Sancha av Mallorca, född 1281, död 28 juli 1345, var drottning av Neapel mellan 1309 och 1343 som gift med kung Robert I av Neapel.Musto, Ronald G. (1985). Queen Sancia of Naples (1286-1345) and the Spiritual Franciscans in Women of the Medieval World. Oxford: Basil Blackwell Sancha var djupt religiös och ägnade sig åt att leva ett privat klosterliv på sina privata rum vid hovet, och försökte upprepade gånger få skilsmässa för att kunna bli nunna. Hon tjänstgjorde som regent i förmyndarregeringen för sin styvsondotter Johanna I av Neapel mellan 1343 och 1344.
Biografi Sancha var femte barn och andra dotter till kung Jakob II av Mallorca och Esclaramunda av Foix. Hon gifte sig i Perpignan 17 juni 1304 med Neapels tronarving Robert, hertig av Kalabrien och prins av Salerno; en andra vigsel ägde rum i 20 september i Chapelle des Hospitaliers i kungliga palatset i Collioure, Pyrénées-Orientales. Robert hade då varit änkling i två år och hade två söner från förra äktenskapet.
Sancha blev Neapels drottning när Robert efterträdde sin far som kung 5 maj 1309. Hennes make gav henne förläningarna Potenza, Venosa, Lanciano, Alessa och Sant'Angelo dei Lombardi till hennes personliga underhåll.
Förhållandet mellan Sancha och Robert beskrivs inte som lyckligt. Robert beskrivs som bildad och värdslig, och med ett intresse för kultur, klassikerna och politiska ambitioner. Sancha kom från en familj som var känd för att strikt följa religionens bud, och beskrivs som en fanatiskt hängiven katolik. Hon välkomnade sin bror Filip av Mallorca, som blivit munk i fransiskanorden, vid sitt hov, och tillsammans fördjupade de sig i ett intresse för fransiskanorden.
Sancha omgav sig med en krets präster, munkar och nunnor ur fransiskanorden, och blev ett centrum för de religiösa krafterna vid hovet. Hon ville bli nunna i fransiskanorden, och ansökte vid ett flertal tillfällen vid påvestolen om att få sitt äktenskap annullerat, för att göra det möjligt för henne att gå i kloster. Påven vägrade dock upprepade gånger att bifalla hennes ansökningar, och befallde henne att lyda och underkasta sig sin make. Detta inkluderade att ha samlag med maken, något Sancha dock vägrade att göra, och paret fick inga barn. Hon levde ett spartanskt liv tillägnat sina religiösa intressen och levde ett klosterliknande liv i sin privatvåning.
Vid makens död 20 januari 1343 förklarades hon i enlighet med hans testamente för förmyndarregent för den sexton år gamla drottning Johanna I vid sidan av fem rådgivare. Hon visade ett bristande intresse för politik och hennes regering beskrivs inte som framgångsrik. Vid årsdagen av hennes makes död 20 januari 1344 avsade sig Sancha med stöd av sina biktfäder sitt ämbete som regent och blev nunna i Santa Maria della Croce i Neapel, som beskrivs som ett kloster där medlemmarna begrovs levande. Hon avled där arton månader senare, 28 juli 1345, vid 64 års ålder.
Referenser
Goldstone, Nancy Bazelon.. - The lady queen : the notorious reign of Joanna I, Queen of Naples, Jerusalem, and Sicily / Nancy Goldstone.. - 2009 - 1st U.S. ed.. -
Kategori:Italienska nunnor Kategori:Neapels drottningar Kategori:Kvinnliga regenter under 1300-talet Kategori:Födda 1285 Kategori:Avlidna 1345 Kategori:Kvinnor