Enköpings kommun

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Omkring 45 procent av kommunens yta utgörs av odlingslandskap, vilket kan jämföras med riket som helhet där motsvarande andel är 7,4 procent. Den stora andelen jordbruksmark reflekteras dock inte i det lokala näringslivet, som historiskt präglats av verktygsproduktion. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av servicenäringar.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har folkmängden ökat med cirka 50 procent.

Sedan åtminstone 2010 har kommunen främst styrts av minoritetskoalitioner. Mandatperioden 2022–2026 av en sexklöver bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Nystart Enköping och Moderaterna.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolft, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Enköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Enköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.Kommunsammanslagningarna till Enköpings kommun före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971 -1862 1863-1942 1943-1951 1952-1970 1971- härad socken, stad landskommun "storkommun" enhetskommun – Enköpings stad   Enköpings kn   Vårfrukyrka sn Vårfrukyrka ln   Åsunda ln Åsunda Breds sn Breds ln Näs sn Näs ln (Enköpings-Näs 1886-) Sparrsätra sn Sparrsätra ln Svinnegarns sn Svinnegarns ln   Teda sn Teda ln Tillinge sn Tillinge ln Hagunda Gryta sn Gryta ln Lagunda ln Lagunda Biskopskulla sn Biskopskulla ln Fittja sn Fittja ln Fröslunda sn Fröslunda ln Giresta sn Giresta ln Hjälsta sn Hjälsta ln Holms sn Holms ln Kulla sn Kulla ln Långtora sn Långtora ln Nysätra sn Nysätra ln Simtuna Altuna sn Altuna ln Fjärdhundra ln Frösthults sn Frösthults ln Simtuna sn Simtuna ln Torstuna Härnevi sn Härnevi ln Torstuna sn Torstuna ln Österunda sn Österunda ln Trögd Hacksta sn Hacksta ln Norra Trögds ln Husby-Sjutolfts sn Husby-Sjutolfts ln Härkeberga sn Härkeberga ln Litslena sn Litslena ln Löts sn Löts ln Villberga sn Villberga ln Boglösa sn Boglösa ln Södra Trögds ln Lillkyrka sn Lillkyrka ln Torsvi sn Torsvi ln Veckholms sn Veckholms ln Vallby sn Vallby ln Kungs-Husby sn Kungs-Husby ln   Arnö sn - ön Arnö- öhalvan Ängsholmen- ön Oknö Arnö ln   Vallby ln   Tosterö ln Strängnäs kn Selebo Aspö sn Aspö ln   Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings domsaga och ingår från 2005 i Uppsala domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Kommunen ingår sedan 2013 i förvaltningsområdet för finska.

Geografi Kommunen är belägen i den västra delen av landskapet Uppland och gränsar i norr till Heby kommun, i nordöst till Uppsala kommun och i öster till Håbo kommun, alla belägna i Uppsala län. I nordväst gränsar kommunen till Sala kommun och i väster till Västerås kommun, båda belägna i Västmanlands län, samt i söder till Strängnäs kommun i Södermanlands län och Ekerö kommun i Stockholms län (maritim gräns).

Topografi och hydrografi

Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Båda dalgångarna och rullstensåsarna i området följer berggrundens sprickriktningar. Enköpingsåsen är en av dessa rullstensåsar. I höjd med Hårsbäcksdalens naturreservat flyter Örsundaån parallellt med Enköpingsåsen och ån har där skurit upp djup ravin i åssedimenten. I Skattmansöådalen i norr har den meandrande Skattmansöån bildat en 10–30 meter djup dalgång. I det öppna landskapet finns en del skogbevuxna raviner. Örsundaån har sitt utlopp i Lårstaviken och i närheten av utloppet flyter den genom Alstasjön och omges där av betade strandängar med örtrik vegetation. I öster hittas en av Sveriges förnämsta fågellokaler, Hjälstaviken, där cirka 245 olika arter iakttagits. I söder hittas Mälarskärgården med flera öar och halvöar.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Enköpings kommun Hela riket

Naturskydd År 2023 fanns 22 naturreservat i Enköpings kommun. Bland dessa kan nämnas det typiska mälarölandskapet Bryggholmen. Reservatet bildades 2005 och utgörs av 192 hektar. Länsstyrelsen i Uppsala län beskriver att "I mer än 1000 år har människor satt sin prägel på miljön. Det har odlats, slåttrats och hamlats, skogen har utnyttjats för plockhuggning och kreaturen har släppts på bete. Ön känns fortfarande levande med sin herrgård, fritidshusen och några fastboende hushåll". Området är även skyddat enligt Natura 2000. Ett annat exempel är Haga ekbackar, även det bildat 2005. Reservatet utgörs av 39 hektar lövrika skogar. Området beskrivs av Länsstyrelsen i Uppsala län som "typiska för det herrgårdslandskap man hittar runt Mälaren".

