Saint Vincent och Grenadinerna är en östat med 32 öar inom ögruppen Små Antillerna i Västindien. Staten består av den större ön Saint Vincent samt den norra delen av ögruppen Grenadinerna. I denna ingår bland andra öarna Bequia, Mustique, Canouan Island, Tobago Cays, Mayreau Island, Union Island samt Petit Saint Vincent. Den södra delen av Grenadinerna ingår i staten Grenada.
Saint Vincent och Grenadinerna är medlem i Förenta nationerna (sedan 16 september 1980), Samväldet, Karibiska gemenskapen, OECS samt ALBA.
Historia Bakgrund Huvudön, som nu kallas Saint Vincent, kallades ursprungligen "Hairoun" av kariberna. Christofer Columbus var den förste europé som upptäckte ön, den 22 januari 1498. 22 januari var Vincent av Zaragozas dag i den katolska kalendern, och han namngav därför ön efter helgonet.
Ursprungsbefolkningen hindrade länge framgångsrikt europeiska bosättningar på Saint Vincent. Under 1700-talet blandade sig förslavade afrikaner, som antingen hade lidit skeppsbrott eller flytt, med karibier och blev kända som garifuna eller svarta kariber.
Fransmän och britter Med början år 1719 fick franska bosättare kontroll av ön och började odla kaffe, tobak, indigo, bomull och socker på plantager. Dessa odlingar drevs med förslavade afrikaner som arbetskraft. 1763 överlät Frankrike kontrollen av Saint Vincent till Storbritannien. Frankrike invaderade dock åter ön 1779. Britterna fick dock tillbaka Saint Vincent enligt fördragen i Versailles (1783). Dessa fördrag var underordnade fördrag till Parisfreden (1763), varigenom Storbritannien officiellt erkände den amerikanska revolutionen och därigenom USA.
Mellan 1783 och 1796 uppblossade konflikter mellan britterna och garifunas. De svarta kariberna leddes av garifuna-ledaren Joseph Chatoyer och de stöddes av fransmännen, speciellt den radikale Victor Hugues från ön Martinique. De brittiska kolonisterna brände hus och satte eld på sockerrörsfält. Men 1796, när britterna hade fått förstärkningar, lyckades den brittiske generalen Sir Ralph Abercromby krossa upproret och därmed få ett slut på den öppna konflikten. Mer än 5 000 garifunas deporterades till Roatán, en ö utanför Honduras.
Slaveriet avskaffades på Saint Vincent 1834. Efter slaveriets slut ledde bristen på arbetskraft på plantagerna till att många lades ned. I slutet av 1840-talet anlände många portugisiska immigranter från Madeira, och mellan 1861 och 1888 anlände indiska arbetare.
Skiftande status, självständighet Från 1763 fram till sin självständighet 1979 passerade Saint Vincent genom olika stadier av kolonial status. En representativ församling godkändes 1776, en kronkoloniregering installerades år 1877, ett lagstiftande råd bildades 1925 och allmän rösträtt beviljades 1951. Under den period då britterna hade kontroll över Saint Vincent gjorde de flera misslyckade försök att ansluta ön till andra Windward Islands. Detta skulle ha förenklat Storbritanniens kontroll över regionen genom en gemensam administration. Under 1960-talet gjorde flera regionala öar under brittisk kontroll, inklusive Saint Vincent, även de flera oberoende försök att förena sig. Enade skulle de kallas Västindiska federationen. Saint Vincent fick status som "associerad statsbildning" av Storbritannien den 27 oktober 1969. Detta gav Saint Vincent fullständig kontroll över sina inre angelägenheter. Den 27 oktober 1979, efter en folkomröstning under Milton Cato, blev Saint Vincent och Grenadinerna den sista av Windwardöarna att bli oberoende. Man har fortsatt att vara en del av Brittiska samväldet.
