnen där de fäster vid ett underlag och startar sin polypfas. Efterhand som polypen växer till skivas toppen av och varje skiva blir en separat manet. De små maneterna kallas i detta stadium för ephyralarver. Dessa växer och utvecklas till könsmogna medusor.
Vissa maneter använder sig även av en asexuell metod kallad strobilation.
Föda Maneter är köttätande djur som äter smådjur som kräftdjur eller fiskar. Några av de större arterna kan även fånga fiskar eller andra maneter. Bytena fångas med hjälp av manetens nässelceller som sitter på manetens tentakler (bränntrådar) och vars gift dödar eller paralyserar bytet. Vid beröring av nässelcellerna sker en giftinjektion genom en liten hullingförsedd tråd som fastnar i bytet. Födan förs sedan igenom en öppning i magen på undersidan av maneten där det finns ytterligare nässelcellsförsedda så kallade munarmar. Maneten placerades tidigare i stammen Coelenterata, som betyder just "ihåliga tarmen", men denna stam är idag inaktuell. Maneter i sig utgör föda för bland annat havssköldpaddor, klumpfiskar, och spadfiskar.Lene Friis Möller, Institutionen för biologi och miljövetenskap
Maneter och människan Vissa maneter, ofta kallade brännmaneter kan bränna människan mycket smärtsamt, och det finns ett fåtal där beröring av bränntrådarna kan leda till så svåra skador att lemmar måste amputeras, eller att individen dör.
Den gula maneten Rhopilerna Verrilli betraktas som delikatess i det asiatiska köket och torkas eller läggs in.
Namnet "manet" härstammar förmodligen från mar ("hav") och neta ("nässla") och betyder alltså "havsnässla", vilket går att jämföra med engelskans sea nettle. I svenskan är ordet belagt sedan 1745.https://svenska.se/?q=manet&id=xnr238670
Referenser
Externa länkar