Trollhättan-Nossebro Järnväg (TNJ) var ett enskilt järnvägsbolag som under 1910-talet byggde Järnvägslinjen Trollhättan–Nossebro. Bolaget drev ingen egen trafik utan trafiken utfördes av Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ). Bolaget kom 1923 gå i konkurs och järnvägen övertogs av Svenska Staten. 1925 såldes järnvägen till VGJ där TNJ levde kvar som ett dotterbolag. I samband med förstatligandet av smalspårsnätet i Västra Götaland uppgick bolaget i SJ den 1 juli 1948.
Bakgrund I Trollhättan startade en diskussion runt sekelskiftet om en järnväg öster ut med anslutning till Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) även om det redan fanns normalspårig förbindelse med Göteborg via Bergslagernas Järnvägar (BJ) sedan 1877. År 1906 togs två alternativa kostnadsförslag fram till järnvägsanläggning från Trollhättan till Nossebro, det första förslaget innefattade en smalspåriglinje anpassad för ångdrift för en kostnad av 880 000 kronor, det andra förlaget innefattade en elektrifierad linje och två ellok till en kostnad av 1 100 000 kronor. Man sökte koncession för förslaget med ångdrift, koncessionen erhölls 10 augusti 1907 för en bana med spårvidden 891 millimeter. Bygget skulle senast starta den 1 september 1908 och järnvägen skulle kunna upplåtas till trafik den 1 september 1911. På grund av svårigheter att skaffa aktiekapital var man tvungen att begära uppskov för koncessionen. Järnvägsaktiebolaget Trollhättan-Nossebro som bildades den 13 juni 1913 hade ett aktiekapital på 550000 kr och ett statslån på 555000 kr. Den första styrelsen bestod av ingenjör Herman Nydqvist (ordförande), disponent Anders Kjelldahl, slaktare Axel Larsson, friherre Per Hierta och lantbrukare J.A. Svensson.
Byggnation
Till entreprenörer antogs den danska firman Saabye & Lerche. Bygget startade 1913 och banan öppnade för trafik den 17 februari 1916. Det fanns problem vid passagen av sankmark vid Åsaka och även efter förstärkningar var hastigheten bara 10 km/tim på banken över sankmarken. På resten av banan var hastigheten för loktåg 35 km/tim och när motorvagnar infördes 45 km/tim för dessa. Den färdiga banan hade kostat 1211730 kr var 32 km lång från Nossebro vid VGJ till BJ:s stationsområde i Trollhättan där TNJ byggde ett eget stationshus. TNJ hade inga egna fordon utan all trafik skötes av VGJ.
Konkurs Lågkonjunkturen efter första världskriget gjorde att bolaget satte sig i likvidation 1923. Svenska staten tog den 1 januari 1924 över bolaget som den största fordringsägaren. VGJ fortsatte att driva trafiken. Staten sålde TNJ till VGJ för 225000 kr 1925. VGJ ombildade TNJ till ett dotterbolag Trollhättan-Nossebro Nya Järnvägsaktiebolag 1927. TNJ köptes tillsammans med VGJ 1948 av Svenska staten och ingick därefter i Statens Järnvägars organisation.
Verkställande direktörer
Referenser Noter
Källor
Vidare läsning
Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag