miniatyr|stående|Alfred Oswald Kairamo. Alfred Oswald Kairamo (före 1906 Kihlman), född 4 oktober 1858 i Jakobstad, död 29 juli 1938 i Hattula, var en finländsk botaniker och politiker. Han var professor i botanik vid Helsingfors universitet, senator och chef för jordbruksexpeditionen 1903–1905 samt ledamot av lantdagen. Som kooperatör deltog han i grundandet av Sällskapet Pellervo och spelade en avgörande roll i räddningen av centralandelslaget Hankkija från konkurs 1908.

Biografi Kairamos föräldrar var lyceirektorn Alfred Kihlman och Hilda Augusta Wilhelmina Forssell.

Kairamo avlade studentexamen vid Svenska normal­lyceet och blev 1880 extraordinarie amanuens, 1883 filosofie licentiat och doktor, 1885 docent och var 1897–1903 extraordinarie professor i botanik vid Helsingfors universitet. Kairamos viktigaste vetenskapliga verksamhet utgörs av studier om säcksvamparna, Zur Entwickelungsgeschichte der Ascomyceten (1883), växtbiologiska undersökningar i Lappmarken, bland annat rörande skogsgränsen, fenologiska iakttagelser och i sammanhang därmed forskning angående nattfrosterna i Finland.

Även som museiman var han verksam och tog betydande del i utarbetandet av "Herbarium musei fennici". Kairamo var med och grundade Sällskapet Pellervo, och verkade som vice ordförande för dess direktion 1899–1903, och Andelskassornas centrallånefond, där han verkade som ordförande i dess förvaltningsråd 1901–1903, samt .

På 1890-talet anslöt sig Kairamo till den finsknationella rörelsen och gick med i Finska partiet. Han kallades 1903 till senator och chef för jordbruksexpeditionen, en position han innehade till 1905, och deltog 1905–1906 aktivt i utformandet av partiets agrarprogram. Under sin tid som senator ökade Kairamo bland annat stödet till Sällskapet Pellervo, såg till att statslån beviljades för grundandet av mejerier och att undervisning i kooperation bedrevs i de statliga lantbruksskolorna.

Den politiska stormen i november 1905, som rensade senaten, tvingade även Kairamo att försvinna därifrån. Efter senatperioden var Kairamo regeringens representant i Estland och tjänstgjorde som ordförande för statsrevisorerna under åtta år. Därefter deltog han i det politiska livet som ledamot av lantdagen, där han räknats som en av de ledande inom sitt parti. Medan ett flertal aktivt verkade för Finlands självständighet hörde Kairamo till dem som i sin besvikelse över den socialistiska revolutionen ville begränsa rösträtten och stödde en tvåkammarlantdag samt monarki.

En av Kairamos viktigaste insatser var hans roll i centralandelslaget Hankkija. År 1908 hade den ideologiskt styrda ekonomiska verksamheten drivit andelslaget till konkursens brant, men Kairamo förhandlade personligen fram ett räddningslån från affärsbanken Kansallis-Osake-Pankki, vilket ledde till att han blev ordförande i Hankkijas förvaltningsråd. Detta innebar ett genombrott för det företagsekonomiska tänkandet inom Hankkija, en linje som Kairamo fortsatte att driva under 1920-talet genom att hålla sig till partihandeln och begränsa de egna lagren och distributionsnätet.

Kairamo påverkade också Hankkijas utveckling genom att förlägga andelslagets försöksverksamhet till sin hemgård i Ellilä, Hattula. Ur detta utvecklades senare Hankkijas växtförädlingsanstalt, som kom att få avgörande betydelse för förädlingen av spannmålsväxter i Finland.

Han gifte sig 1897 med folkskollärarinnan Anna Brusila.

Bibliografi

Zur Entwicklungsgeschichte der ­Ascomyceten (1883) Anteckningar om floran i Inari Lappmark (1885) Beobachtungen über die periodischen Erscheinungen des Pflanzenlebens in Finnland (1883) Redogörelse för en naturvetenskaplig expedition till det inre af rysk-lapska halfön 1887 (1887) Die Expedition nach der Halbinsel Kola im Jahre 1887. Vorläufig geschildert (1890) Pflanzenbiologische Studien aus Russisch-Lappland. Ein Beitrag zur Kenntniss der regionalen Gliederung an der polaren Waldgrenze (1890) Bericht einer naturwissenschaftlichen Reise durch Russisch-Lappland­ im Jahre 1889 (1890) Nattfrosterna i Finland 1892 (1893) Nattfrosterna i Finland 1893−1894 (1895) Herbarium Musei Fennici. Editio secunda I (tillsammans med Thiodolf Saelan och Hjalmar Hjelt, 1889) Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finnland 1895 (1900) Suuntaa tiedustelemassa. Havaintoja kertoili kansallismielinen (1903) Torpparit ja sosialistit (1907) Suomen suhteet ulkomaihin (1918)

Utmärkelser

Referenser

Noter

Källor

Externa länkar

Kategori:Ledamöter av Finlands lantdag för Finska partiet Kategori:Finlands senatorer Kategori:Finländska professorer i botanik Kategori:Personer verksamma vid Helsingfors universitet Kategori:Finländska botaniker under 1800-talet Kategori:Personer från Jakobstad Kategori:Födda 1858 Kategori:Avlidna 1938 Kategori:Män Kategori:Ugglan