SotmåsSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Ichthyaetus hemprichii) är en måsfågel inom ordningen vadarfåglar som förekommer i delar av Mellanöstern och östra Afrika.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
Utseende och läte Sotmåsen är en medelstor mås (42–45 cm) med relativt långa vingar (105–113 cm), påtagligt mörk fjäderdräkt och exceptionellt lång näbb. Den skiljer sig från närbesläktade och lika vitögda måsen på tjockare näbb som är grönaktig med tydlig svart ytterdel och röd spets samt kraftigare byggnad. Adult i sommardräkt har mörkbrun huva, vit halvmåne över ögat (vitögd mås har både under och över), sotbrunt bröst och ovansida (ljusare och gråar hos vitögd). Lätena påminner något om tretåig mås, framför allt det skrattande falsettlätet. Andra läten är gällare och strävare än vitögd mås.
Utbredning och levnadssätt Sotmåsen förekommer från Röda havet och Persiska viken till södra Pakistan och norra Kenya. Vintertid sprider den ut sig och förekommer då ibland så långt norrut som Eilat och Suez. Den är strängt kustbunden och en allätare.
Släktestillhörighet Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studierCrochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. FulltextPons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid sotmåsen placerades i Ichthyaetus. Amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) följde rekommendationerna i juli 2007. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU)G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007 liksom Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommitté (SOF) valde dock initialt att behålla arterna urskilda i Ichthyaetus i Larus eftersom studier inte visar på några osteologiska skillnader släktena emellan.Chu, P. C. 1998. A phylogeny of the gulls (Aves: La rinae) inferred from osteological and integumentary charac ters. Cladistics 14: 1–43. Efter att även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl. och International Ornithological Congress IOCGill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1. erkände Ichthyaetus följde även SOF (då under namnet BirdLife Sverige) efter 2017. BirdLife International inkluderar dock fortfarande Ichthyaetus i Larus.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).
Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hemprichii hedrar den tyske naturforskaren och upptäcktsresanden Friedrich Wilhelm Hemprich (1796–1825).Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-romJobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Bildgalleri
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Måsar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen