Denna artikel handlar om det medicinska begreppet Anorexia nervosa. För det franska black metal-bandet se Anorexia Nervosa (band)
Anorexia nervosa är en form av ätstörning, som yttrar sig främst i en irrationell rädsla för viktuppgång och en förvriden kroppsuppfattning. Överdrivna kostrestriktioner, självsvält, tvångsbeteenden kring mat, och undervikt, ibland kraftig, ses ofta i samband med detta. Debuten sker oftast i tonåren, och är vanligast bland kvinnor. Uppskattningsvis 9 av 10 drabbade är kvinnor.
Patienter med anorexia nervosa har ofta en förvrängd självbild, vilken kan bibehållas genom olika kognitiva fördomar, som förändrar hur den drabbade individen utvärderar och tänker på sin kropp, mat och ätande. Individer med anorexia nervosa kan ofta betrakta sig som överviktiga eller "stora" även när de är underviktiga. Patienter med anorexia nervosa upplever ofta yrsel, huvudvärk, trötthet, och brist på energi. I syfte att motverka dessa biverkningar, särskilt de sistnämnda, kan personer med anorexi ägna sig åt andra skadliga beteenden, såsom rökning, överdriven koffeinkonsumtion och överdriven träning. Andra biverkningar som kan förekomma är håravfall, amenorré (mensbortfall) och utveckling av lanugobehåring över kroppen. På lång sikt kan anorexia nervosa leda till benskörhet och infertilitet.
Dödligheten är hög. I en metastudie från 2010 dog 5,86 per 1 000 personer med anorexia nervosa. 20 % av de som avled med anorexia nervosa dog till följd av självmord. I en studie från år 2000, där patienterna följts under 20 år, visades en dödlighet på 16 %.
Sjukdomen som den ser ut idag beskrevs för första gången i litteraturen av Richard Morton 1684. Det medicinska begreppet anorexia nervosa myntades dock först 1873 av Sir William Gull (England), men någon som helst dokumentation innan dess var ytterst sällsynt och sjukdomen hade aldrig tidigare blivit riktigt medicinskt dokumenterad.
Sjukdomen benämns ofta i folkmun "anorexia" eller "anorexi" vilket endast är förkortningar och inte medicinskt korrekta benämningar. Medicinskt syftar termen "anorexi", utan tillägg, på aptitlöshet som symptom. Ordet anorexi i sig är grekiska, och betyder "brist på aptit". Anorexia nervosa betyder nervös aptitlöshet, en term som inte ordagrant omfattar alla anorektiker eftersom vissa behåller förmågan att känna och tolka hunger.
Orsaker
Psykologiska orsaker En studie har visat att de med AN lättare än kontrollgruppen påverkades i sin uppfattning av kroppar genom exponering av bilder på kroppar.
Biologiska orsaker Sjukdomen antas till viss del vara genetisk då forskare har isolerat en aptitkontrollerande gen som i högre grad bärs av anorektiker (då endast 4,5 % av kontrollgruppen bar på genen mot 11,0 % av gruppen med diagnosticerad anorexia nervosa). Studien publicerades i medicinvetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry.
Resultaten av Minnesota Starvation Experiment visade att normala kontrollpersoner uppvisade många av de beteendemönster som patienter med anorexia nervosa (AN) när de utsattes för svält. Detta kan bero på att de många förändringar som sker i det neuroendokrina systemet under svält, kan resultera i en självförstärkande cykel.
Flertalet studier har föreslagit att viktminskningen i sig, genom till exempel bantning kan vara den utlösande faktorn för att utveckla sjukdomen i vissa fall, möjligen på grund av ett redan förekommande anlag till AN. Studier har också rapporterat fall av AN som följd av oavsiktlig viktminskning, till följd av olika orsaker, såsom en parasitinfektioner, biverkningar av medicinering, och biverkningar efter kirurgiska ingrepp, där viktminskning i sig var den utlösande faktorn.
En studie påvisar att återupptaget av signalsubstanser i serotoninreceptorn 5HT1A i hjärnan är störd, och ett lågt återupptag hos receptor 5HT. Båda dessa reglerar känslor som ilska, rädsla, eufori, aggressivitet, lycka och aptit. Även hjärnans dopaminsystem har i en del fall visat sig vara stört.
Fysiska och psykiska symptom Anorexia nervosa påverkar det centrala nervsystemet och immunförsvaret. De fysiska symptomen är många, förutom den obligatoriska (provocerade) undervikten och de varierar mellan individer. De vanligaste symptomen är bland andra: näringsrubbningar: vitamin- och mineralbrist, proteinbrist, brist på fettsyror, uttorkning kognitiv påverkan och beteendepåverkan: yrsel, svimningsattacker, irritation och emotionell instabilitet, depression, sömnstörningar (svårigheter att somna eller överdrivet sömnbehov), trötthet, tröghet och långsamma, försiktiga kroppsrörelser, oförmåga att känna hunger, mättnad och törst, ständig hunger och törst, dim- och/eller dubbelsyn, frusenhet, skakningar, fysisk och psykisk svaghet påverkan på hormonproduktionen: amenorré, dvs. menstruationsbortfall, hypoöstrogenism, virilism (hyperandrogenism), höjda värden tillväxthormon, sänkta tyreoideahormoner, höjda kortisolnivåer, sänkta värden luteiniserande hormon påverkan på inre organ, organsystem och fysiologin: kraftigt nedsatt immunförsvar, försvagade vitala organ, tung andning, hjärtrytmsrubbningar, låg puls, kronisk diarré eller förstoppning, grumlig urin till följd av försvagning av njurarna, låg kroppstemperatur, muskelförtvining, benskörhet, vattenansamling i mag- och tarmkanalen påverkan på immunförsvaret: tätt insjuknande i sjukdomar som förkylning hudproblem: lanugobehåring över hela kroppen, ofta även ansiktet, hirsutism, missfärgade fingrar, torr, fjällig hud, tunn och skör hud, eksem, lätt att få blåmärken, försvårad eller långsam sårläkning påverkan på håret: torrt, fnasigt, livlöst hår, håravfall övrigt: torra slemhinnor, illaluktande andedräkt, allmän sjukdomskänsla, sköra tänder, sköra naglar, kalla händer och fötter
Svälten leder till att fettdepåer töms och muskler förtvinar, kroppsfunktionerna nedsätts eller upphör i långt gångna fall. Hjärnan som till stor del består av fett kan minska i volym, även om kroppen prioriterar hjärnan vid svält. I extrema fall kan skador uppstå som är jämförbara med dem man får av alkohol.
Ämnen som till exempel ammoniak, som produceras i samband med att musklerna förstörs i kroppen, är illaluktande och en frän lukt kan kännas från anorektikerns hud eller mun. Anorektikers tänder tar lätt skada på grund av två orsaker: för det första löper man stor risk att inte få i sig tillräckligt mycket kalk och kalcium, vilket leder till att även benstomme och skelett lider. Skelettet utnyttjar tändernas förråd av kalcium och detta gör tänderna mycket svaga. För det andra är det troligt att tänderna fräts på grund av självframkallad kräkning.
Som vid all annan svält kan anorektiker drabbas av olika bristsjukdomar, bl.a. marasm.
I långt gångna fall blir hjärtat lidande, och det händer att anorektiker får hjärtattacker, vilket även är en av de vanligaste dödsorsakerna kopplade till sjukdomen.
Vid oavbruten svält avlider personen ofrånkomligen, det är aldrig frågan om, utan när. Anorexia nervosa i sin obehandlade form är dödlig. De vanligaste dödsorsakerna är hjärtstillestånd eller hjärtattack som följd av svält och utmattning, att magsäcken brister vid eventuellt självframkallad kräkning samt självmord som följd av den kliniska depression sjukdomen medför. Vissa avlider genom hypoglykemisk koma.
En tillfrisknad patient löper även risk att återfalla eller utveckla bulimia nervosa, många har svårt att föreställa sig ett liv utan sjukdomen som de antagit som en personlighet och trygghet. Många patienter förnekar vidare att de är sjuka och vill inte behandlas, vilket gör det svårt att bryta sjukdomsmönstren. En anorektiker beter sig som en missbrukare såtillvida att vikten är det enda som upptar tankeverksamheten.
