Rwanda, tidigare skrivet Ruanda, formellt Republiken Rwanda (Rwanda: Repubulika y'u Rwanda, , ), är en suverän stat i Östafrika som gränsar till Burundi, Kongo-Kinshasa, Tanzania och Uganda. Rwanda är det land på det afrikanska fastlandet som har högst befolkningstäthet.
Historia
Tidig historia Ursprungligen var landet huvudsakligen bebott av hutu- och tutsistammar samt twapygméer.
Kolonialtiden 1890 blev Rwanda en tysk koloni som en del av Tyska Östafrika. Kolonin styrdes indirekt genom den befintliga administrationen, men folkgrupperna behandlades olika då tutsierna ansåg vara högre stående än hutu-folket.
Efter Tysklands nederlag i första världskriget övergick Rwanda till belgisk administration. Under belgiskt styre fortsatte minoritetsfolket tutsi att favoriseras.
I början av 1930-talet infördes identitetskort som angav vilken stam personen tillhörde.
Efter andra världskriget styrdes Rwanda som ett FN-mandat, under fortsatt belgisk administration, fram till landets självständighet 1962.
I november 1959 ledde missnöjet bland hutubefolkningen till en revolt. Mellan av tutsierna mördades och drygt 100 000 flydde landet.
År 1961 höll de belgiska myndigheterna, som nu svängt till att vara pro-hutu, en omröstning där landet röstade för att avskaffa monarkin. FN röstade för att avsluta sitt mandat i juni 1962 och Rwanda utropande sin självständighet 1 juli 1962.
Självständigheten Hutufolket kom att dominera den nya republiken totalt och ungefär 150 000 tutsier tvingades under de följande decennierna fly i flera vågor till grannländerna. Barnen till dessa flyktingar bildade senare en rebellgrupp, Rwandas patriotiska front (RPF), i grannlandet Uganda.
1973 tog den dåvarande försvarsministern Juvénal Habyarimana kontroll över landet i en militärkupp. I början av 1990-talet startade RPF en offensiv i syfte att tvinga Habyarimana att dela på makten och släppa in tutsier i regeringen. Det såg ut att fungera och 1993 inleddes fredsförhandlingar. På hemväg från fredsöverläggningarna blev president Habyarimanas plan nerskjutet över Kigalis flygplats den 6 april 1994. Presidentens död blev startskottet för folkmordet i Rwanda.
Den 4 juli 1994 intog RPF huvudstaden Kigali, satte stopp för folkmordet och övertog makten i landet. Uppskattningsvis två miljoner hutuer flydde då till grannländerna eftersom de fruktade repressalier. Sedan dess har de flesta hutuflyktingarna återvänt till Rwanda men medlemmar av Interahamwemilisen stannade kvar i östra Zaire, nuvarande östra Kongo-Kinshasa, och sågs av RPF-regimen i Rwanda som ett säkerhetshot. Efter att flera gånger förgäves ha vädjat till världssamfundet att gripa in mot dessa beväpnade grupper invaderade rwandesiska och ugandiska regeringsstyrkor östra Zaire 1996. Detta ledde till det första Kongokriget och diktatorn Mobutu Sese Sekos fall.
Trots betydande internationella hjälpinsatser och politiska reformer har landet fortfarande problem med att utveckla ekonomin och att skapa försoning mellan folkgrupperna. De enorma folkomflyttningarna, upproriska hutuextremister och landets inblandning i två krig i grannlandet har hindrat landets utveckling.
2009 blev Rwanda medlemsnation i Samväldet.Rwanda becomes a member of the Commonwealth, BBC den 29 november 2009.
Den långvarige presidenten Paul Kagame blev vicepresident 1994 och president år 2000. Kagama anklagas ofta utifrån för att föra ett auktoritärt styre. Pressfriheten är nästan obefintlig i landet och ligger på plats 156 av 181 på Transparency Internationals ranking. Yttrandefriheten och det politiska utrymmet är trängt. I valet år 2017 fick president Kagame 98,8 procent av rösterna.
Geografi miniatyr|Rwanda
Topografi Rwanda är känt för sitt hisnande landskap och kallas ofta le pays des mille collines (franska: "land med tusen kullar").
