Sandbroätten eller Styrbjörnssönernas ätt (spets från vänster) är nutida konventionella namn på en svensk medeltida frälseätt som var välkänd under 1300-talet. Namnet kommer från stamgodset Sandbro i Björklinge socken. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt.
Vapen: delad sköld med spets från vänster, ibland är nederkanten på spetsen nästan, eller helt rakt horisontell, ibland går spetsens undersida snett uppåt, vilket kan ses på SDHK-nr: 3797 med vapen från fyra samtida sigillanter från ätten: Torsten Styrbjörnsson, dennes bröder Johannes, Olof, och Greger.SDHK-nr: 3797 med vapen från fyra sigillanter från ätten
Historia Sandbroättens sätesgård var Sandbro i Björklinge socken, Norunda härad, vilket under medeltiden var ett av Upplands största härader, och med ett stort inslag av frälsejord. Till ätten hörde även de två medeltida stenhusen (befästa borgar) Lindholm vid Långsjöns norra spets samt Nynäs vid Långsjöns östra strand, två kilometer från varandra.Rahmqvist, Sigurd; Sandbroätten en Uppländsk frälsesläkt och dess gods. PHT 1978 Borgar och befästningar i det medeltida Sverige av Christian Lovén, Kungl. Vitterhets, historie och antikvitets akademien, 1999, ISSN 0083-6761
Släkttavla Styrbjörn Torstensson: Torsten Styrbjörnsson var i mitten av 1300-talet fogde (advocatus) i Hälsingland. SDHK-nr: 5464 Torsten av Sandbro (Thorstanus de Sambro) är 1296 omnämnd som en av de sju ledamöter från Tiundaland som tillsatts för att utarbeta Upplandslagen under Birger Persson (Finstaätten)s ledning. Katarina Styrbjörnsdotter var gift med Nils Gerbo.Brev ur askan: de i slottsbranden 1697 eller på annat sätt förlorade miscellaneabreven enligt äldre arkivförteckningar, Johan Peringskiölds anteckningar m.m av Hans Gillingstam, Svenska Riksarkivet, 1996, Skrifter utgivna av Svenska riksarkivet, Riksarkivet Stockholm, ISSN 0346-8488 Gregorius eller Gregers Styrbjörnsson (1321-1360), riddare, var gift med Katarina Bengtsdotter (ansikte). Jon, eller Johan Gregersson (död efter 1399),Händelö gård - RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) gift med Katarina Sunesdotter, dotter till Sune Håkansson (två nedvända sparrar) och Sigrid Bengtsdotter (Bielke af Åkerö), död 1392,Bielke af Åkerå på adelsvapen.com Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor I, 1925 art. Bielke af Åkerö, Tabell 11 s. 356 Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, 1970 s. 62, 91 not 1 Kristina Johansdotter, gift med riddaren och riksrådet Nils Bosson (Natt och Dag) Magnus Gregersson i Brattastad. Omtalas 1368 som häradshövding i Vendels härad.10047 1379 oktober 28 Uppsala Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige av Sten Claëson, Institutet för rättshistorisk forskning, 1987 J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 77 S. Rahmqvist i PHT 1978, s. 68–69 SDHK 9326 Gift med Bengta MagnusdotterSDHK-nr: 12244 (död 1382?). I testamente nämns hennes make Magnus, systern fru Sigrid och syskonbarnet fru Helena, båda Klara kloster, svärsonen herr Bengt jämte hans maka och deras son samt Bengtas dotter vid namn Kristina, vilka alla erhåller dyrbarheter.SDHK-nr: 9984 NN Magnusdotter, (gift med Ulf Bengtsson? se ovan) Ingeborg Gregersdotter (dör mellan 1407 och 1413). Johan (Johannes), fastighetsägare i Uppland. Olof. År 1345 omnämns hans änka Margareta.
De båda sista bröderna är i flera källor identifierade som en person, kallad Johannes Olof, men är i Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand omnämnda som två personer, Johan och Olof.Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand, nr 383, Inge Kettilbjörnsson, riddare
Torsten Styrbjörnsson omnämns i äldre litteratur som tillhörig ätten Gren, vilken förde ett snarlikt vapen. i Swea och Götha Höfdinga-Minne sedan 1720, andra boken, sidan 276
Av ovanstående nämns vid en besegling 1334: Olof Styrbjörnsson, Torsten Styrbjörnsson, samt Torsten Johansson, Johannes och Gregorius, när de förde sigill med en spets från vänster.SDHK-nr: 4101
Källor
Rahmqvist, Sigurd, Sandbroätten, Personhistorisk Tidskrift, Bd. 74 (1978), S. 47– 79 Noter Rahmqvist, Sigurd, Sandbroätten, Personhistorisk Tidskrift, Bd. 74 (1978), S. 47– 79
Kategori:Medeltida svenska ätter