miniatyr|. Upplands flygflottilj (F 16) eller F 16 Uppsala är en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkat i olika former åren 1943–2003 och från 2021. Förbandsledningen är förlagd i Uppsala garnison vid Ärna flygplats.
Historik Etablering Genom försvarsbeslutet 1936 hade Flygvapnet fått en ny och utökad organisation, vilken omfattade sju flygflottiljer och en flygskola. Den nya organisationen bestod dock endast av en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8), vilket föranledde till att ÖB Olof Thörnell i en promemoria den 8 augusti 1940 föreslog att fem nya flottiljer skulle sättas upp, däribland F 16 i Uppsala. Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagens den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp åren 1942–1947, där en jaktflottilj skulle förläggas till Uppsala. I juli 1943 sattes Uppsala-flottiljen upp under överste Bengt Jacobsson. Namnet Upplands flygflottilj hade ursprungligen 1936 tilldelats Roslagens flygflottilj (F 2), men denna flygflottiljen bar det endast i två månader. Åren 1943–1944 bestod Upplands flygflottilj endast av en depåstab och en specialdivision. I maj 1944 kom dock flygverksamheten igång då 161. jaktflygdivisionen bildades och i augusti samma år bildades också 162. jaktflygdivisionen. Flygförarna vid flottiljen utbildades vid Svea flygflottilj (F 8) i Barkarby och vid Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm. Som första flygplan tilldelades flottiljen det svensktillverkade jaktflygplanet FFVS J 22. Flottiljen kom från 1944 att ingå som dagjakt i Andra flygeskadern (E 2). Under vintern 1944-1945 bildades också 163. jaktflygdivisionen. Från sommaren 1945 planerades flottiljen att vara fullt organiserad med endast J 22,Bergtrollet 1964-3 men dessa planer omkullkastades, då flottiljens tidigare chef, Bengt Jacobsson, genom Flygförvaltningen köpte femtio amerikanska P-51D Mustang. Dessa började levereras i april 1945.Regefalk (1993), s. 41 Efter att flottiljen omskolats till P-51D Mustang, som i Sverige fick beteckningen J 26, överfördes flottiljen 1948 till Tredje flygeskadern (E 3).
Verksamhet från 1952 I maj 1952 började flottiljen förses med jetflygplan genom leverans av den första J 29A Tunnan. År 1958 levererades J 29F Tunnan till flottiljen, vilken sedan var i tjänst vid flottiljen fram till augusti 1962.
Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas, Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). År 1958 föreslog regeringen efter förslag från chefen för flygvapnet att en jaktflygdivision skulle överföras från Svea flygflottilj (F 8) till Upplands flygflottilj (F 16).Bakgrunden var att det ur operativ synpunkt ansågs vara av stor vikt att ha tre jaktflygdivisioner inom östra Mellansverige.
Flottiljens roll kvarstod som dagjakt vid Tredje flygeskadern, då J 29 Tunnan var ett typiskt dagjaktflygplan. År 1962 började flottiljen omskolas till allvädersjakt, då man tillfördes J 35A Draken och från 1964 tillfördes även J 35B’ Draken (B-prim). Denna var en version som saknade radar men som bedömdes med sin prestanda vara ett kraftfullt tillskott till jaktförsvaret. De så kallade B-prim-versioner som fanns vid flottiljen modifierades under 1960-talet till versionen J 35B, vilken hade radar och möjlighet att ta emot styrdatasändningar. Dessa individer överfördes till Södertörns flygflottilj (F 18), varefter flygdivisionerna i Uppsala tillfördes J 35A-versionen. Dessa flygplan ersattes 1976 med J 35F1 och senare med J 35F1Fl2. Besparingar under slutet av 1960-talet gjorde att åtta av Flygvapnets flygdivisioner, däribland 161. jaktflygdivisionen (Petter Röd) i Uppsala, vakantsattes sommaren 1967. Detta innebar i praktiken att den upplöstes. Upplands flygflottilj kom därmed därefter att bestå av två jaktflygdivisioner: 162. jaktflygdivisionen och 163. jaktflygdivisionen.
