Barbara Suzanne Pauli, född 1752 eller 1753, var svensk entreprenör och modehandlare. Hon beskrivs som den mest välkända inom sitt yrke i Stockholm under den gustavianska tiden. Pauli beskrivs som Stockholms mest välkända modehandlare under sin samtid, och hennes affär som "modets högborg" i Stockholm under 1770- och 80-talen.

Biografi Barbara Pauli angavs vara av franskt ursprung och dotter till hovjuveleraren Pierre Pauli, som 1770 hade immigrerat till Sverige. Hon anges år 1770 som 18 år gammalÖverståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1770, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:23/7 (1770), bildid: A0057092_00116 och 1780 som 27,Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1780, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:24/5 (1780), bildid: A0057106_00075 och bör ha varit född 1752 eller 1753.

Etablering Hon fick i oktober 1775 kungligt tillstånd att bedriva en modehandel för tullfri import av franska modevaror och tillverkning och försäljning av "allehanda fruntimmers-grannlåt och hufvudbonader", efter att först ha ansökt hos Handelskollegiet men fått nej på grund av motstånd från Siden- och klädeskramhandelssocieteten.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 158

Företaget var inte okontroversiellt och mötte motstånd från Siden- och klädeskramhandels-societeten i Stockholm. Tillståndet gavs av kungen trots skråets protester. Att kvinnor fick dessa dispenser från kungen, Kommerskollegium eller Handelskollegium mot skrånas önskan var inte ovanligt. Det var däremot ovanligt i den meningen att kvinnor normalt brukade få tillstånd att driva handel utanför skråna enbart genom att vädja till sitt behov av försörjning, medan Pauli inte angav något försörjningsbehov och drev ett kommersiellt mycket framgångsrikt företag i strid mot skråna.

1770-talet Hennes modehandel, Temple du Goût, låg i Rosenadlerska huset vid Mynttorget där Apoteket Kronan förut legat, och hon delade den med sin far juveleraren.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 162 Lokalen inrymdes i fastigheten Aglaurus 1, uppfört i Västerlånggatans början vid slottsomgivningens nordvästra del för Christian Heraeus' Apotek Morianen 1679 av Tessin d.ä.; Pauli övertog sin lokal efter Hornsbergs sockerbruks magasin, och hennes modebutik låg i entréplanet bredvid en av Stockholms första konditorier, "fru Holming"s konditori, och Casimirborgs glasbruk.

Pauli kallade sig marchande de mode efter fransk förebild, och gav sin bod (butik) ett franskt namn, Temple du Goût (Smakens tempel); lokalerna beskrivs som ”ansenliga wånings Rum” dekorerade med ”sådana möbler som kunde anstå för de Högre Personer, som dageligen för denna handel sig hos Oss infunno”, inredda på samma sätt som samtida franska modehus.

Hon både ägde och drev sin modehandel, och hade tillstånd att var tredje månad importera och sälja franska modevaror i sin bod. Hon tillverkade också varor uppsydda efter fransk modell av flickor från Stora Barnhuset, som hon tog emot modehandels-elever, och som fungerade som hennes biträden. Det handlade om franska modeller av huvudbonader, accessoarer och andra modevaror. Officiellt sett syddes dock inga hela klädesdräkter upp, då detta skulle bryta mot skräddarskråets monopol.

Bland de varor hon sålde nämns strass, granater och plymer, broderade deshabillé-rockar, broderade skoplösar och fickor, solfjädrar av olika varianter - trä och papper, elfenben, kinesisk lack, taft, spets, paljetter; artificiella blommor (buketter och girlanger), guld- och silverföremål dekorerade med ädelstenar, snusdosor, ”öronbucklor”, halsband och berlocker. Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 168-69 Hon importerade och kopierade modeller av Rose Bertin för hattar, mössor och hårdekorationer; bland dem modellerna Bonnet à la Victoire och Coéffure à la Belle Poule; liksom var fallet i franska modebutiker som Rose Bertins, gick kunde också dit för att sy om och dekorera sina befintliga kläder enligt senaste mode.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 169-70

Pauli fick ett omedelbart genombrott direkt efter öppnandet, då den svenska adeln vid hovet under denna tid ivrigt följde det franska modet och det dittills inte funnits en fransk modehandel i Stockholm, och änkedrottning Lovisa Ulrika nämns direkt som en av hennes kunder.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 172

