Umeå universitet är ett svenskt statligt universitet i Umeå. Det invigdes 1965 som landets femte universitet, i syfte att tillgodose behovet av akademiska professioner som läkare, sjuksköterskor, tandläkare med flera i norra Sverige. Placeringen intill Umeå lasarett (numera Norrlands universitetssjukhus) har möjliggjort ett nära samarbete mellan forskning/utbildning och klinisk verksamhet.
Storleksmässigt är Umeå universitet jämförbart med Linköpings universitet, som landets femte–sjätte största universitet, mätt i antalet studerande. 2024 hade Umeå universitet 41 567 studenter, varav 40 525 studenter på grundnivå och avancerad nivå (64 procent kvinnor, 36 procent män), och 1 042 studenter på forskarnivå (57 procent kvinnor, 43 procent män).
Universitetet är organiserat i fyra fakulteter som tillsammans ansvarar för närmare 50 institutioner, ett 20-tal centrumbildningar samt åtta högskolor – senast Idrottshögskolan (2013) som bidrog till att Riksidrottsförbundet våren 2015 utsåg Umeå universitet till ett av landets tre riksidrottsuniversitet.
2024 hade universitetet 4 627 anställda (medeltal) (56 procent kvinnor, 44 procent män) och omsatte 5,4 miljarder kronor.
Även om Umeå universitet också bedriver utbildning i Kiruna, Lycksele, på Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik är ett utmärkande drag att de allra flesta av universitetets utbildningar och forskningscentrum är samlade kring Campus Umeå. En viss nyordning påbörjades under 2009 med projektet Konstnärligt campus i centrala Umeå, där Designhögskolan och Konsthögskolan hösten 2010 fick sällskap av den nya Arkitekthögskolan. Våren 2012 flyttade även Bildmuseet dit. Konstnärligt campus invigdes officiellt i maj 2012. Det har sedan dess fått tillskott i form av Curiosum, ett vetenskapscentrum som invigdes 2020, och UmArts, Umeå universitets forskningscentrum för arkitektur, design och konst som öppnade sommaren 2023.
Umeå universitet är ett arktiskt universitet beläget i den svenska delen av Sápmi. Campusområdet ligger på vinterbetesmarker som tillhör Ran sameby, längs en traditionell renflyttningsled som sträcker sig från Vindelälvens källområden i Ammarnäs till områden norr om Umeälvens nedre del. Det sista året med renarnas vinterbete på campusområdet var 1952.
Várdduo, Umeå universitets centrum för samisk forskning, grundades år 2000 och finansieras av humanistiska fakulteten. Centrumet firade sitt 25‑årsjubileum 2025 och bedriver forskning om samiska språk, kultur, historia och samhällsutveckling.
År 2012 etablerade Umeå universitet ett Arktiskt centrum med uppdrag att utveckla universitetets arktiska profil och främja tvärvetenskaplig forskning om arktiska miljöer, samhällen och klimatrelaterade förändringar. Universitetet deltar sedan länge i internationella samarbeten genom nätverksorganisationer som University of the Arctic (UArctic). Arctic Six utgör dessutom ett strategiskt partnerskap mellan de sex nordligaste statliga universiteten i Sverige, Norge och Finland, där Umeå universitet är en central samarbetspart.
Utöver den arktiska och samiska forskningsprofilen bedriver universitetet en omfattande tvärvetenskaplig verksamhet inom naturvetenskap, medicin, miljövetenskap, samhällsvetenskap och juridik, med särskild relevans för nordliga och arktiska förhållanden. En bibliometrisk analys från 2023 visade att Umeå universitet var en av de åtta mest betydelsefulla aktörerna inom arktisk forskning globalt, mätt i vetenskaplig produktion, och det enda svenska lärosäte som placerade sig bland de 25 universitet med högst vetenskaplig produktion inom det arktiska forskningsfältet.
Sedan 2025 är Umeå universitet även värdorganisation för European Polar Board.
