Carl Emil van Giljam, född 22 januari 1905, död 23 september 1947Karl Emil Fredrik Giljam , gravar.se, var en svensk kemist, matematiklärare, läroboksförfattare och översättare.
Giljam tog studentexamen i Malmö 1924 och blev 1931 filosofie doktor. Han var anställd som kemist vid Ingenjörsvetenskapsakademin och vid Kemiska Kontrollbyrån i Stockholm innan han kom till Stockholms tekniska institut (grundat 1924), där han blev överlärare i matematik och administrativ chef vid dess kemisk-tekniska fackavdelning. Giljam såg till att undervisning i nomografi, konsten att konstruera nomogram, 1938 blev obligatorisk vid STI. Två år senare utkom hans lärobok i ämnet, den första på svenska.
Bibliografi Översättningar (samtliga utg. på Världslitteraturens förlag) Giovanni Boccaccio: Decameron (1928) Honoré de Balzac: Amueletten (1928) Giovanni Giacomo Casanova: Memoarer (Mémoires) (1928-1929) Alexandre Dumas d.ä.: Greven av Monte-Cristo (Le comte de Monte Cristo) (1929)
Läroböcker Fysikaliska problem (1935) Matematiska formler (1936; 3:e upplagan 1941; 4:e upplagan 1945; 6:e upplagan 1978) Funktionslära och plan analytisk geometri (1938; 2:a upplagan 1948) Lärobok i nomografi (1940; 2:a upplagan 1943; 3:e upplagan 1947) Algebra (3 delar samt Facit, 1943-1944) Integralkalkyl (1949), ny upplaga 1960 av Hans Seger Lärobok i räknestickans användning (2:a upplagan 1949; omtryckt 1954), tillsammans med Sven R. Hedström
Källor
Externa länkar
Kategori:Svenska kemister under 1900-talet Kategori:Svenska matematiker under 1900-talet Kategori:Svenska översättare under 1900-talet Kategori:Översättare från franska Kategori:Översättare från italienska Kategori:Män Kategori:Födda 1905 Kategori:Avlidna 1947