Airbus

miniatyr|En A380 under provturen den 12 maj 2007. miniatyr|Airbus A330-200. Airbus S.A.S. är en europeisk multinationell flygplanstillverkare som är baserad i Toulouse, Frankrike. Företaget inkorporerades under fransk lag som ett förenklat aktiebolag, eller "S.A.S." (Société par Actions Simplifiée), år 2001. Airbus var tidigare känt som Airbus Industrie och är vanligtvis benämnd enbart som Airbus.

Namnet uttalas som på brittisk engelska (notera avsaknaden av ”r”), på standardfranska (notera att ”u” uttalas som ett /y/, med betoning på sista stavelsen) och på tyska. På svenska uttalas det vanligen som på engelska fast med svenskt "r".

Airbus ägs av Airbus Group (tidigare EADS), som är en av Europas största krigsmaterielleverantörer. Efter omstruktureringar delas VD-posten mellan Fabrice Brégier och Tom Enders.

Airbus har omkring 57 000 anställda i ett flertal västeuropeiska länder. Slutmonteringen utförs i Toulouse i Frankrike, i Hamburg i Tyskland och i Kina för A320. Konstruktionstillverkning sker dock på ett flertal platser i Västeuropa.

Historia Airbus Industrie började som ett konsortium av tre västeuropeiska flygplanstillverkare för att tävla mot framgångsrika amerikanska företag såsom Boeing, Lockheed och McDonnell Douglas. På 1960-talet konkurrerade europeiska civilflygplanstillverkare (Tupolev, Iljusjin, Dassault, BAC etcetera) lika mycket sinsemellan som med amerikanska producenter. I mitten av 1960-talet började några västeuropeiska regeringar förhandla om att skapa ett statligt gemensamt finansierat samarbete.

I september 1967 undertecknade tre västeuropeiska länders regeringar (Storbritannien, Frankrike och Västtyskland) ett Memorandum of Understanding (MoU) för att starta utvecklingen av ett medeldistansflygplan för passagerartrafik med 300 säten Airbus A300. Detta var en naturlig utveckling efter flera större gemensamma flygplansprogram i Europa, till exempel fransk-brittiska Concorde. Ett tidigare pressmeddelande hade gjorts i juli 1967 men hade komplicerats av British Aircraft Corporation (BAC). Den brittiska regeringen vägrade att backa upp dess föreslagna rival, en utveckling av BAC 1-11 och gav istället stöd för Airbus flygplan.

Under de följande månaderna uttalade både de franska och brittiska regeringarna tvivel om flygplanet, bland annat bedömde franska regeringen att kortdistansflygplanet Dassault Mercure hade goda framtidsutsikter. Ett annat problem var behovet av en ny motor (som skulle utvecklas av brittiska Rolls-Royce med beteckningen RB207). I december 1968 föreslog de franska och brittiska partnerföretagen Sud Aviation och Hawker Siddeley en reviderad konfiguration, den 250-sitsiga Airbus A250. Flygplanet skulle därmed inte behöva nya motorer, vilket i sin tur skulle minska utvecklingskostnaderna. Flygplanet skulle därmed kallas A300B.

År 1969 drog sig den brittiska regeringen ur projektet. Eftersom Hawker Siddeley hade deltagit intensivt i programmet fram till dess var både Frankrike och Tyskland motvilliga att ta över formgivningen av vingarna. Därmed tilläts det brittiska företaget att fortsätta som en stor underleverantör.

Airbus bildas Airbus Industrie bildades formellt år 1970 efter en överenskommelse mellan Aérospatiale (Frankrike) och Deutsche Aerospace, DASA (Tyskland) (till vilket CASA i Spanien anslöt sig 1971). Varje företag skulle leverera sektioner under ledning från Frankrike med sammansättning i Frankrike. Namnet "Airbus" togs från en icke-patentskyddad term som användes av flygplansindustrin på 1960-talet för att beskriva kommersiella flygplan av en viss storlek och räckvidd. Termen var även språkligt acceptabel för Frankrike.

År 1972 genomförde A300 sin jungfrutur och den första produktionsmodellen A300B2 kom i tjänst år 1974 . Inledningsvis hade konsortiet liten framgång, men 1979 var 81 flygplan i bruk. Med starten för projektet A320 1981 befästes Airbus position som en större aktör på marknaden – flygplanet hade beställts i över 400 exemplar innan det ens hade lyft; detta kan jämföras med 15 stycken för A300 1972.

Den relativt lösa alliansen av flygplanstillverkare förändrades år 2000 när krigsmaterielkoncernerna DASA, Aerospatiale och CASA fusionerades till EADS och 2001 när BAE och EADS bildade Airbus Integrated Company för samutvecklingen av Airbus A380. Planet har plats för 555 passagerare, är världens näst största flygplan och togs i bruk år 2007.

A380 - världens största passagerarplan

Den 27 april 2005 genomförde A380 framgångsrikt sin jungfrutur i Toulouse, Frankrike. Flygturen tog nästan fyra timmar från och med att planet startade från flygplatsen Toulouse Blagnac vid 08:29 UTC (10:29 lokal tid), varvid det flög västerut, mot Atlanten, gjorde en sväng över oceanen, flög över Pyrenéerna och slutligen landade på flygplatsen i Toulouse igen kl 12:23 UTC (14:23 lokal tid). Besättningen utgjordes av den franska testpiloten Jacques Rosay (kapten vid starten och den inledande delen av testflygningen) och Claude Lelaie (kapten vid den andra delen av testflygningen, inklusive landningen) såväl som tre flygtestingenjörer (en spanjor, en fransman och en tysk) samt en fransk testflygningsingenjör. Med bakgrund av en tidigare fransk-tysk tvist över ledningen av EADS utfärdade Airbus ett uttalande för att klargöra att besättningen inte hade valts utifrån nationalitet utan valet hade baserats på kompetens. Testflygningarna fortsatte till mitten av 2006.

Singapore Airlines tog 2007 som första flygbolag i världen A380-800 i trafik på rutten Singapore-Sydney-Singapore.

I juli 2010 hade de då 31 levererade flygplanen flugit 156 000 timmar i 17 000 flygningar och transporterat 6 miljoner passagerareAirbus delivers tenth A380 in 2010. 236 plan var levererade eller beställda.

Civila produkter Airbus produktionslinje började med A300, världens första flygplan med dubbla mittgångar och som hade två motorer. En förkortad variant av A300 utvecklades under namnet A310. Airbus valde efter framgångarna med A300 och A310 att gå in i direkt konkurrens med framförallt amerikanska Boeing och McDonnell Douglas inom kort- och medelsdistanssegmentet genom A320 med sitt innovativa fly-by-wire-kontrollsystem. A320 blev en stor kommersiell framgång. Olika derivat har utvecklats ur A320 där A318 och A319 är förkortade varianter. A319 har vidareutvecklats för den finansiella biz-jet-marknaden (Airbus Corporate Jet). En förlängd version A321 är också utvecklad och A320-familjen har visat sig vara en fullvärdig konkurrent till Boeings 737.

Airbus flygplan med längre räckvidd, såsom den tvåmotoriga A330 och den fyrmotoriga A340:s vingaerodynamik effektiviseras med vingfenor. Framgångarna under senare delen av 1990-talet med framförallt A330 blev ett betydande hot mot Boeings starka ställning på marknaden för bredbukiga flygplan. A340-500 har en operationell räckvidd på 13 921 kilometer vilket är den näst längsta räckvidden hos kommersiella jetflygplan – flygplanet är endast slaget av Boeings 777-200LR (räckvidd: 17 446 km).

Dessa Airbusflygplan tävlar framgångsrikt med motsvarande Boeingprodukterna och kan delvis förklara varför flygplanstillverkningen hos Lockheed avbröts 1983 och varför Boeing övertog McDonnell Douglas åren 1996–1997. Airbus är speciellt stolt över användningen av fly-by-wire-teknik samt den gemensamma cockpitutformningen och de systemen som används inom flygplansfamiljen, vilket förenklar träning av besättningar.

+Produkter och detaljer (Källa: Airbus)FlygplanBeskrivningSätenLanseringsdatumFörsta flygningFörsta leveransA3002 motorer, 2 mittgångar, 250-361maj 1969oktober 1972maj 1974A3102 motorer, 2 mittgångar, modifierad A300200-280 juli 1978april 1982mars 1983A3182 motorer, 1 mittgång, förkortats med 6,17 m jämfört med A320117april 1999januari 2002juli 2003A3192 motorer, 1 mittgång, förkortats med 3,77 m jämfört med A320141juni 1993januari 1995april 1996A3202 motorer, 1 mittgång180mars 1984februari 1987mars 1988A3212 motorer, 1 mittgång, förlängd 6,94 m jämfört med A320234november 1989mars 1993januari 1994A3302 motorer, 2 mittgångar253-335juni 1987november 1992december 1993A3404 motorer, 2 mittgångar261-416juni 1987oktober 1991januari 1993A350XWB2 motorer, 2 mittgångar250-400december 2004juni 2013december 2014A3804 motorer, 2 mittgångar, dubbla däck555-840200027 april 2005oktober 2007

Militära produkter 200px|miniatyr|Airbus A400M. I januari 1999 bildade Airbus ett separat företag, Airbus Military, för att sköta utvecklingen och produktionen av det militära turboproptransportplanet Airbus Military A400M. A400M utvecklas av ett flertal Nato-medlemmar: Belgien, Frankrike, Luxemburg, Spanien, Turkiet, Tyskland och Storbritannien. Flygplanet är ett alternativ till C-130 Hercules. Expansionen på den militära flygplansmarknaden förväntas minska – men inte upphäva – Airbus utsatthet för de cykliska nedgångarna för civilflyget. Airbus A400M A310 MRTT (Multi Role Tanker Transport) A330 MRTT

Beställningar och leveranser Civila flygplan ModellBeställdaLevereradeÅterstårI tjänstW/OA220-1001087533750A220-300852431421427 -4 A3188080039 -41 A319ceo1 4861 48421 189 -295 A319neo574215420A320ceo4 7564 75244 127 -625 A320neo4 2242 3831 8412 379 -4 A321ceo1 7841 78401 696 -88 A321neo7 5752 0835 4922 081 -2 A3005615610194 -367 A310255255044 -211 A330-2006676616514 -147 A330-200F38380380A330-3007767760712 -64 A330-800128480A330-9004771832941830A340-200/300246246080 -166 A340-500/600131131088 -43 A350F101010100A350-9001 111601510600 -1 A350-10003671132540 -113 A3802512510205 -46 TOTALT25 91516 9388 97714 721 -2 217 Statistik maj 2026.

Militära flygplan ModellBeställdaLevereradeÅterstårI tjänstW/OC2124864851206279CN235287286124046C295280209662076MRTT A31066024MRTT A330685611560A400M178116621160Eurofighter680586945797TOTALT198517442411406338 Statistik mars 2023.

Konkurrens med Boeing 200px|miniatyr|Airbus A320. Boeing har under många år protesterat mot de mångmiljardbidrag som Airbus erhåller från främst den franska och tyska regeringen, senast i juli 2004. Harry Stonecipher (Boeings dåvarande VD) anklagade Airbus för att missbruka ett icke-bindande avtal från 1992 som täcker lanseringshjälp. Airbus gavs lanseringshjälp från några få regeringar och måste i sin tur återbetala genom strikta kommersiella kontrakt. Företaget ansåg därmed att de var fullt i linje med avtalet från år 1992 och att man följde WTO:s regler. Avtalet stipulerade att upp till 33 procent av programmets kostnader skulle finansieras genom lån från regeringar, vilka sedermera skulle betalas tillbaka i sitt fullo med räntor och royalties inom 17 år. Dessa lån hölls på en minimiräntenivå i likhet med kostnaderna för regeringslånen, plus 0,25 procent, vilket skulle vara under de marknadsräntor som Airbus skulle vara tvungen att nyttja ifall statligt stöd inte fanns att tillgå.BBC – Q&A: Boeing and Airbus

De amerikanska flygplanstillverkarna har genom åren även erhållit stöd från den amerikanska staten. Flygplanet Boeing 707 (som flögs första gången under mitten av 1950-talet) var ursprungligen ett lufttankningsflygplan, som visade sig fungera minst lika bra för civilflyget. Boeing 747 (som flög första gången 1969) togs också ursprungligen fram som ett militärt fraktplan, en order som dock konkurrenten Lockheed med sin C-5 Galaxy vann.