Universitetet i siffror miniatyr |Gång- och cykelvägen på universitetets campus i Umeå (2007). 4 fakulteter: humanistisk medicinsk samhällsvetenskaplig teknisk-naturvetenskaplig Antal anställda (2024): 4 627 (medeltal) (56 procent kvinnor, 44 procent män) Antal professorer (2024): 310 (årsarbetare) (34 procent kvinnor, 66 procent män) Antal studenter inklusive forskarstuderande (2024): 41 567 studenter, varav 40 525 studenter på grundnivå och avancerad nivå (64 procent kvinnor, 36 procent män), och 1 042 studenter på forskarnivå (57 procent kvinnor, 43 procent män)
Historia miniatyr |Rektor L-G Larsson visar en modell över universitetsområdet för kung Gustaf VI Adolf och prinsessan Sibylla, vid universitetets invigning.
Redan vid 1900-talets början hade diskussioner förts om att inrätta en högskola i Norrland. Bakom diskussionen låg bland annat det faktum att den norrländska befolkningens utbildningsnivå var förhållandevis låg, och att det i landsändan rådde stor brist på bland annat tandläkare, läkare, lärare och jurister. Norrlandsundersökningen 1929–1931 hade också konstaterat stora brister i tandhälsa, tandvård och kosthållningen i störst allmänhet.
Frågan aktualiserades i riksdagen 1946. En motion om utredning av högskolefrågan, skriven av tandläkaren Ingrid Brynolf och hennes make, latinlektorn Nils Eriksson – som också var drivande för att bilda ett vetenskapligt bibliotek – undertecknades av bland andra Umeåbon och riksdagsmannen Gösta Skoglund. I vilken stad en eventuell högskola skulle förläggas var i det skedet oklart, men de två huvudkandidaterna var från första stund Härnösand och Umeå.
Motionen avslogs, och samma öde mötte 1947 års förslag att förlägga ett rikssjukhus med tillhörande tandläkarutbildning till Umeå. För förslaget talade dock den stora bristen på tandläkare i norra Sverige. Bakslagen till trots kom det energiska arbetet av Umeåvänner att stärka Umeås ställning som huvudkandidat bland de städer som tävlade om att få det första norrländska universitetet.
Avgörande till Umeås fördel var beslutet 1951 att förlägga ett vetenskapligt bibliotek till Umeå med rätt till "det femte exemplaret" av allt svenskt tryck. Biblioteksförhållandena som tidigare legat Umeå till last blev nu en stor tillgång när man på nytt tog upp frågan om medicinar- och tandläkarutbildningar i staden.
1956 fick slutligen Umeå en odontologisk klinik i form av Tandläkarinstitutet i Umeå (en filial till Tandläkarhögskolan i Stockholm) och arbete vidtog genast med inrättande av kårhus och byggande av studentbostäder. Därefter föll det sig naturligt att Umeå även blev tilldelat en läkarutbildning 1957, och året därpå bildades Medicinska högskolan i Umeå (som inledde undervisningen vårterminen 1959 med läkarutbildningens kliniska delMedicinska kliniken och medicinska institutionen vid NUS –- en kort historik , läst 30 maj 2017). 1962 följde ett Socialinstitut (landets fjärde, som 1964 omvandlades till Socialhögskola). När dessa institutioner – och det vetenskapliga biblioteket – väl var i drift var instiftandet av Umeå universitet endast en tidsfråga.
År 1963 antog riksdagen förslaget, som gav den högre utbildningen i Umeå rätt att kalla sig universitet, och de befintliga utbildningarna kompletterades med i tur och ordning matematik, statistik, fysik, nationalekonomi, kemi och statskunskap. 1964 bildades Umeå universitetsbibliotek och året därpå bildades fyra fakulteter. Medicinska högskolan och Tandläkarhögskolan (som 1963 blivit en självständig högskola) gick upp i universitet i form av medicinsk och odontologisk fakultet, vilket kompletterades med matematisk-naturvetenskaplig samt filosofisk fakultet, för de samhällsvetenskapliga ämnena. Den 17 september 1965 invigdes Sveriges femte universitet officiellt av kung Gustaf VI Adolf.
