Stensholms Fabriks AB var ett bruk som grundades i Stensholm i Hakarps socken år 1890. Innan fabriken låg Stensholms Pappersbruk på området, men pappersbruket brann ner till grunden 1889. Den 6 juni 1890 fastställdes bolagsordningen. Wilhelm Tham, Hugo Tamm och Karl Hård af Segerstad var de första ledamöterna i bolagsstyrelsen. Chef blev Axel Broman, och hans tid som chef kom att bidra till att fabriken blev en av de sett till personalvård och ordning längst komna industriföreningarna i Sverige.
Fabriken skulle tillverka "finmekaniska detaljer med huvudtillverkning av stickmaskiner och skomakarmaskiner", men temporärt förekom även andra produktioner. Under perioder gjordes legotillverkning åt Volvo och under andra världskriget tillverkades krigsmateriel. 1950 köpte bolaget Haldex i Halmstad, och 1954 förflyttades produktionen till Halmstad, och Husqvarna Vapenfabrik övertog byggnaderna i Stensholm. Maskiner överfördes till det nyskapade bolaget Stefa i Landskrona. Arbetare på fabriken bildade 1944 ishockeylaget IK Stefa.
Fabrikshistoria Företaget bildas miniatyr|Stensholms Fabrik år 1900. Stensholms Fabriks AB grundades 1890. Innan företaget grundades användes området av Stensholms Pappersbruk, som dock förstördes grundligt i en brand 1889. Bolagets styrelse beslutade då att sälja företaget, och uppköparna blev Husqvarna Vapenfabriks AB, som påföljande år sålde det till Stensholms Fabriks AB. 6 juni 1890 fastställde man bolagsordningen och man tog över pappersbrukets alla byggnader och areal, förutom vattenfallet, dammen och dammfästet som behölls av Husqvarna.Lago, s. 4
Den första bolagsstyrelsen bestod av Wilhelm Tham, Hugo Tamm och Karl Hård af Segerstad. Man skulle tillverka "finmekaniska detaljer med huvudtillverkning av stickmaskiner och skomakarmaskiner". Axel Broman blev chef, och hans chefskap gjorde att Stensholms Fabrik blev en av de sett till personalvård och ordning längst komna industriföretagen i Sverige. Fabriken hade bestämda ordningsregler, gällande arbetstider, raster, vilka straff man skulle få för att överskrida dessa, och så vidare. De som straffades betalade böter, som gick till sjukkassan, i vilken alla anställda var tvungna att vara med.Lago, s. 5
Stor efterfrågan
Stensholm började, efter att ledningen ställt arbetslokalerna i ordning och inköpt maskiner, bli en stor aktör inom finmekaniska produkter, vilket delvis berodde på att man fick använda Husqvarna Vapenfabriks försäljningsorganisation, och under deras namn. I mitten av 1890-talet fanns omkring 75 anställda personer. Broman ledde företaget till 1898, var driftschef till 1899, vartefter han gick i pension. Till 1898 fungerade Hård af Segerstad som direktör, och efterträddes av Wilhelm Göransson från Husqvarna, som var verkställande direktör på Stensholms Fabrik till 1939.Lago, s. 6 Göransson fick stor respekt av de anställda genom sitt korrekta uppträdande, men även intresse för fabrikens anställda och hur han genom sjukkassan med mera hjälpte sjuka eller andra med svårigheter. Efterträdare till Broman blev under ett år ingenjören Tjerneld, tills han efterträddes av Victor Pagels. Under Pagels tid låg antalet anställda ganska konstant på mellan 75 och 100 personer, och man började tillverka vridmaskiner, och sedermera även cykelpumpar, pumpfästen och legotillverkning.
Stagnation i försäljningen miniatyr|Monteringsverkstad för stickmaskinen vid Stensholms fabrik år 1930. 1917 blev Ernst Pettersson ny chef, vilket han var till 1920. Under perioden hade man avsättningssvårigheter och fabrikens utveckling stagnerade. Detta berodde delvis på första världskriget som försvårade exporten allt mer. Den tidigare stora importören av fabrikens stickmaskiner var Finland, som dock inte kunde importera mycket under andra världskriget.Lago, s. 7 Man försökte börja producera nya saker, som karbidlampor, utan att lyckas.Lago, s. 8 1920 bytte man driftschef från Pettersson till Harald Dahlstedt, som i egenskap av duktig tekniker och konstruktör betydde mycket för utvecklingen av fabriken. Han ägde flera patent, och blev överingenjör 1940. Dahlstedts viktigaste uppgift var att konstruera en ny stickmaskin och 1924 var den klar. Den fick namnet "Fama", och hade en annorlunda låskonstruktion än vad den tidigare hade. Maskinen hade en nydanande sadel samt nya gejdskenor som satte nålarna i rörelse. Produkten tvingade fram en rationalisering av fabriken med nya maskiner, vilket förbättrade produktionen (även om mycket handarbete ändå krävdes).Lago, s. 9 Trots konstruktionen sålde dock inte stickmaskinen så mycket som krävdes för att utveckla Stensholm, och första världskriget fortsatte ha en negativ verkan på försäljningen. Man var tvungen att inskränka på driften och avskeda personal, samt i vissa fall ha korttidsveckor. De månadsavlönade fick 10 procents lönesänkning, enligt en skrivelse från bolaget från den 25 februari 1932.Lago, s. 10
Vid tidpunkten tillverkades inte enbart vrid- och stickmaskiner, utan man tillverkade även hushållsvågar, knappnålsautomater, smörjsprutor, luftpumpar, körriktningsvisare och legotillverkning åt Volvo. AB Svenskt Kontrollregister fick störst betydelse som beställare från Stensholm. Kooperativa Förbundet hade skapat det dotterbolaget för att tillverka kassaapparater, och man började beställa från Stensholm. Hugin Kassaregister AB, som Svenskt Kontrollregister senare skulle komma att kallas, samarbetade med Stensholm i över tjugo år. 1939 hade Stensholms Fabriks AB 88 anställda och en omsättning på uppemot 900 000 kronor.
En stark ekonomi och samhällelig förbättring
Under Dahlstedts ledarskap byttes det gamla uppvärmningssystemet med koks- och vedkaminer ut mot centralvärme. Utedassen ersattes med vattenklosetter, och tvättställ med rinnande vatten fick ersätta vattenhoar. Man bytte ut och byggde nya arbetsbänkar och klädskåp, och när man 1929 ersatte likströmsgeneratorn med en växelströmsgenerator fick man ut 150 kW,Lago, s. 11 vilket gav jämnare belysning i fabrik och bostäder samt en utökad gatubelysning. Elektriciteten drevs av det närliggande vattenfallet. Remdriften kom från en axelledning som gick genom hela maskinverkstaden. Under vissa vintrar kunde vattnet stanna och bilda en issörja på botten som gjorde att vattnet inte kunde passera genom turbinen. Maskinerna stod då stilla och det fanns ingen belysning. Förutom arbetsförhållandemässiga förbättringar förbättrades även bolagets bostäder mycket under Dahlstedt. Samtliga lägenheter försågs med avloppsledningar och vatten, som dock inte kunde användas till matlagning. En ny chefsbostad byggdes 1938. Ekonomin i bolaget var under tiden stark och årsomsättningen det året låg på 897 000 kronor med en vinst på 122 000 kronor och bankfordringarna på 155 000 kronor.Lago, s. 12
Utveckling och krigsmateriel miniatyr|Personal vid Stensholms Fabrik omkring 1930. År 1939 avled Wilhelm Göransson och Fredrik af Klercker, försäljningschef på NK i Stockholm, utsågs till ny verkställande direktör år 1940. Han hade befattningen till 1945. Fabriken utvecklades våldsamt under tidsperioden. Både fabriken och samhället genomgick stora förändringar och förbättringar. Trots att gamla produkters försäljning, såsom stickmaskiner och kassaregister, stagnerade på grund av det pågående andra världskriget, gynnades företaget på grund av sin tillverkning av krigsmateriel. Sveriges försvarsberedskap beställde mycket från Stensholm, såsom bajonettfästskenor och olika delar till k-pistar. Fabriken var en underleverantör till Husqvarna Vapen. Man var tvungen att inköpa nya arbetsmaskiner och arbetslokaler för att få maskinparken att räcka till. 1940 lades en verktygsverkstad till, och ytterligare en verkstad tillkom efter några år. Ett centralförråd inrättades, på vilkens övervåning en monteringsavdelning inrättades.Lago, s. 13 Man slopade remdriften och använde direkt elkraft. Man var tvungen att anställa nya personer och som mest hade man 222 anställda. 1942 låg årsomsättningen på över 1,5 miljoner kronor.
