Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.

Biografi Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryds församling, Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda socken, Samuel Wiesel.

Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet vid Växjö katedralskola, och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.

Efter studierna i Uppsala bosatte han sig 1773 som präst på Värmdö där han blev en skicklig naturforskare, jägare och fiskare. 1776 utnämndes han till skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.

Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.Björn Dal (1996) Sveriges Zoologiska Litteratur, Orbis pictus KB, sid:98,

I början av 1790-talet ådrog han sig kronisk feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla. Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.

Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar. Under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal skrifter av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr. År 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; boken gavs ut 1830. Boken skildrar bland annat ett julbad som var ett bastubad med ånga,Samuel Ödmann, Hågkomster från hembygden och skolan. Uppsala 1830. ett sätt att bada som annars försvann från svensk kultur innan det återinfördes på 1900‑talet.

Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation och Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Fjärdhundra nation samt Smålands nation.

Samuel Ödmann är även känd för att ha gett ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns Försök till Kyrko-Sånger; den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter, översättningar och bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409). Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Hans gravvård finns på Gamla Uppsala kyrkogård. I samma grav är Jonas Offrell begravd. Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, , sid 204

Bibliografi (urval) 1785–1794 – Strödde samlingar utur naturkunnigheten; till den heliga skrifts upplysning, Uppsala.

1787 – Beskrifning om Kamtschatka des invånare och physiska märkvärdigheter, Uppsala. Fulltext

1798 – Försök till kyrkosånger, Uppsala. Andra upplagan gavs ut 1800.

1799 – Geographiskt hand-lexicon öfver Nya Testamentets heliga skrifter, med philologiska anmärkningar, Uppsala.

1800 – Strödda försök öfwer nya testamentets heliga skrifter, Linköping.

1803 – Försök öfver Johannis uppenbarelse, Uppsala.

1810 – Försonaren på Oljoberget: oratorium, Uppsala.

1830 – Hågkomster från Hembygden och Skolan (Uppsala, postumt utgiven av Carl Georg Rogberg)

Översättningar Laurent d'Arvieux: Arabernas seder och lefnadssätt (Uppsala, 1783) Pierre Sonnerat: Sammandrag af herr Sonnerats resa till Nya Guinea, gjord åren 1771 och 1772 (Uppsala, 1786) Lionel Wafer: Lion. Wafers Dagbok och beskrifning af americanska näset, dess invånare och physiska märkvärdigheter (A new voyage and description of the isthmus of America) (Upsala, 1788) William Coxe: Wilhelm Coxes Resa genom Pålen och Ryszland, åren 1778 och följande (Ur Travels into Poland, Russia, Sweden and Denmark) (Stockholm, 1789) Giovanni Mariti: Johan Maritis Resa uti Syrien, Palästina och på Cypern (Stockholm, 1790) Móric Benyovszky: Grefwens Mauritz August von Beniowskis lefnadslopp och resor, af honom sjelf beskrefne (Mémoires et voyages de Maurice Auguste, comte de Benyowsky) (Stockholm, 1791) Robert Norris: Resa på neger-kusten til kongl. hofvet i Dahomej, af ängelske handels agenten Norris år 1772 (Göteborg, 1792) Fulltext Joseph Townsend: Joseph Townsends Resa genom Spanien åren 1786 och 1787, med tilläggningar utur herr Bourgoings resa genom samma rike (Isaac Utter, 1794) William Lempriere: Wilh. Lemprieres Resa uti Marocco, åren 1789 och 90 (A Tour from Gibraltar to Tangier, Sallee, Mogodore, Santa Cruz, Tarudant; and thence over Mount Atlas, to Morocco, etc.) (Stockholm, 1795) Friedrich Leopold zu Stolberg: Resa genom Italien och Neapel (Stockholm, 1796) Fulltext 1798 – Bref om Skottland skriven av Edward Topham, Stockholm. 1798 – Le Vaillants Sednare resa uti södra Africa, åren 1784 och 1785, från Goda hopps udden jämte atlantiska hafwet til och innom wändkretsen skriven av François Levaillant, Stockholm. 1798 – Samuel Hearnes Resa til norra Americas ishaf, samt en obekant engelsmans resor bland Canadas wildar, Stockholm.