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar: Boglösa, Enköping, Fjärdhundra, Lagunda, Sparrsätra-Breds, Tillinge och Södra Åsunda, Veckholm och Villberga.

Från 2016 indelas kommunen istället i 35 distrikt:

{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 35 distrikten i Enköpings kommun |- | valign="top" |

Altuna Biskopskulla Boglösa Bred Enköping Enköpings-Näs Fittja Fröslunda Frösthult Giresta Gryta Hacksta Hjälsta Holm Husby-Sjutolft Härkeberga Härnevi Kulla Kungs-Husby Lillkyrka Litslena Långtora Löt Nysätra Simtuna Sparrsätra Svinnegarn Teda Tillinge Torstuna Torsvi Vallby Veckholm Villberga Österunda

Tätorter + Tätorter 2015 Tätort Folkmängd Enköping Örsundsbro (2 st) Grillby Hummelsta Fjärdhundra Bredsand Lillkyrka Haga

Styre och politik Styre Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Efter valet 2014 meddelade Socialdemokraterna, Nystart Enköping och Folkpartiet att de skulle bilda nytt majoritetsstyre. I slutändan tillträdde dock endast Socialdemokraterna tillsammans med Nystart Enköping backade av valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. Valet 2018 ledde återigen till maktskifte när allianspartierna gick samman med Miljöpartiet i en femklöver. Den nya koalitionen styrde i minoritet.

Efter valet 2022 inkluderade även Nystart Enköping i den styrande koalitionen. Moderaternas Peter Book menade att: "Vi har hållit ihop ett fempartistyre i fyra år, jag ser inga problem med ytterligare ett parti".

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MMats FlodinFörste vice ordförande MMonica AvåsAndre vice ordförande SHans Olsson

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande MPeter BookFörste vice ordförande NEAnders WikmanAndre vice ordförande SJesper Englundh

Lista över kommunstyrelsens ordförande Kommstyrelsens är även kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet  Anna Wiklund 2006 2014 Moderaterna  Helena Proos 2014 2018 Socialdemokraterna  Ingvar Smedlund 2018 2021 Moderaterna  Peter Book 2021 Moderaterna

Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförande Andre vice ordförandeKrisledningsnämnden MPeter Book NEAnders Wikman SJesper EnglundhMiljö- och byggnadsnämnden CMagnus Hellmark SRos-Mari BålöwSocialnämnden NETuija Rönnback KDMadlin Marouki SÅsa AnderssonTekniska nämnden MKrister Olsson SLars EngelbergUpplevelsenämnden KDKristina Eriksson SLinda JohanssonUtbildningsnämnden MMagnus Johansson SJohan EnfeldtValnämnden KDHenrik Lindberg SJan-Ove RagnarssonVård- och omsorgsnämnden MBitte Myrsell SSolweig Sundblad

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Området som nu utgör Enköpings kommun dominerades tidigare av tillverkningsindustrin. Den uppstod i området i slutet av 1800-talet och hade sin grund i Johan Petter Johanssons uppfinningar; den ställbara rörtången (1888) och skiftnyckeln med lösa käftar (1891 och 1892). Verktygsproduktionen kompletterades med fler verkstadsföretag och tillsammans bildade de solid industriell grund i området. Den industriella tillverkningen har dock fått minskad betydelse och i början av 2020-talet stod den endast för fem procent av kommunens arbetstillfällen. I stället dominerades det lokala näringslivet av servicenäringar.

Bland större arbetsgivare i början av 2020-talet kan nämnas: Fläkt Woods AB, Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.

Bland industriföretag märks Fläkt Woods AB (ventilationsprodukter). Bland övriga större arbetsgivare finns Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.

Infrastruktur Transporter Följande större vägar går genom kommunen:

Europaväg E18 mellan Oslo och Stockholm i öst-västlig riktning. Riksväg 55 mellan Uppsala och Norrköping nordostlig-sydvästlig riktning. Riksväg 70 ansluter till E18 strax norr om Enköping och går i nordvästlig riktning mot Mora. Väg 254 ansluter till Riksväg 70 i Fjärdhundra och går i nordlig riktning mot Heby. Väg 263 ansluter till väg 55 vid Skolsta och går i ostlig riktning mot Sigtuna.

Mälarbanan går igenom kommunen och en järnvägsstation finns i Enköping. SJ trafikerar stationen på linjen Stockholm-Västerås-Göteborg.

Enköping har bussar till flera platser utanför kommunen, bl.a. Västerås, Uppsala, Bålsta, Heby och Strängnäs.

Befolkning Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Kultur Kulturarv

I Enköpings kommun finns ett flertal slott. Bland dessa 1600-tals slottet Salnecke slott och Gustav III:s favoritslott Ekolsunds slott. I kommunen finns också ett av Sveriges största hällristningsområden, Hällristningarna i Boglösa. Dessa är gjorda 1800–500 år före Kristus.

Kommunvapen Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Se även