Iran hade en snabb befolkningstillväxt under senare hälften av 1900-talet men efter sekelskiftet 2000 har födelsetalet sjunkit avsevärt. 1956 var befolkningen 19 miljoner och den hade sjuttio år senare ökat till drygt 93 miljoner.

Från och med den Vita revolutionens landreform, som innebar att många bönder blev markägare, tilltog urbaniseringen och många landsortsbor flyttade till städerna. 2025 var omkring var ca 77 % av iranierna stadsbor. Landet är folktätast i provinserna Teheran och Östazarbaijan.

Geografiskt räknas Iran till Västasien och politiskt till Mellanöstern. Landet är ingen arabstat utan en övervägande del av befolkningen talar olika iranska språk, främst persiska, som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. miniatyr|350px|Irans befolkning från 1880-2016.

Etniska grupper Iran har beskrivits som en kulturell och etnisk smältdegel. Den iranska befolkningen är etniskt blandad och äktenskap över språkgränserna är och har varit särskilt utbredd under modern tid. Befolkningsblandningen beror främst på en stor befolkningsrörelse inom landet och en ökad inflyttning till städer. Det är därför problematiskt att analysera den iranska befolkningen på basis av olika medborgares etnicitet eller genetik. Det är ofta mer belysande att förklara befolkningens karaktär på basis av språktillhörighet.

Irans officiella språk är persiska och knappt trefjärdedelar av landets medborgare är persisktalande. Persiska är modersmål för större delen av befolkningen i städer och byar i centrala, östra och södra Iran, såsom Teheran, Karaj, Esfahan, Mashhad, Shiraz, Kashan, Kerman, Arak, Qom, Yazd, Abadan, Bushehr och Bandar Abbas.

I norr finns stora turkisktalande grupper som azerer och turkmener. I sydöstra hörnet av landet finns balucher, varav många är nomader, och i väst lurer och kurder som traditionellt försörjt sig som herdar (ordet kord betyder etymologiskt "nomad" eller "herde").

Enligt USA:s kongressbibliotek (2008) samt standardverket Encyclopaedia of Islam (2025) fördelar sig landets befolkning på följande etniska grupper med hänsyn till modersmål:"Country Profile: Iran" (PDF). Washington, D.C.: Federal Research Division, Library of Congress. May 2008. p. xxvi.

FolkgruppModersmålProcentandelPerser persiskaminst 65%Azererazeriska16%Kurder sorani, kurmanji, feyli, gorani, zazaiska7% Lurerluriska6%Balucherbaluchiska2%Övriga turkarqashqaiska, turkmeniska, shahsavani2-3%Araber arabiska1-2%Armenier, georgier, assyrierarmeniska, georgiska, assyriska1%

Mot bakgrund av den kraftiga urbaniseringen har andelen iranska medborgare som har persiska som modersmål ökat avsevärt. Persiska är modersmål för minst 65 % av befolkningen och andraspråk för den övriga delen av befolkningen.

Religiösa grupper Under sasaniderna var zoroastrismen statsreligion. De flesta iranier var zoroastrier och det fanns stora kristna och manikeiska, buddhistiska och judiska grupper i riket. Judarna härrör från medisk tid och är den äldsta religiösa minoriteten i landet. I dag finns små grupper av zoroastrier och judar kvar i Iran, men kristna utgör den största icke-muslimska minoriteten. Armenierna omfattar ca 200 000 personer, främst bosatta Teheran och Esfahan. Till landets kristna hör även assyrier och georgier som har en gammal närvaro i landet.Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

Med den islamiska expansionen på 650-talet infördes den abrahamitiska religionen islam som kalifatets religion under umayyaderna. 1501 blev shiaislam statsreligion och befolkningen omvändes med tvång till sekten. Shia dominerar bland perser, azerer, lurer, araber, qashqai och feyli-kurder.

I landet finns också sunnimuslimer vilka är koncentrerade till provinserna Sistan och Baluchistan, Golestan och Kordestan.

Källor

Kategori:Asiens demografi Kategori:Irans samhälle Kategori:Irans geografi