Rwanda ligger i genomsnitt på mer än 1 500 m ö.h. och dess lägsta punkt är Rusizifloden, 950 m ö.h. I nordväst finns de vulkaniska Virungabergen med den slocknade Karisimbi som högsta punkt, 4 507 m ö.h. I övrigt domineras västra Rwanda av en nord-sydlig bergskam. Väster om denna ligger Kivusjön, som genom Rusizifloden avrinner till Tanganyikasjön och tillhör Kongoflodens vattensystem.Bra Böckers lexikon, 1979.
Österut sänker sig landet sakta mot sumpiga slätter på cirka 1 300 m ö.h. i anslutning till floden Kagera och dess bifloder som tillhör Nilens källflöden.
Berggrunden i Rwanda utgörs mest av kristallina skiffrar och gnejs, men även yngre lerskiffrar och lavabergarter förekommer. Jordmånen är i allmänhet mager.
Klimat Området vid Kivusjön (1 460 m ö.h.), ligger i regnskugga av de förhärskande östvindarna, och där förekommer både frost och snö. Området öster om Kigali har en årsmedeltemperatur av 17 °C och en årsmedelnederbörd på ca 1 500 mm. I sydvästra Rwanda är motsvarande siffror 20 °C och ca 1 200 mm.
Det är två regnperioder, från februari till april och från november till januari. Variationerna i nederbörd är mycket stora år från år, och ibland kan längre torrperioder förekomma.
Djurliv Även om de centrala delarna av Rwanda i stor utsträckning är uppodlade eller utgör betesmark för tamboskap, har landet ett rikt djurliv. Särskilt viltrika är Kagera National Park i nordöst och det angränsande Mutura Hunting Reserve.
Naturskydd miniatyr|Nyabarongo-floden
Ett av Rwandas miljöproblem är avskogning på grund av okontrollerad huggning av träd för bränsle med åtföljande jorderosion. Andra miljöproblem är urlakning av jorden, överbetning, markförstöring, försämrad våtmark, förlust av biologisk mångfald och utbredd tjuvjakt.
Styre och politik Författning och styre
Rwanda blev det första landet i världen där kvinnorna var i majoritet i den lagstiftande församlingen. År 2008 satt 45 kvinnor och 35 män i parlamentet och talmannen var kvinna. I president Paul Kagames regering innehades drygt en tredjedel av posterna av kvinnor.
Enligt tidigare konstitution hade presidenten endast rätt att inneha posten i två mandatperioder. 2015 skrevs konstitutionen om och därmed möjliggjordes för Kagame, som fått en alltmera diktatorisk prägel, att omväljas i 2017 års presidentval. Människorättsorganisationer har i samband med detta kritiserat Kagame för att förtrycka oppositionen och rätten till yttrandefrihet.Svenska Dagbladet 2017-08-04: "Valet i Rwanda: nationalhjälten Kagame blev brutal diktator"Svenska Dagbladet 2017-08-06: "Rwanda väljer åter Kagame" Paul Kagame blev vicepresident efter år 1994, och president år 2000. Grundlagen har ändrats så att han kan sitta kvar fram till år 2034.
Administrativ indelning
Rwanda är för administrativa ändamål indelat i fyra provinser (intara) och en stad. Var och en leds av en guvernör. Provinserna är: Province du Nord (Norra provinsen) Province de l’Est (Östra provinsen) Province du Sud (Södra provinsen) Province de l’Ouest (Västra provinsen) Kigali (Staden Kigali)
Tidigare var Rwanda indelat i tolv prefekturer Provinces of Rwanda Statoids.com (läst 20 juni 2020) från självständigheten fram till 2006 då den administrativa strukturen ändrades. Syftet var att decentralisera makten och skapa multietniska områden.
