Carl Ångström, född 22 april 1856 vid Taberg, Nordmarks socken, Värmland, död 18 september 1932 i Engelbrekts församling, Stockholm,Dagens Nyheter, 20 september 1932, sid. 15Svenska Dagbladet, 20 september 1932, sid. 8Sveriges dödbok 1901–2013 var en svensk ingenjör. Han var son till professor Carl Arendt Ångström.
Ångström genomgick Teknologiska institutet 1873–1876 på mekaniska avdelningen, var maskinarbetare och ritare i Pittsburgh och vid Pennsylvania Railroads verkstäder i New York 1876–1878 samt konstruktör och maskiningenjör vid Washburn & Moens järnverk och verkstäder i Worcester, Massachusetts, 1878–1884.
Återkommen till Sverige 1884, verkade Ångström som konstruktör och maskiningenjör vid Stora Kopparbergs bergslag till 1890, då han utnämndes till yrkesinspektör i dåvarande södra distriktet. Åren 1892–1909 var han verkställande direktör i Motala Verkstads Nya AB och chef för dess verkstäder.
Ingenjörföreningen tilldelade honom 1882 Polhemspriset för en avhandling om vattenturbiner. Han skrev även uppsatser i tekniska ämnen i fackpressen. Ångström fungerade som prisdomare vid industriutställningarna i Stockholm 1886 (mindre industrin) och 1897, Malmö 1896, Gävle 1901 och Helsingborg 1903. Åren 1902–09 var han ledamot av Verkstadsföreningens överstyrelse. Ångström gravsattes i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium i Stockholm.
Källor
Ångström, Carl på SvenskaGravar.se
Noter
Kategori:Svenska direktörer Kategori:Svenska maskiningenjörer Kategori:Mottagare av Polhemspriset Kategori:Svenska ingenjörer under 1800-talet Kategori:Personer från Nordmarks socken Kategori:Gravsatta i Gustaf Vasa kyrkas kolumbarium Kategori:Födda 1856 Kategori:Avlidna 1932 Kategori:Män