Arreskow (Are-skoug/skog/schoug/skough) är ett svenskt släktnamn av danskt ursprung som bars av Holger Magni Arreskow (1634–1687), egenhändigt Holger Mogenzøn Arreskow (latiniserad namnform Oligerus Magni Arreschovius), kyrkoherde i Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn.Johan Ernst Rietz (1848) Skånska Skolväsendets historia, utarbetad i synnerhet efter otrycka källor, sidan 607.Sophus Birket Smith (1890) Kjøbenhavns universitets matrikel 1611-1740, Band 1, sidan 236, fotnot 4 "Arreschovius".
Han var anfader till en av de äldsta numera vitt utbredda, ännu verksamma svenska släkter, Arreskowsläkten. Av släktens ursprungligen två huvudstammar bär den äldre stammens fem huvudgrenar olika stavningsvarianter av släktnamnet, främst Areschoug (även Areschough, Areschog och ArreskogFörekomsten av dubbel-rr i stavningsvarianter som Arreskog anses visa en obruten linje av språklig metamorfos som kan rekonstrueras från de tidigaste former av namnet där användningen av stavningen Arreschouff belagts som såväl personnamn som namn på det medeltida godset vid Arreskovsjön på Fyn; formen Arreskog är belagd av Edvard Magnus Areskoug; citerad i Nils-Göran Areskoug Ätten Arreskows äldsta rötter, kap I "I Are Skog", 2005, sidan 8), Areskog, Areskogh, Areskoug och Areskough, vilka alla härleds ur danskans Arreskow. Det ursprungliga ortnamnet, som i äldre tid även stavats Areschow, förenar det nordiska mansnamnet Are (Arre)Det fornnordiska mansnamnet Are betyder örn. Det påträffas bl.a. som medeltida inskription av en Viking på resa i främmande land: Hagia Sofias runinskrifter. Mansnamnet Arre omtalas i en dansk kungalängd över ett tidigt mytiskt förflutet i dans historia. Det skall ej förväxlas med Gurre, vars bevarade ruiner (Gurre slott) besjungs av kung Valdemar i Arnold Schönbergs Gurre-Lieder. med danskans ord för skog (skov, skow och skoug). Stavningen med -sch- anses även härstamma från en latinisering av namnet (vanlig i äldre tiders lärda släkter) vilken här sammanfaller med äldre dansk stavning av ortnamn och personnamn. Den säregna ändelsen (-ow) torde minna om en vendisk eller sorbisk rot, i likhet med släktnamn som Beskow och Treschow.I dansk ortnamnshistoria och etymologisk forskning diskuteras innebörden av ordstammen "arre" (även en gräsart) i ortnamnet Arreskov, mest bekant i Arreskovsjön och slottet Arreskov.Heribert Areschoug (1963) Ättartavla över släkten ArreskowGenealogiska Föreningen. Enskilda samlingar: Areschoug samling Riksarkivet: släktarkiv (Arreskow, Areschoug, Areskoug)Kungliga Vetenskapsakademien: Centrum för vetenskapshistoria: arkiv "Areschoug" Släkten har framträtt med personer inom akademi, kyrka, kultur, näringsliv, militär och statsledning.Are Akademi: "Arelites" - släkten Arreskows kulturhistoria Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), 1919, släktartikel, J.E. Areschoug och F W C Areschoug, sidorna 144-158Gunnar Carlquist: Lunds stifts herdaminne, II:9, 1943-1962, sidorna 146-149Victor Örnberg: Svenska Ättartal, vol 10, 1894, sidorna 46-68S. Cawallin: Lunds stifts herdaminne, 1858Sigurd Lindman i: Svenska Män och Kvinnor (SMK), utg. Nils Bohman & Oscar Wieselgren, 1942, sidorna 123-124
Historik
Släktens ursprung Namnet Arreskow har medeltida rötter både som egennamn och ortnamn. Flera ålderdomliga urformer anses ha samband med släktnamnet. Den etymologiska forskningen är omfattande och rötterna till släktens identitet mångfacetterad.Hugo Areskoug: "Några skånska och danska ortnamn på Arva-", i: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1983, pp 59-65; redigerad av Göran Hallberg. Areskoug granskar härledningar till ortnamnen (1) Arreskov, Ö. Haesinge socken, Fyn (1200-tal: Arwescogh), (2) Arreskov, N. Snede socken, Jylland (Arreschouff, 1454), (3) Arvaskog, Torups socken, Halland (Arffuidschoug, 1603), (4) Araskoga, Brandstads socken, Skåne (Auerskow, 1447), och (5) Arwaskogen, Gladsax socken, Skåne (Arffueschouffwen, 1514), samt ytterligare fyra ortnamn som saknar relevans för släkten.Hugo Areskoug: "Ales stenar, Alstenabjer, Alsmark och Albo härad", i: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1978, pp 54-86; efterlämnade manuskript av Hugo Areskoug, Lunds universitet. Bland föreslagna härledningar från ortnamn i främst Skåne och Danmark är en stormannagård (Arescogh, senare Arwescogh) på Fyn från 1000-talet bland de äldsta. Adelsmannen Claus Urne til Arreskow var under Kalmarunionen drottning Margaretas "hofmästare" och befallningsman.Gabriel Anrep (1858-64) Svenska Adelns Ättar-Taflor, Afdelning 4, sidan 505: Gunnar Carlquist framför två hypoteser: stamfaderns namn skulle komma från ortnamnet Araskoga by i Brandstads socken, Färs härad, där dennes far ("Måns") enligt en försvagad släktlegend skulle ha varit någon form av ladufogde. Emellertid saknas vid aktuell tid (slutet av 1500-talet och början av 1600-talet) belägg för en gård av erforderlig storlek i denna by och inga namngivna personer är där kända som skulle kunna vara Holger Arreskows föräldrar. Den särskiljande stavelsen i namnet (Are- med -e-) har bestått genom tiderna. Inget närmare samband finns heller med den yngre släkten Araskog som har rötter i byn.Genom utredning i samråd med Christina Araskog-Toll (med ledning av skrifter om släkten Araskog, Araskoga by och mejerihistoria, i Kungliga Bibliotekets samlingar) och genom kommunikation med Rand V. Araskog och dennes syster i USA har det konstaterats att Arreskowsläkten icke är nära besläktad med släkten Araskog och därmed sannolikt ej heller relaterad till Araskoga by. Sannolikt föreligger här en förväxling när det gäller bestämningen av släktens proveniens till Araskoga by. Den andra av Carlquists hypoteser är att den danskfödde stamfaderns namn (och ursprung) skulle ha samband med godset Arreskov ("Areschow" på karta från 1600-talet), granne med Brahetrolleborg på Fyn, eller dess ägare (på 1200-talet var Arreskov Valdemarernas släktgods, en kungsgård i Valdemarättens patrimonium).Källor till herrgården Arreskovs historia är tillgängliga under "Historisk Atlas - Arreskov" . Den senare hypotesen har ansetts vinna stöd i nyare forskning som visat på ett flertal sammanfallande indicier (och tidigare obeaktade omständigheter) som oberoende av varandra styrker ett samband med släkten Rosenkrantz (ägare av Arreskov). Carlquists andra hypotes kan därför ingalunda avfärdas som osannolik. Carlquists kyrkohistoriska forskning ansågs länge uttömmande av svenska källor men lämnade många andra indicier ohörda vilket ledde till en tolkning i "försvenskande" riktning. Enligt dåtida namngivningskonvention har stamfaderns förnamn hämtats från en äldre avliden men vördad släkting som kunde tjäna som förebild (Holger, ett dåförtiden sällsynt egennamn som vid denna tid, enligt Elisabeth Reuterswärd, var exklusivt för ett fåtal släkter inom högre stånd), mellannamnet ett "son"-namn efter fadern (patronymikon) som har hetat Mogens (Måns är en försvenskning) och i detta fall ett orts- eller gårdsnamn från mödernet (matronymikon).Kommunikation och brevväxling med tjänstemän vid Lunds Landsarkiv, brevväxling och samtal med Elisabeth Reuterswärd, 2003 Alf Henrikson Alf Henrikson (1963) Svensk historia, del II, sidan 600 tolkade dessa och en rad andra omständigheter i källorna som en indikation på ett närmare samband mellan släkten Arreskow och danska ätten Rosenkrantz och betecknade dessa fynd som "historiskt intressanta"; Erik Rosenkrantz, dansk länsherre i norska Bergenhus, påbörjade 1558 uppförandet av ett nytt Arreskov i renässansstil. Dess svenska släktgren, inte minst "Holger den Rige", Holger Rosenkrantz (1586-1647) på Glimmingehus, hade inflytande genom "patronat" över Österlens häraden och över de pastorat i Simrishamn (S:t Nicolai) och Järrestad där Holger Arreskow den 6 maj 1657, omgående efter examen vid Köpenhamns universitet, vigdes till kyrkoherde i Lund inför fredsåret 1658. Släkten har sedan varit väl representerad bland bröder och systrar i Sankt Knuts gille särskilt i Lund och Ystad, där Areskouggrenen medverkat sedan 1700-talet.Erik Wiberg (1938) Bröder och systrar i Sankt Knuts gille i Ystad: en matrikel med personhistoriska anteckningar från fem århundraden, Ystad.Flensburg, Nils (1930) Tal i Sanct Knuts Gille i Lund 1916-1930, Gleerups, Lund: sidorna 152-153.