Lärarutbildningen i staden tillhörde ännu inte universitetet, trots att där bedrevs språkundervisning som kunde utgöra en grund för en humanistisk fakultet; en sådan inrättades 1968, med undervisning i bland annat historia och museivetenskap. En fakultet för lärarutbildning bildades först år 2000, men den övergick 2009 i en ny organisationsform, som högskola inom universitetet.Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen – Forskning Läst 26 juni 2014
1999 införlivades dåvarande odontologiska fakulteten som institution i en ny medicinsk-odontologisk fakultet, som 2004 bytte namn till Medicinska fakulteten.Medicinska fakulteten – Om fakulteten Läst 9 april 2014
Rektorer Som första rektor utnämndes professorn och överläkaren vid regionsjukhusets radioterapeutiska klinik (numera onkologiska kliniken), Lars-Gunnar Larsson. Fram till idag har universitetet letts av åtta ordinarie rektorer:
Lars-Gunnar Larsson (1964–1969) Karl-Gustav Paul (1969–1973) Lars Beckman (1973–1992) Sigbrit Franke (1992–1998) Inge-Bert Täljedal (1999–2005) Göran Sandberg (2005–2010) Lena Gustafsson (2010–2016) Hans Adolfsson (2016–2025) Tora Holmberg (2025– ) (Mellan oktober 1998 och juli 1999 fungerade Jan-Olof Kellerth som tillförordnad rektor.)
Organisation Universitetets högsta organ är universitetsstyrelsen, som består av åtta ledamöter utsedda av regeringen, samt rektor och tre företrädare vardera för lärare och studenter. Universitetets dagliga verksamhet leds av en rektor, en prorektor, två vicerektorer, en universitetsdirektör samt en förvaltningschef.
Under förvaltningschefen ligger de olika förvaltningsenheterna. Dessa har till uppgift att utveckla och förvalta universitetets olika resurser. Till förvaltningsenheterna hör till exempel ITS (där bland annat Umeå universitets datorcentral ingår), Studentcentrum, Kommunikationsenheten med flera.
För utbildning och forskning ansvarar respektive fakultet, som är en sammanhållen organisatorisk enhet för närbesläktade ämnen. Vid Umeå universitet finns fyra fakulteter: humanistisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig samt teknisk-naturvetenskaplig (fakulteten för lärarutbildning ersattes vid årsskiftet 2008/2009 av Umeå School of Education som den 1 januari 2012 blev Lärarhögskolan vid Umeå universitet. De olika fakulteternas verksamhet leds av dekanus.
Fakultetens beslutande organ är fakultetsnämnden, som ansvarar för grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom sina respektive vetenskapsområden. Minst tre ledamöter i fakultetsnämnden ska vara studenter.
Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, som bedriver utbildning och forskning inom sitt ämnesområde, till exempel fysik, historia eller molekylärbiologi.
Högskolor miniatyr |Konsthögskolan i Umeå (2013). Vid Umeå universitet finns åtta olika högskolor, som samlar utbildningar inom ett speciellt yrkesområde under ett gemensamt tak. Vissa av högskolorna gör detta genom att samordna utbildningar där lärare från flera institutioner deltar med sina speciella kompetensområden. Andra har istället egna anställda lärare med den spetskompetens som krävs för sina utbildningar.
Arkitekthögskolan startade 2009 vid Umeå universitet som Sveriges fjärde arkitektutbildning, med ett årligt intag kring 60 studenter, och inriktning hållbar arkitektur. Hösten 2010 invigdes den nybyggda Arkitekthögskolan vid Konstnärligt campus vid Umeå universitet.
Designhögskolan har landets mest omfattande utbildning i industridesign. Masterutbildningarnana - Transportation Design, Advanced Product och Interaction Design - lockar studenter från hela världen. Sason School of Design är ett samarbete mellan Designhögskolan och Chalmers tekniska högskola. Designhögskolan är topprankad av tidskriften Business Week som en av de 60 bästa designutbildningarna i världen.
Handelshögskolan (USBE) utbildar civilekonomer via tre olika kandidatprogram och fem olika masterprogram. Handelshögskolan har en starkt internationell prägel och är en av endast sex universitet som har rätten att utexaminera den nya civilekonomexamen.
Idrottshögskolan vid Umeå universitet grundades år 2000 och bedriver både idrottsforskning och idrottsrelaterad utbildning.
Konsthögskolan, har drygt 60 studenter som studerar fri konst. Det internationella perspektivet har en stark ställning; skolan har bland annat utbytesprojekt med Hanois konsthögskola.