Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Vimmerby stad. För orten se Vimmerby, för dagens kommun, se Vimmerby kommun.
Vimmerby stad var en stad och kommun i Kalmar län.
Administrativ historik Vimmerby omnämns som stad 1350.Vimmerby kommun om staden
År 1532 drog Gustav Vasa in stadsrättigheterna som ett led i hans kamp mot Hansan, i vilken han prioriterade sjöstäderna. Karl IX återgav stadsrättigheter till Vimmerby den 14 januari 1604.Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1086 I samband med detta fick staden lämna från sig rätten att bedriva seglation från Figeholm. Denna rättighet överfördes till Kalmar och Västervik. I gengäld fick Vimmerby utökade rättigheter som marknadsplats. 1689 bekräftades stadens rätt att bedriva oxhandel på hela SmålandÅkerman, Petter; Sällsamheter i Småland - del 2 - Nordöstra delen, sid 280ff, Raben & Sjögren, 1988,
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden ombildades 1971 till Vimmerby kommun.
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 22 februari 1946) överfördes till staden och Vimmerby stadsförsamling från Vimmerby landskommun och Vimmerby landsförsamling fastigheten Näs 2:1 samt delar av fastigheterna Näs 1:1 och 1:2, omfattande en areal av 1,20 km², varav 1,19 km² land, och med 42 invånare. Samma datum överfördes i motsatt riktning - från staden till Vimmerby landskommun - vissa områden, omfattande en areal av 1,96 km², varav 1,90 km² land, och med 9 invånare.
Den 1 januari 1959 överfördes från Sevede landskommun och Vimmerby landsförsamling till staden och Vimmerby stadsförsamling ett område med 41 invånare och omfattande en areal av 0,62 km², varav 0,57 km² land.
Den 1 januari 1971 ombildades staden till Vimmerby kommun.
Judiciell tillhörighet Staden hade fram till den 1 januari 1948 en egen jurisdiktion och rådhusrätt för att därefter (enligt beslut den 18 juli 1947) ingå i Sevede och Tunaläns domsaga med dess häradsrätt.Om Vimmerby rådhusrätt
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende hörde staden till Vimmerby stadsförsamling. Denna församling sammanslogs den 1 januari 1965 med Vimmerby landsförsamling för att bilda Vimmerby församling, som därefter var delad mellan staden och Sevede landskommun.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0880 som motsvarar den omfattning Vimmerby socken och staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I fält av silver en grön ek med en i dess topp sittande röd ekorre samt Carl IX:s monogram, desslikes rött, fördelat på båda sidor om ekens stam.
Den medeltida staden förlorade sina stadsprivilegier i början av 1500-talet, men tilldelades nya av kung Karl IX. Då skapades ett sigill, ur vilket vapnet utvecklats. Kungl. Maj:t fastställde vapnet år 1945. Det registrerades i PRV 1974.
Geografi Vimmerby stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 24,61 km², varav 24,03 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Vimmerby stad fanns tätorten Vimmerby, som hade 6 013 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 93,5 procent.
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1906–1922 Per Olsson 1923–1927 Carl Gustav Tengström (frisinnad) 1931–1938 Set Ydén 1939–1941 Simon Andersson 1942–1943 Mauritz Malmström 1945–1947 Oscar Leander 1948–1950 Gustaf Blad 1951–1963 Emil Severin 1964–1967 Erik Paulsen (h) 1968–1970 Stig Alemyr (s) Drätselkammarens ordförande
1950–1967 Tore Lundgren 1968–1970 Harry Karlsson (c)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Se även Lista över Vimmerbys borgmästare
Källor
Kategori:Indelningar i Vimmerby kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Kalmar län