Den 25 november 2009 hölls en folkomröstning, där väljarna skulle godkänna en ny konstitution som skulle göra landet till en republik, vilken skulle ersätta drottning Elizabeth II som statschef, med en president. En tvåtredjedels majoritet krävdes, men förslaget förlorade med (56 procent mot och endast 43 procent för).
Naturkatastrofer Naturkatastrofer har förekommit i landets historia. 1902 fick La Soufrière, en vulkan på norra delen av huvudön, ett utbrott. Minst 2 000 personer omkom. Mycket jordbruksmark skadades, och ekonomin försämrades. I april 1979 fick La Soufrière återigen ett utbrott. Även om ingen blev dödad måste tusentals evakueras, och återigen blev det omfattande jordbruksskador. Några orkaner har de senaste decennierna orsakat ytterligare skador på jordbruket, vilket bland annat medfört en avsevärd minskning av bananodlingen.
Kapten Svartskägg Vissa historiker hävdar att den ökände piraten Kapten Svartskägg hade sin bas på Bequia. Filmen Blackbeard, Pirate of the Caribbean, som gjorts av BBC visar i öppningsscenen en kopia av hans första skepp utanför Bequia i Saint Vincentsundet. Enligt lokala legender var inte Bequia bara kapten Svartskäggs bas, utan även Sir Francis Drakes. Därifrån planerade han sina attacker mot den spanska flottan i Don Blas de Lezos Cartagena. Även Henry Morgan sägs ha utnyttjat den skyddade Admiralty Bay. Den är den säkraste naturliga hamnen i östra Karibien. Förutom en skyddad ankarplats erbjöd också Bequia den enda platsen för fartygsunderhåll förutom Nelson's Dockyard på Antigua och The Carlyle i Bridgetown.
Geografi miniatyr|Saint Vincent och Grenadinerna thumb|Camden Park på St. Vincent sedd från Fort Charlotte
Huvudön Saint Vincent är en vulkanisk ö med regnskogar och är en av få platser i världen med både svarta och vita sandstränder. Det finns platser där bara en sten är gränsen mellan svart och vit sand på stränderna. De flesta av stränderna på fastlandet har svart sand (mer än 95%), medan samtliga av stränderna i Grenadinerna (öarna söder om huvudön) har vit sand. Söder om huvudön ligger den näst mest befolkade ön Bequia och söder om den ön Mustique, som ägs och administreras av The Mustique Company. Dessa två och öarna Union Island och Canouan Island har egna flygplatser. Landets högsta berg är vulkanen La Soufrière, 1234 mö.h.
Topografi och hydrografi Saint Vincent och Grenadinerna är en del av en vulkanisk öbåge. I norra delen ligger vulkanen La Soufrière, som är 1 234 m ö.h. Därifrån rinner strida, korta strömmar igenom den täta regnskogen.
Klimat Klimatet är varmt och fuktigt tropiskt och regntiden infaller mellan maj och november. Årsmedeltemperaturen är 27 ° Celsius i Kingstown. I bergsområdena faller upp till 4 000 millimeter regn om året. I kustområdena är motsvarande siffror 1 500 – 2 000 millimeter per år.
Orkaner förekommer men landet ligger söder om det så kallade orkanbältet; en undersökning av den tyska vindkraftskonsulten GTZ anger i snitt 3 orkaner/100 år, varav en med styrka 4 (orkanen Katrina hade styrka 5).
Växt- och djurliv I den frodiga vegetationen är hibiskusar och palmer framträdande.
Saint Vincents nationalfågel, saintvincentamazonen (Amazona guildingi), har länge varit hotad. På 1980-talet fanns inte fler av dessa pagegojor än cirka 400 individer. Anledningen till att arten var hotad var den illegala handeln med fåglar som skulle användas som sällskapsdjur. Genom en omfattande kampanj och mer strikt uppsikt över papegojorna har populationen växt från runt 400 individer på 1980-talet till 800 idag.
Fågeln förekommer enbart i bergsskogar på Saint Vincent. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
På öarna finns många djurarter som behöver skyddas. Chironius vincenti, på engelska "Saint Vincent blacksnake", är en sällsynt snok som finns endemiskt på Saint Vincent. På ön Union Island finns en sällsynt geckoödla, Gonatodes daudini.