1805 – Resa till konungariket Ava, år 1795 skriven av Michael Symes, Stockholm.

Psalmer Försonaren på Golgata

Den svenska psalmboken 1819 2 Herre, evigt stor i ära 4 För dig, o Gud! mitt hjerta brinner 8 Dig allena vare ära. Skriven 1798. 13 Dig, o Gud, en evig dag 14 Fader, under detta namn 15 Allt detta goda, som mig fägnar 20 O Evige, o Gud 30 Store Gud, som tusen världar 38 Store Gud, mitt hjärta lär 43 Jorden, full av Herrens ära 46 Var man må nu väl glädja sig 63 Av himlens höjd oss kommet är 90 Din synd, o värld, besinna 91 Ditt huvud, Jesu, böjes. Översatt vers 4 år 1793. 144 Gud har av sin barmhärtighet, bearbetad 1812 och 1816 av Johan Olof Wallin. 218 Du som fått en kristens namn 222 Till dig som hjärtat gläder 286 Gud, som gläder mina dagar 290 Du, som låter mig erfara 293 Salig den, vars hjärta lågar 318 Du som din församling vårdar 320 Se, milde Gud, i nåd 322 Mitt hjärta, Jesu, denna dag 331 Tack, o Jesu, för det ord 356 Du som i ditt ord förkunnar 384 Herre, dig i nåd förbarma. Originaltext 1798. 388 Store Gud, med skäl du klagar 393 Naturen åter träder 397 Sin suck naturen skickar 409 Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar

Den svenska psalmboken 1937 17 Dig allena vare ära 37 Var man må nu väl glädja sig 38 Gud har av sin barmhärtighet 63 Av himlens höjd oss kommet är 90 Din synd, o värld, besinna 91 Ditt huvud, Jesu, böjes 158 Herre, dig i nåd förbarma 159 Store Gud, med skäl du klagar 218 Tack, o Jesu, för det ord 220 Se, milde Gud, i nåd 335 Fader, jag i detta namn 473 Naturen åter träder

Den svenska psalmboken 1986 144 O huvud, blodigt, sårat 542 Herre, dig i nåd förbarma

Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 719 Herre, dig i nåd förbarma!

Marsch Under Svea banér, tonsatt av J.C.F. Haeffner

Kompositioner Lova vill jag Herran, Herran nummer 45 i 1695 års psalmbok med text av Gustaf Ållon. O Skapar' och o gode Gudh nummer 194 i 1695 års psalmbok

Referenser

Noter

Källor

Johan Leonard Höijer (1864) Musik-Lexikon, sid 560

Vidare läsning

- Denna minnesteckning upplästes på Svenska Akademiens högtidsdag 1867.

Lundberg, Mattias 2014: Två Samuel Ödmann-oratorier som exempel på kompositorisk och musikteoretisk rivalitet 1800–1820: Haeffner vs. Frigel | Dokumenterat nr 46. Bulletin från Musik- och teaterbibliotek, s.4

- Utkom i en mängd upplagor.

Externa länkar

"Samuel Ödmann, 1750–1829", av Raoul J. Granqvist i Svenskt översättarlexikon

Kategori:Ledamöter av Nordstjärneorden Kategori:Svenska professorer i kyrkovetenskap Kategori:Svenska psalmförfattare Kategori:Svenska teologer under 1700-talet Kategori:Svenska koralkompositörer Kategori:Svenska översättare under 1700-talet Kategori:Översättare från engelska Kategori:Översättare från franska Kategori:Översättare från tyska Kategori:Personer under frihetstiden Kategori:Personer under gustavianska tiden Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien Kategori:Svenska ornitologer Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet Kategori:Svenska kulturhistoriker Kategori:Gravsatta på Gamla Uppsala kyrkogård Kategori:Präster från Växjö Kategori:Forskare från Växjö Kategori:Födda 1750 Kategori:Avlidna 1829 Kategori:Män Kategori:Svenska teologer under 1800-talet Kategori:Svenska översättare under 1800-talet