Anfaderns kulturkrets Efter Katedralskolan i Lund har Holger Arreskow fått stöd för studier i teologi och naturvetenskap vid Köpenhamns universitet där han 1652 skrev in sig som "Oligerus Magni Arreschovius". Studierna skedde under handledning av Rasmus (Erasmus) Bartholin (1625-1698), den professor som ansvarade för utgivningen av manuskripten efter astronomen Tycho Brahe. Brahe hade fått stöd av den renässanslärde teologen och diplomaten Holger Rosenkrantz ("Holger den Laerde", och dennes hustru Sophie, född Brahe) som bedrev alkemiska experiment men också en teologisk diplomatakademi på sitt gods Rosenholm vid Århus, i ett lusthus (Pirkentavl) betecknat som "Jyllands första universitet". Holger Arreskow avbildas på sitt första porträtt från 1660-talet (i åldermannens ägo) i myndig pose med ett gyllene ägg (en symbol för alkemi) i höger hand och med bibeln i vänster. Det anses ställt utom varje tvivel att stamfadern stått under beskydd av den danska adelsätten Rosenkrantz som varit stamfaderns välgörare.Sökningar i Rigsarkivet, Köpenhamn; samtal och kommunikation med tjänstemän där samt efter hänvisning av släkten Rosenkrantz huvudman i Danmark med deras släkthistoriske expert, doktorand i Tyskland Det har senare belagts att den svenska grenen av denna ätt, Rosencrantz i Skåne, inskred till den dansktalande stamfaderns, Holger Arreskows, försvar vid åtminstone en av flera domstolsprocesser under snapphanetidens hårdhänta försvenskning. Holger Arreskow hade vid ett tillfälle misstänkts för danskvänlighet då han använt dansk liturgi i en dopceremoni. Handlingar i Riksarkivet visar att Holger Arreskow fick del av ett gatuhus i Tommarp som överlåtits från Glimmingehus gods (i Rosencrantz' ägo) som kompensation på okänd grund. personlig kommunikation med Alf Henrikson, 1981 Danska slottet Arreskov på Fyn ärvdes i början av 1600-talet av Christense Rosenkrantz til Arreskov som gifte sig med sin godsförvaltare Mogens Høeg, som därmed blev ägare till slottet Arreskov 1636. Denne ledde i egenskap av diplomat på danska sidan fredsförhandlingar mellan Sverige och Danmark efter krigsslutet 1658. För den som hade hamnat på svenska sidan gällde det att dölja varje samröre med sitt danska ursprung.Artiklar i Danskt Biografiskt Lexikon (Mogens Høeg, Christense Rosenkrantz, m.fl. personer i deras krets) belyser förhållandena.Arreskow family history at Are Akademi (med porträtt av Holger Arreskow hållande den alkemiska symbolen "ett gyllene ägg", ca 1664) Givet släktskap med Mogens Høeg kan anses styrkt men också på andra oberoende vägar förgrenar sig Arreskowsläktens rötter ner i den tidigast kristnade kungaätten i Norden, den danska Valdemarätten,Valdemarerna med Valdemar Sejr och Valdemar den store, Knud Lavard, Erik och Abel vilka senare stred om egendomen Arreskov. och vidare till Estrid Svendsdatter, yngre halvsyster till Knut den store som tros ha regerat Sigtuna omkring år 1030. Via andra vägar (Krumlinde och Jülich) har en Arreskowgren härletts genom medeltidens genealogi till andra historiska personer, ytterst till frankerkungen Karl den store, krönt till Romersk kejsare år 800.Genealogin har påvisats i handlingar som kommunicerats inom släkten och därefter styrkts vid sökning i en databas för medeltidsgenealogi som upprätthålls av en tysk professor.
Släktens sociala identitet