En fysisk konsekvens av undernäringen är att ämnesomsättningen påverkas. Hos anorektiker ses en atypisk låg ämnesomsättning, med låga värden TSH, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). När anorektikern återfått normal vikt, är T4 och T3 fortfarande låga.Kiyohara et al, Decreased thyroidal triiodothyronine secretion in patients with anorexia nervosa: influence of weight recovery, Am J C/in Nuir 1989;50:767-72. Det är vanligt med hyperkortisolism vid anorexia nervosa, liksom vid annan svält och undervikt.Madhusmita Misra et al, Alterations in Cortisol Secretory Dynamics in Adolescent Girls with Anorexia Nervosa and Effects on Bone Metabolism, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism October 1, 2004 vol. 89 no. 10 4972-4980 Mängden tillväxthormon kan öka, vilket beroende på personens ålder kan ge olika symtom, som större näsa och käke (akromegali), grövre hud, och hos pubertala flickor större längdtillväxt. Värdena på luteiniserande hormon sjunker.K. Maeda et al, GROWTH HORMONE RELEASE FOLLOWING THYROTROPHIN-RELEASING HORMONE INJECTION INTO PATIENTS WITH ANOREXIA NERVOSA, Acta Endocrinol January 1, 1976 81 1-8
Relation till autism Sedan Gillberg (1983 & 1985) med flera kom med sin första antydan om förhållandet mellan anorexia nervosa och autism har en storskalig longitudinell studie av tonåringars debut av anorexia nervosa bedriven i Sverige bekräftat att 23 procent av personer med långvariga ätstörningar också har autism. Dessa tenderar att drabbas värre,, men kan dra nytta av kombinerad beteendeförändrande och farmakologisk behandling.
Andra studier, framför allt forskning vid Maudsley Hospital, tyder på att autistiska drag är vanliga bland personer med anorexia nervosa; detta inkluderar sänkta exekutiva funktioner, autismkvotpoäng, central koherens, theory of mind, kognitiv beteendeflexibilitet, känsloreglering och att förstå ansiktsuttryck. Zucker et al. (2007) föreslog att autism utgör den kognitiva endofenotypen som bakomliggande orsak till anorexia nervosa och ökat tvärvetenskapligt samarbete. En pilotstudie om effektiviteten av kognitiv beteendeterapi, som bygger på det förmodade sambandet mellan anorexia nervosa och autism, minskade den karaktäristiska perfektionismen och rigiditeten för 17 av 19 deltagare.
Diagnos För att diagnosen ska kunna fastställas, måste patienten uppfylla vissa kriterier, varav de somatiska (fysiska) är:
Vikten understiger minst 15 % av den förväntade, dvs. en undervikt. Förut ansågs patienters BMI behöva ligga på 17.5 eller lägre för att kriterierna för anorexia nervosa skulle uppfyllas, men idag har dessa specifika BMI-gränser tagits bort ur diagnoskriterierna.
Hos barn en vikt som bara är 85 % av den förväntade enligt barnets individuella viktkurva.
De psykiska kriterierna är:
patienten lider av panikartad rädsla för att öka i vikt, sk. viktfobi (uttrycket myntat av engelske professorn Arthur Crisp) patienten har felaktig kroppsuppfattning
Av dessa kriterier är undervikten och viktfobin de absoluta, som måste förekomma för att diagnosen skall kunna fastställas medicinskt. Om patienten inte uppfyller dessa men till exempel uppfyller de andra kriterierna, ställs istället diagnosen ÄS UNS (ätstörning utan närmre specifikation) för tillfället. En vanlig missuppfattning är att det inte finns normalviktiga anorektiker, men detta stämmer inte enligt senare utgåvor av medicinsk litteratur som används för att ställa diagnos, så som DSM-5. Det finns inte längre några specifika BMI-gränser för att få diagnosen anorexia nervosa, utan det som krävs i form av viktkriterier är att det skett en tydlig medveten viktnedgång och att vikten är lägre än vad som är hälsosamt och förväntat hos patienten. Är vikten inte avsevärt lägre än normalt eller förväntat (om patienten exempelvis utvecklat sjukdomen på en övervikt och inte nått en undervikt trots en betydande viktnedgång) kallas sjukdomen atypisk anorexia nervosa. American Psychiatric Association. Diagnostic criteria for 307.1 Anorexia nervosa. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th Edition. American Psychiatric Association, Washington, DC, 1994.
Behandling Akutbehandling av anorexia nervosa är inläggning och sondmatning, om patienten vägrar att behandlas. I vissa extrema fall tillämpas LPT.