1945 byggdes ytterligare en stor verkstad där man monterade detaljer till kassaregistren och oljetätningsringar. Man byggde vidare ut lokaler för verkstad och kontor. Trots krigsmaterieltillverkningen och den ökade försäljningen planerade man för produkter att producera efter krigets slut. 1941 föreslogs att slopa vapentillverkningen och istället tillverka exempelvis termostater, strömställare, svänghjulsmagneter och oljetätningsringar. Det fanns begränsat med kunskap om tillverkning av sådana produkter, som ej producerats tidigare i Sverige. Det krävdes en stor ombyggnad och mycket utvecklingsarbete. När vapentillverkningen upphörde började man dock sälja varorna. Under Klerckers chefskap flyttade man upp försäljningskontoret från Husqvarnas fabrik till Stensholms fabrik, och försäljningsarbetet organiserades istället därifrån. Efter kriget blev efterfrågan på kassaregister stor,Lago, s. 14 och 1946 hade fabriken 237 anställda med en årsomsättning på 3 miljoner kronor. 1945 upphörde produktionen av vridmaskiner och 1947 stickmaskinen.Lago, s. 15 På grund av metallarbetarstrejken 1945 skedde en viss nedgång 1945, men överlag hade personalantalet och omsättningen ökat konstant under hela 1940-talet, och 1950 låg antalet anställda arbetare på 257 och man hade 100 anställda tjänstemän. Omsättningen hade ökat från 3 miljoner 1946 till 7 miljoner kronor 1950. En stor del av arbetarna var balter som flytt över Östersjön och polacker som flytt från Hitlers arbetsläger samt svenska kvinnor. 1950 inköptes Haldex AB i Halmstad samt företagets dotterbolag i London och Stockholm, och Nils Olof Engström vid Stensholm blev disponent och chef. Vissa arbeten överflyttades till Haldex, såsom montering av kassaregistrenas komponenter, och försäljningen gick bra. Dock började rykten spridas om att all verksamhet skulle förflyttas till Halmstad och upphöra i Stensholm.
Nedläggning 1954 såldes fabriksfastigheten och dess byggnader till Husqvarna Vapenfabrik. Besvikelse och oro spred sig bland personalen.Lago, s. 16 En förhoppning låg i att vapenfabriken skulle tillverka något i Stensholm, men så blev inte fallet. Många arbetare fick temporära anställningar vid Husqvarna Vapenfabrik, och några få flyttade med till Haldex. 1954 till 1955 avvecklades och överfördes allt till Haldex, där man fortsatte produktionen av svänghjulsmagneter och delar till kassaregister. Tillverkningen av termostater, oljetätningsringar och strömställare förlades vid det nybildade bolaget "Stefa" som låg i Landskrona, dit Stensholms material och arbetsmaskiner fördes.
Idag har Saab Training and Simulation (tidigare känt som Saab Training System) kontor i lokalerna och kraftstationen finns inte kvar.
Bostadsförhållanden och byggprojekt miniatyr|Stensholms maskinverkstad år 1934. Innan fabriken startades, när pappersbruket fortfarande var i drift, fanns det fem bostadshus som tillhörde företaget för de som var anställda: Backen, Åbo, Ängen, Hallen och Utsikten, som totalt innehöll 23 enrumslägenheter och 12 enkelrum. I enkelrummen fanns det en järnspis, och mindre familjer bebodde ofta dessa lägenheter. I de lägenheter som det fanns rum och kök i värmdes rummen upp av kakelugnar i rummet och järnspisar i köket. Man hade vid den tiden inte lett in vatten i lägenheterna, och några avloppsledningar fanns inte heller. Man fick hämta vatten ur en brunn med en hink, och slaskvatten tömdes ut i naturen. Rummen var belysta av fotogenlampor. Det fanns ingen belysning utomhus och vägarna var i dåligt skick.Lago, s. 17 Det fanns utöver de fabriksägda lägenheterna mellan fyra och fem privatägda hus, vars standard motsvarade fabrikens.