I regeringens proposition 1978/79:96 föreslogs en avveckling av Västmanlands flygflottilj (F 1), där regeringen ville att en flottiljadministration skulle avvecklas. I den utredning som Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) gjorde kom F 1 vägas mot en avveckling av F 10 i Ängelholm, F 16 i Uppsala och F 17 i Ronneby. FFU vägde militära faktorer mot i huvudsak regionalpolitiska förhållanden. Slutsatsen FFU kom fram till var att de operativa och ekonomiska faktorerna pekade på en avveckling av F 1. Utredningen uttalade dock att beslutet att lägga ner F 1 "medför en allvarlig effektförlust i operativt avseende och en minskad handlingsfrihet för flygvapnets krigsförband". Riksdagen beslöt 1979 i enlighet med propositionen att Västmanlands flygflottilj skulle avvecklas senast i juni 1983, till förmån för ett bibehålla F 10 i Ängelholm, F 16 i Uppsala och F 17 i Ronneby. En stor del av Västeråsflottiljens verksamhet överfördes till Upplands flygflottilj. I juli 1981 övertog F 16 sektoransvaret med tillhörande stridsledningsenheter och förvaltningsansvaret över kasernetablissemanget i Barkarby och i juli 1982 övertogs förvaltningsansvaret över Eskilstunabasen. F 16 övertog samtidigt förvaltningsansvaret över den fortsatta militära verksamheten vid krigsbasen Hässlö. Efter riksdagens beslut om att avveckla Västmanlands flygflottilj (F 1) väcktes en kampanj vid flottiljens 13. jaktflygdivisionen (Adam Gul) om att bibehålla divisionen och att istället ombasera den till Tullinge flygplats som tillsammans med Malmby flygbas var divisionens krigsflygbaser. Den kampanj som personalen vid divisionens förde fick stöd hos försvarsstaben, ÖB samt Östra och Södra mililtärområdesstaben. Åren 1981–1982 var divisionen underställd chefen för F 1. Efter att F 1 avvecklades överfördes divisionen i juli 1983 till F 16. Genom denna förändring namnändrades divisionen till 161. jaktflygdivisionen (Petter Röd). Divisionen bibehöll sin basering i Tullinge och blev kvar där tills divisionen avvecklades i juni 1985. 13 jaktflygdivisionen/161. jaktflygdivisionen kallade sig själva för Huvudstadsjakten.
År 1983 överfördes den så kallade "Lätta attacken" från Norrbottens flygflottilj (F 21) till Upplands flygflottilj. Lätta attacken var ett system beväpnad med Sk 60C, vilket i grunden var ett skolflygplan som modifierats till ett lätt attackflygplan. Systemet hade tagits fram i början av 1970-talet för att i första hand verka i övre Norrland. När flygdivisionen ombaserades från Luleå till Uppsala kom den att ingå i 165. lätta attackflygdivisionen (Petter Svart). Petter Svart var en skolflygdivision som bildades 1982 vid F 16 genom att de två skolflygdivisionerna vid Flygvapnets Krigsskola (F 20) upphörde som fristående divisioner och istället överfördes till F 16.
Hösten 1986 påbörjades en omskolning till JA 37 Viggen, med 163. jaktflygdivisionen (Petter Gul) som första enhet. Den följdes under 1987 av 162. jaktflygdivisionen (Petter Blå). Uppsala flygflottilj blev den sista jaktflygflottiljen inom Flygvapnet som omskolades till JA 37 Viggen.
Omorganisation av flygflottiljerna Genom försvarsbeslutet 1992 påbörjades en större omorganisation av flygflottiljerna. Sektor Mitt, som i juli 1993 hade omorganiserats till Mellersta flygkommandot, avskildes 1994 från flottiljen och blev från i juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet. Genom samma försvarsbeslut avvecklades Bråvalla flygflottilj och avvecklingen skulle vara genomförd i juni 1994. Med det överlämnade F 13 under juni månad 1994 förvaltningsansvaret över detachementen på Gotland och Malmen och versionskontor JA 37 till F 16. Även stridslednings- och luftbevakningsenheten och radarkompani PS-870 vid F 13 överlämnades till F 16/FK M.
