Elof Fryksell, född 10 mars 1684 i Frykeruds socken, Närkes och Värmlands län, död 4 februari 1751 i Väse socken, Närkes och Värmlands län, var en svensk präst, lektor och riksdagsman. Han var far till Fredrik Fryxell.
Biografi Elof Fryksell föddes 1684 på Östra Glänne i Frykeruds socken som son till bonden och kyrkvärden Olof Knutsson och Ingrid Nilsdotter. Han skrevs in vid Karlstads trivialskola 1692 och uppflyttades till gymnasiet 1699. Fryksell blev student vid Uppsala universitet 1702. Han ägnade sig först åt juridik, men började på faderns uppmaning att studera teologi. Fryksell blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1710.
Fryksell prästvigdes 14 april 1712 efter kallelse till skvadronspredikant vid Livregementet. Han var en tid vice pastor hos prosten Sven Wigelius i Fryksdalen. Fryksell blev 1713 vice pastor i Karlstad och 1714 gymnasieadjunkt. Vid Karlstads domkyrka väckte uppmärksamhet för sin predikoförmåga. När arvprinsen av Hessen, sedermera kung Fredrik I, efter att ha blivit sårad i Norge fördes till Åmål 1716, kallades Fryksell att predika för det furstliga hovet. Prinsessan uppskattade hans predikningar och begärde avskrifter av flera av dem.
1717 befordrades Fryksell till lektor i matematik. Fryksell utnämndes genom kunglig fullmakt till lektor i vältalighet i Karlstad 6 augusti 1719 och tillträdde 1 maj 1720. Han utnämndes genom kunglig fullmakt till kyrkoherde i Väse församling 4 oktober 1721 och uppges ha tillträtt 1 maj 1722. Samma år förordnades han till ledamot av den så kallade trollkommissionen, som sammanträdde i Karlstad. Fryksell var opponent vid prästmötet 1716, predikade vid prästmötet 1728, var vice preses 1729 och preses 1731. Han utnämndes av kungen till honorärprost 1732 och blev prost över Visnums kontrakt 1737.
Den gunst i vilken han stod hos drottningen ökades ytterligare sedan han som deputerade vid 1738 års riksdag med avseende på kungens förhållande till fröken Hedvig Taube föreslog, att prästeståndet skulle begära upplysningar om ett högtförnämt fruntimmer vid hofvet, som årligen får barn, utan att man vet, hvem dess man är, vilket förslag vann ståndets bifall. Ulrika Eleonora uttryckte sin tillfredsställelse genom att förära Fryksell en guldmedalj, under föregivning att det var en tacksamhetsgärd för hans predikningar i Åmål enligt Svenskt Biografiskt Handlexikon från 1906. När Fryksell återkom till riksdagen 1740, uppträdde han som ivrig hatt, vilket förärade honom en ny medalj som erkänsla för hans lojalitet.
Fryksell uppfördes 1741 på förslag till superintendent i Karlstad efter doktor Aurivillius, över vilken han även höll en likpredikan. Han blev senare blind och avled 1751. Vid hans död fanns en fullständig postilla färdig i handskrift, vilken dock aldrig blev utgiven.
Familj Fryksell var gift med Helena Wigelia (1691–1771), dotter till kyrkoherden och prosten Sven Wigelius i Fryksdalen. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Johan Fryxsell i Fryksdalen, kyrkoherden Olof Fryxell (1714–1775) i Väse församling, kyrkoherden Sven Fryxell i Väse församling, kamreren Fredrik Fryxell vid Trollhätte slussverksbyggnad, kyrkoherden Erland Fryxsell i Ölme församling, kyrkoherden Jöns Fryxsell i Högästers församling, livdrabanten Matthias Fryxsell (död 1746), studenten Magnus Fryxsell (död 1747) vid Uppsala universitet.
Bibliografi Utöver två avhandlingar, för vilka Fryksell responderade vid Uppsala universitet, utgav han följande skrifter:
Then lefvande tron, i anledning af Jakobs Epist. 2:20, 22, prästmötespredikan i Karlstad, Stockholm 1728. Guds barnas kännemärken, predikan hållen på allhelgonadagen i Väsehärad 1726. Den nya födelsen, predikan hållen på trefaldighetssöndagen i Rudskoga när kyrkoherden Johan Frykman introducerades. Predikan utgavs tillsammans med Guds barnas kännemärken i Lund 1735. Lifsens träd i Guds paradis, likpredikan över Catharina Ekebom, brukspatron Olof Kolthoffs hustru, hållen i Alsters kyrka, Uppsala 1726. De trognas innerliga tröst i nöden och döden, likpredikan över Elisabeth Christina Åman, brukspatron Abraham Eks maka, Stockholm 1736. Menniskans förelagda tid och föresatta mål, likpredikan över krigskommissarien Jonas Bratt, Stockholm 1737. De utvaldas tillstånd i tiden och evigheten, likpredikan över brukspatron Olof Kolthoff, Skara 1740. Herrans heliga nattvard, predikan på palmsöndagen, Stockholm 1742. Hedningarnas ljus, predikan på trettondedagen, Stockholm 1758. Postilla över alla sön- och helgdagars evangelier, manuskript.
Referenser
Noter
Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Svenska lektorer Kategori:Svenska prostar Kategori:Kontraktsprostar i Karlstads stift Kategori:Svenska präster under 1700-talet Kategori:Prästeståndets riksdagsledamöter Kategori:Personer från Frykeruds socken Kategori:Födda 1684 Kategori:Avlidna 1751 Kategori:Män