Politik Rwanda blev självständigt år 1962 och samma år blev Grégoire Kayibanda landets första president. Kayibandas mål var att de två folkgrupperna tutsi och hutu skulle bli jämställda. År 1973 tog Juvénal Habyarimana över makten i en militärkupp och landet förvandlas därefter till en militärdiktatur. År 1978 antogs konstitutionen som etablerade en presidentvalsform. Den dåvarande presidenten, Habyarimana, kombinerade rollerna som statschef, regeringschef och president för det som då var det enda styrande partiet, National Revolutionary Movement for Development. År 1990 gick gerillaarmén i Rwandan Patriotic Front (RPF), ledd av Paul Kagame, in i Rwanda från Uganda. Detta var början på ett fyra år långt inbördeskrig. År 1991 antogs en ny reviderad konstitution som gjorde det möjligt för flera partier att delta i regeringen. År 1996 invaderade Rwanda grannlandet Zaire, nuvarande Kongo-Kinshasa, för att fånga flera av de skyldiga. Rwanda allierade sig med den kongolesiske rebellen Laurent Kabila och året därpå avsatte Rwanda, tillsammans med Kabila, Kongos president Mobutu Sese Seko. År 2003 fick Rwanda en ny konstitution som fortfarande gäller 2022.
Rättsväsen Rwandas rättsväsende består av högsta domstolen, handelsdomstolar inklusive High Commercial Court; mellandomstolar; primärdomstolar och militära specialiserade domstolar. Rwanda har ett rättssystem som blandar civilrätt och sedvanerätt. Det civilrättsliga systemet är baserat på en blandning av tyska och belgiska modeller. Högsta domstolen gör domstolsprövning av lagstiftningsakter.
Internationella relationer Rwanda har medlemskap i följande Internationella organisationer: Panama Canal Authority (ACP), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), Afrikanska unionen, C, CEPGL, Common Market for Eastern and Southern Africa (COMESA), EAC, EADB, G77, ICRM, IDA, International Federation for Choral Music (IFC), Röda korset (IFRCS), Internationella valutafonden (IMF), Interpol, IOC, IOM, IPU, Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), ITSO, ITUC (NGO:s), MIGA, Alliansfria rörelsen (NAM), Organisation internationale de la Francophonie (OIF), Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), Permanenta skiljedomstolen (PCA), UNISFA, Världshandelsorganisationen.
Rwanda gick med i FN 18 september 1962. Land är även medlem i några av deras organ så som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), United Nations Industrial Development Organization (UNIDO), Unesco, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), Internationella atomenergiorganet (IAEA), Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD), World Intellectual Property Organization (WIPO), Världshälsoorganisationen (WHO), Meteorologiska världsorganisationen (WMO), Världspostföreningen (UPU), Internationella teleunionen (ITU), Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) och Världsturismorganisationen (UNWTO). Dessutom är landet medlem i ett antal av deras fredsbevarande insatser så som African Union – United Nations Hybrid Operation in Darfur (UNAMID), United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA) och United Nations Mission in South Sudan (Unmiss).
Försvar Rwandas försvar består 2021 av:
Rwandas armé (Rwandas landstyrka), ca 32 000 personer Rwandas flygvapen (Force Aerienne Rwandaise, FAR), ca 1000 personer Rwandas reservstyrka, specialenheter
Ekonomi och infrastruktur Folkmordet år 1994 medförde ekonomiskt att befolkningen blev ännu fattigare och att en redan ömtålig ekonomi blev allvarligt skadad. Rwanda fick betydande ekonomiskt stöd från omvärlden under 2000-talet och landet kunde återhämta sig från inbördeskriget. Landets ekonomi växte kraftigt och under flera år i början av 2000-talet hade landet en BNP-tillväxt på över 10 %, och den positiva utvecklingen har fortsatt.
År 2012 drog många länder in sitt bistånd till landet efter att det uppdagats att regimen varit inblandade i konflikter i Kongo-Kinshasa. Trots utbredd fattigdom fick landet beröm av IMF för att den ekonomiska tillväxten i landet även kommer de fattiga till del och att inkomstklyftorna minskar.
År 2018 var landets BNP per capita 773 dollar, vilket är mer än 300 % av BNP per capita vid millennieskiftet. Nästan hälften av befolkningen lever dock under den nationella fattigdomsgränsen. Fattigdomsbekämpningen är en del av regeringens strategi för att säkra politisk och social stabilitet. Stora avskrivningar av utlandsskulden har också förbättrat Rwandas finansiella situation.
Rwanda var 2022 det land i Afrika, som det är lättast att starta och driva företag i.
Näringsliv