TofsfinkbulbylSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Spizixos canifrons) är en asiatisk fågel i familjen bulbyler inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
Kännetecken Utseende Tofsfinkbulbylen är en 22 centimeter lång bulbyl med en toppig tofs på huvudet och en kraftig, blek näbb. Den är i stort olivfärgad med svartaktigt huvud och strupe, grå örontäckare och svart ändband på stjärten. Ungfågeln har brunsvart hjässa och blekbruna örontäckare.Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
thumb|right
Läte Tofsfinkbulbylens sång är en torr och bubblande drill: purr-purr-prruit-prruit-prruit.
Utbredning och systematik Tofsfinkbulbyl förekommer från nordöstra Indien till norra Indokina. Den delas in i två underarter med följande utbredning: Spizixos canifrons canifrons – förekommer i södra Assam (söder om Brahmaputra) och i västra Myanmar Spizixos canifrons ingrami – förekommer i östra Myanmar, sydvästra Kina (Yunnan), nordvästra Thailand och norra Indokina
Levnadssätt Tofsfinkbulbylen förekommer i öppen städesgrön eller lövfällande skog, bergsbelägna snårbuskmarker och gräsområden. Den lever av frön, bönor, ärter och olika sorters frukt, men även insekter. Fågeln häckar mellan mars och juli, tydligen kooperativt även om dokumentationen är bristfällig.Fishpool, L. & Tobias, J. (2018). Crested Finchbill (Spizixos canifrons). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57918 8 oktober 2018).
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal till följd av svedjebruk. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som ganska vanlig i Myanmars högländer och norra Thailand, men fåtalig i Kina.del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Referenser
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Bulbyler Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen