Fjärde koalitionskriget var ett krig som utspelades 1806–1807 där fjärde koalitionen besegrades av Napoleons franska kejsardöme. Koalitionspartners inkluderade Preussen, Ryssland, Sachsen, Sverige och Storbritannien.

Bakgrund Många medlemmar i koalitionen hade tidigare stridit mot Frankrike som en del av tredje koalitionen och det fanns ingen mellanliggande period av allmän fred. 26 december 1805 undertecknades Freden i Pressburg som gjorde slut på tredje koaltionen. 17 juli 1806 tvingades ett antal mindre stater i södra och västra Tyskland att bilda Rhenförbundet, och 6 augusti 1806 upplöstes Tysk-romerska riket. Preussen hade under tredje koalitionen först varit neutrala men sedan franska trupper passerat över dess territorium valt att bryta med Napoleon. Efter slaget vid Austerlitz valde man dock 15 december 1805 att sluta fördraget i Schönbrunn, där Preussen erkändes rätten till Hannover mot avträdelser av mindre landområden, bland annat Ansbach som tillföll Bayern. De hade också förespeglats få en roll som den dominerande staten bland det tyska stater som inte ingick i Rhenförbundet. Napoleon som inte litade på Preussen försökte skapa konflikt mellan Storbritannien och Preussen genom att samtidigt erbjuda Hannover till Storbritannien mot en fred. I Preussen väckte det dock starkt missnöje ledde 1806 till en krigsförklaring mot Frankrike.Illustrerad Verdshistoria, E. Wallis band 5

År 1806 anslöt sig Preussen till en förnyad koalition som fruktade ökningen av den franska makten efter Österrikes nederlag och inrättandet av det franskledda Rhenförbundet. Preussen och Ryssland mobiliserade för ett nytt fälttåg mot fransmännen. De preussiska trupper samlades i Sachsen.

Kriget Inledningsvis mobilierades endast preussiska och sachsiska trupper, med visst stöd från trupper från hertigdömena i Thüringen. Befälet gavs åt Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel som inte alls var mogen uppgiften att möta fransmännen, och armén besegrades i grunden i dubbelslaget slaget vid Jena-Auerstedt den 14 oktober 1806. Vägen låg därefter öppen för fransmännen som utan våld besatte flertalet fästningar längs Elbes och Oders dalgångar. 25 oktober 1806 tågade de in i Berlin och 27 oktober anlände Napoleon själv till Berlin. Sedan Stettin fallit och Schlesien besatts fortsatte fransmännen in i Västpreussen. Här lyckades Napoleon få den polska adeln över på sin sida och sätta upp en polsk legion att strida på hans sidan. Här förberedde han sig nu för ett avgörande. Av Preussen återstod endast fästningarna Kolberg, Graudenz och Danzig samt kustlandet öster om Weichsel. Efter framgångar i slaget vid Pułtusk trängde Napoleon in i Ostpreussen, där han stoppades i det blodiga och oavgjorda slaget vid EylauEylau den 7-8 februari 1807. Napoleons avancemang vid det ryska gränsområdet fick göra halt en kort tid under våren när hans armé återhämtade sig, samtidigt som han koncentrerade sig på att ta kontroll över de tyska kuststäderna. I slutet av maj 1807 kapitulerade Danzig. Ryska styrkor krossades slutligen av fransmännen i Friedland den 14 juni 1807 och tre dagar senare bad Ryssland om vapenvila.

Napoleons avancemang vid det ryska gränsområdet fick göra halt en kort tid under våren när hans armé återhämtade sig. Ryska styrkor krossades slutligen av fransmännen i Friedland den 14 juni 1807 och tre dagar senare bad Ryssland om vapenvila. I freden i Tilsit i juli 1807 slöt Frankrike fred med Ryssland som gick med på att ansluta sig till kontinentalsystemet. Freden var särskilt svår för Preussen då Napoleon lade under sig stora delar av Preussens landsområden längs nedre Rhen väster om Elbe och det område som kontrollerades av Preussen som historiskt varit en del av det tidigare Polsk-litauiska samväldet. Dessa förvärv inkorporerades i Napoleons bror Jérôme Bonapartes nya Kungariket Westfalen och i det nyetablerade Hertigdömet Warszawa (styrt av Napoleons nya allierade, kungen av Sachsen). I slutet av kriget var Napoleon härskare över nästan hela västra och centrala kontinentala Europa, med undantag för delar av Spanien, Portugal, Österrike och flera mindre stater.

Referenser

Noter

Externa länkar

Kategori:Krigsåret 1806 Kategori:Krigsåret 1807 Koalition, 4 Kategori:Relationer mellan Polen och Sverige Kategori:Franska krig Kategori:Nederländska krig Kategori:Preussiska krig Kategori:Ryska krig Kategori:Sachsiska krig Kategori:Spanska krig Kategori:Brittiska krig Kategori:1806 i Frankrike Kategori:1807 i Frankrike