Modehandeln i Stockholm upplevde en chock när Gustav III år 1778 lanserade den nationella dräkten med den uttryckliga motivationen att motsätta sig för svenskarna att följa det franska modet och stärka inhemsk tillverkning genom att minska utländsk import.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 162 Även om personer utanför hovadeln inte följde lagen, och andra kunde kringgå den genom att de hade tillstånd att använda redan befintliga kläder, innebar lagen ändå ett slag mot modehandlare som importerade nya utländska modevaror. I sina konkurs i slutet av 1778 angav hon och hennes far att den nya lagen hade eliminerat hela modemarknaden och var anledningen till deras konkurs.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 163

1780-talet

Barbara Pauli öppnade dock en ny modehandel på Regeringsgatan 28 och försökte även etablera sig utanför Stockholm (hon besökte Norrköping 1780).Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 163-65 Hon etablerade en postorderfirma och sålde varor tillverkade i sin bod till rika personer på landsbygden, där lagen lättare undveks. Hennes nya firma var uppenbarligen framgångsrik, och hon betalade mer än de flesta skräddare och diversehandlare; men medan hon under 1770-talet hade skattat för mer än samtliga skräddare, diversehandlare, lärftshandlare och kramhandlare i Stockholm, skattade hon 1782 som enbart ungefär lika mycket som de flesta lärftshandlare och kramhandlare.Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 172-74 Under år 1780 hade hon blivit så framgångsrik att endast en enda diversehandlare på Norrmalm betalade mer i skatt, och endast två av stadsdelens 36 skräddare taxerades för lika mycket.Anita Du Rietz (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år, Stockholm, Dialogos Förlag. Trots att hon även under 1780-talet var framgångsrik, står det alltså tydligt att hennes framgång då blivit mer genomsnittlig. Anledningen var troligen att kunderna för det exklusiva franska Parismode hon sålde främst fanns bland den allra högsta adeln, som umgicks vid hovet; och efter 1778 kunde hovadeln inte längre klä sig enligt franskt mode vid hovet, och den medelklass och landsortsadel som nu handlade hos Pauli klädde sig mer nedtonat.

Senare liv Hon nämns i taxeringslängderna sist år 1784, då hennes verksamhet hade upphört och hon enbart skattade som icke affärsverksam privatperson (hon betalade höga överflödsavgifter, som visade att hon klädde sig själv i elegant franskt mode).Shopping i Stockholm : sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 / My Hellsing & Johanna Ilmakunnas (red.).. - 2023. - . s. 174

Hon nämns i Johan Elers bok om Stockholm från år 1800, och var uppenbarligen inte längre verksam eftersom hon nämns som förutvarande innehavare av sina forna lokaler.Johan Elers, Stockholm, Volym 1, 1800

Eftermäle Barbara Pauli omnämns i bland annat i Anna Maria Lenngrens Råd i en angelägen sak från 1780, i Johan Henric Kellgrens Nyårsvers från 1781, och i första delen av Johan Elers historisk-topografiska bok Stockholm från 1800.

Se även Anna Maria Thalén Referenser Anteckningar om svenska qvinnor Ur den gamla Stockholmsposten: en samling artiklar [från årgångarna 1778-1784 Samlade skrifter: Av Johan Henrik Kellgren. Utg. av Sverker Ek, Allan Sjöding, Otto Sylwan, Volym 7, Utgåva 1–5 1786: Vitterhetsakademiens jubileumssymposium 1986 SSA, 0138, Magistraten och rådhusrättens arkiv, serie C5a, volym 04, sida 088. Anita Du Rietz (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år, Stockholm, Dialogos Förlag. Gösta Selling (1946) Stockholms stads brandförsäkringskontors hus i kvarteret Aglaurus vid Mynttorget. Stockholm, Nordisk Rotogravyr. Martin Wottle (2005) ”Ett anspråkslöst förslag” i Kekke Stadin (red.) I all anspråkslöshet. En vänbok till Lars Björlin, Södertörns Studies in History 2, Stockholm s. 156 ff.

Noter

Kategori:Personer under gustavianska tiden Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1750-talet Kategori:Dödsår saknas Kategori:Personer i Stockholms historia Kategori:Personer inom Sveriges näringsliv under 1700-talet