Styre och politik Författning och styre Saint Vincent och Grenadinerna är en parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki inom Brittiska samväldet med kung Charles III som statschef. Kungen är representerad i landet av generalguvernör i Saint Vincent och Grenadinerna, för närvarande Sir Stanley John.
Generalguvernören har mest ceremoniella funktioner, bland annat öppnandet av öarnas House of Assembly och utnämningen av olika statliga tjänstemän. Kontroll av regeringen ligger hos den valda premiärministern och hans eller hennes kabinett. Premiärminister sedan valet 2025 är Godwin Friday från det moderat-konservativa New Democratic Party.
Från 2001 till 2025 var Ralph Gonsalves premiärminister i rekordbrytande 24 år, i fem mandatperioder, i en socialdemokratisk regering.
Parlamentet består av House of Assembly och generalguvernören tillsammans. House of Assembly består av en kammare med minst tjugoen ledamöter. Femton av dessa väljs vid allmäna val i enmansvalkretsar med enkel majoritet, och sex senatorer väljs av generalguvernören. Talman och attorney general kan väljas antingen ibland de tjugoen ledamöterna, eller väljas utanför dem: i sådana fall kan House of Assembly ha upp till tjugotre ledamöter.
Den parlamentariska mandatperioden är fem år, men premiärministern kan utlysa val när som helst.
Administrativ indelning
Saint Vincent och Grenadinerna är indelat i sex administrativa områden (parishes): Charlotte, Grenadines, St Andrew, St David, St George och Saint Patrick.
Politik De viktigaste politiska partierna är New Democratic Party (NDP) och Unity Labour Party (ULP).
Rättsväsen Den rättsliga delen av regeringen är indelad i tingsrätterna, östra Karibien högsta domstolen (High Court och Court of Appeals), med slutligt överklagande till Privy Council i London.
Internationella relationer Saint Vincent och Grenadinerna är en fullvärdig medlem i Karibiska gemenskapen (CARICOM), ALBA och Organisationen för Östra Västindien staterna (OECS).
Försvar Landet har inga formellt väpnade styrkor, även om Royal Saint Vincent och Grenadinernas polisstyrka har en specialstyrka.
Ekonomi och infrastruktur En stor informell försörjning kommer från utvandrade och utomlands arbetande medborgare, som sänder hem pengar och annan hjälp till sina familjer.
Näringsliv En viktig men svårmätbar sektor är den informella handel som drivs med fiske, jordbruksvaror och tjänster.
Jord- och skogsbruk, fiske Jordbruket, som domineras av bananproduktion, är den viktigaste försörjningen och bananerna ger den största exportinkomsten. Även kokosnötter, grönsaker, kryddor och arrowrot exporteras. Saint Vincent och Grenadinerna är världens största producent av arrowrot.
De infödda på den näst största ön, Bequia, tillåts att jaga upp till två knölvalar per år, detta under IWC:s överseende, denna jakt är även sanktionerad av Greenpeace. Jakten drivs på traditionellt sätt med rodd och segelbåtar, och köttet är ett välkommet billigt proteintillskott för befolkningen.
Energi Ungefär 40% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen, planering för utbyggnad av vindkraft pågår.
Industri I mitten på 2020-talet var industrin i landet främst inriktad på förädling av jordbruksprodukter, med särskild fokus på kvarnar för mjöl och ris samt tillverkning av mejeriprodukter och rom. Dessutom fanns viss produktion av kläder och elektroniska komponenter.
Tjänster och turism Det finns en liten finansiell offshore-sektor vars särskilt stränga sekretesslagar har orsakat en del internationell oro. Landet har vidtagit åtgärder för att hindra penningtvätt, och en Paris-baserad organisation med syfte att ta itu med frågan har avlägsnat Saint Vincent och Grenadinerna från sin lista över icke-samarbetsvilliga länder.