Medeahypotesen är en term som myntats av paleontologen Peter Ward.Peter Ward (2009), The Medea Hypothesis: Is Life on Earth Ultimately Self-Destructive?, Den handlar om att flercelligt liv, sett som en superorganism, är självmordsbenäget. Denna hypotes är upprättad i strid mot Gaiateorin. Tanken är att de mikrobiellt utlösta massförintelserna under historiens gång är jordens försök att återvända till ett mikrobiellt dominerande stadium, som den faktiskt har haft under den större delen av sin existens.Gaia's evil twin: Is life its own worst enemy? The New Scientist. Volym 202, nummer 2713, 17 juni 2009, sid. 28–31 (Cover story)Ashraf M. T. Elewa, The History, Origins, and Causes of Mass Extinctions , Journal of Cosmology, 2009, Vol 2, sid. 201–220. Cosmology, 18 oktober 2009.Rhawn Joseph, Extinction, Metamorphosis, Evolutionary Apoptosis, and Genetically Programmed Species Mass Death , Journal of Cosmology, 2009, Vol 2, sid. 235–255. Cosmology, 15 oktober 2009
Hypotesen är uppkallad efter den mytologiska Medea, som dödade sina egna barn. Medea representerar här jorden och hennes barn representerar det flercelliga livet.
De tidigare "självmordsförsöken" är: Metankatastrofen för 3,5 miljarder år sedan Syrekatastrofen för 2,7 miljarder år sedan Snöbollsjorden, då hela jorden var täckt av is, två gånger, för 2,3 miljarder år sedan och för 790 till 630 miljoner år sedan De minst fem förmodade svavelväte-orsakade massförintelserna, som Perm–trias-utdöendet för 251,4 miljoner år sedan
Förteckningen omfattar inte krita-paleogen-utdöendet, eftersom detta åtminstone delvis berodde på ett meteoritnedslag.
Källor
Kategori:Geovetenskap Kategori:Evolutionsbiologi Kategori:Massutdöende Kategori:Jordens klimathistoria