I ÖB:s "försvarsmaktsplan 1998" föreslogs F 16 bli den tredje JAS-flottiljen, efter att F 7 och F 10 omskolats till JAS 39. Försvarsmaktsplan 1998 följdes i maj 1999 av ett nytt förslag från ÖB om hur Försvarsmaktens skulle verka efter juli 2000, där ÖB bland annat föreslog en avveckling av Skånska flygflottiljen. En förutsättning för att avveckla flygflottiljen var samtidigt att Flygskolan måste omlokaliseras. En grundförutsättning för Flygskolans nya lokalisering var att det skulle finnas ett bansystem med korsande banor. Vid sidan om F 10 var det endast F 7 i Såtenäs och F 16 i Uppsala som hade den typen av bansystem. Med hänvisning till detta förslag så sköts omskolningen till JAS 39 på framtiden.Flygvapennytt 1999:4 I oktober 1999 offentliggjordes regeringens proposition inför försvarsbeslutet 2000, där regeringen bland annat föreslog att de två Viggendivisionerna vid F 16 skulle upplösas och avvecklas senast i december 2004. Vidare skulle Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) från januari 2003 inlemmas i flottiljens organisation. F 16 skulle därmed omorganiseras till en skol- och specialflottilj. Den nya organisationen byggde på att F 16 skulle överta Flygskolan som vid den tidpunkten fanns vid Skånska flygflottiljen.prop. 1999/2000:30 I december 1999 uppdrog ÖB åt F 16 att påbörja en omställning till denna omorganisation. I januari 2000 började dock en utdragen och lång politisk diskussion om flygflottiljens vara eller icke vara. I mars 2000 föreslog försvarsutskottet att Viggendivisionerna istället skulle upplösas och avvecklas senast 2003. Både i mars och december 2000 led regeringen nederlag, då de inte fick majoritet för sin proposition, vilken föreslog att Flygskolan skulle lokaliseras med start januari 2002 till Uppsala. I mars 2001 föreslog ÖB för försvarsutskottet att F 16 skulle tilldelas en JAS-division och en sammanhållen flygskola. Istället skulle Jämtlands flygflottilj (F 4) och Skånska flygflottiljen (F 10) avvecklas per december 2002. I maj 2001 offentliggjorde försvarsutskottet sin linje att behålla F 4 och avveckla F 16, vilket även riksdagen beslutade om. Frågan om Flygskolans lokalisering kvarstod dock. I december 2001 beslöt riksdagen till slut att förlägga Flygskolan till Malmens flygplats i Linköping, där den skulle fungera som detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). På grund av den långdragna processen kom Flygskolan förläggas till Uppsala första halvåret 2003 på grund av att flygverksamheten vid Skånska flygflottiljen (F 10) skulle upphöra senast vid slutet av 2002.
Nedläggning Den sista flygningen vid Upplands flygflottilj gjordes den 11 december 2003, då tretton Sk 60 tillhörande 165. skolflygdivisionen (Petter Svart) ledd av divisionschefen major Conny Forsberg ombaserades till Malmens flygplats, dit Flygskolan flyttades. Den 19 december inleddes Upplands flygflottiljs officiella nedläggningsceremoni med avtäckning av en minnessten nedanför Bergsmässen, vilket följdes av en överflygning av grupp om fyra JA 37 från F 4. Den 31 december 2003 klockan 14.51 halades örlogsflaggan en sista gång.
Återetablering I maj 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, vilken bland annat innehöll förslag om utveckling av militära försvaret 2021–2025, i vilket föreslogs att Luftstridsskolan i Uppsala skulle ombildas till Upplands flygflottilj. Försvarsmakten föreslog också att en fjärde flygflottilj skulle etableras i Uppsala och att Luftstridsskolan skulle bli en del av flygflottiljen. Inför försvarsbeslutet 2020 presenterade försvarsministern Peter Hultqvist 2020 regeringens proposition för Totalförsvaret 2021–2025, vilken bland annat innehöll återetablering av Upplands flygflottilj 2021-2025 vid sidan om Luftstridsskolan och Flygstaben. Denna skulle ske främst genom att personalen vid Luftstridsskolan fördelades mellan organisationsenheterna Luftsstridsskolan och Upplands flygflottilj. En sådan återetablering i Uppsala skulle skapa förutsättningar för en eventuell tillväxt inom flygvapnet på längre sikt med permanent basering av stridsflyg där.Sveriges Riksdag beslutade i december 2020 om en sådan återetablering av Upplands flygflottilj.