Anna Margareta Ulrika (Greta) Gerell, född 2 juni 1898 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 30 oktober 1982 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, var en svensk målare och grafiker.
Biografi och konstnärskap Gerell var dotter till generalkonsul Carl Peter Gerell och Anna Gerell, född Sellman. Efter kvälls- och sommarkurser vid Althins målarskola 1913–1915 gick hon på Konstakademien 1915–1920 och Axel Tallbergs etsningsskola. År 1920 kom hon till Académie de la Grande Chaumière i Paris och 1921 till André Lhote i Paris.
Gerell framträdde först med landskap och djurmotiv. Efter studieresor till Frankrike och Nederländerna ägnade hon sig främst åt interiör-, porträtt- och figurmåleri. Motivmässigt kan hennes bildvärld påminna om såväl moderna konstströmningar som äldre målare, som Jean-Baptiste-Siméon Chardin eller holländska mästare från 1600-talet.
Gerell gjorde många arbetsresor till Sydeuropa och vistades under 1930-talet varje vinterhalvår hos författarparet Dmitrij Merezjkovskij och Zinaida Gippius i Paris. I över 50 år bodde och målade hon sommartid på Hemmarö i Stockholms skärgård. Senare pendlade hon mellan sina ateljéer i Gamla stan i Stockholm och på Rudolf Steinerseminariet i Järna. Vid Mälartorget kunde hon inspireras av utsikten över Riddarfjärden, i Järna av de saltsjöstränder som skänkt så många motiv åt Bruno Liljefors som också bott på denna plats.
Greta Gerells måleri genomgick flera faser. Tidigt ägnade hon sig åtskickligt utförd grafik, mest djurmotiv. Hennes måleri under åren 1920–1930 med Parismotiv och landskap visar influenser från impressionisterna. Gerell var en ansedd porträttmålare. Från 1950 och framåt fann hon en motivkrets som passade henne och som hon förberedde med otaliga teckningar: dels vad hon kallade ”figurer” – fiskargummor vid Medelhavet, sittande flickor, arkaiska gestalter mot en lugn bakgrund, dels ”tidlösa ting” – kärleksfullt återgivna bruksföremål mot en ofta enfärgad fond, med levande ytstruktur. Fonden var det mest tidskrävande arbetet och hon utarbetade en egen teknik med målade och delvis bortslipade lager på lager.
Därutöver ägnade Greta Gerell även en hel del tid åt att skriva dikter och att fördjupa sig i filosofiska och antroposofiska frågeställningar samt att skriva sin självbiografi.
År 1967 bildade hon Greta Gerells Stiftelse till vilken hon testamenterade sin konst och förmögenhet. Stiftelsens syfte är att ekonomiskt stödja antroposofiskt inriktade utbildningar och ge stipendier till deras studerande. Greta Gerell är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.
Separatutställningar Gummesons Konstgalleri, Stockholm 1927, 1929, 1931, 1934, 1953, 1990 Norrköpings konstmuseum 1930, 1932, 1972 Konstnärshuset, Stockholm 1938, 1948 Eskilstuna konstmuseum 1943 Olsens konstsalong, Göteborg 1945, 1948 Paletten, Norrköping 1946 Eskilstuna Nya Konstsalong 1947 Sturegalleriet, Stockholm 1959 Galerie Marcel Bernheim, Paris 1961 Galerie Blanche, Stockholm 1964, 1966, 1969 Nermans Konsthall, Norrköping 1970 Galleri Vättern, Motala 1979, 2006 Färg och Form, Stockholm 1975, 1980, 1984 Linköpings Länsmuseum 1976 (nuv. Östergötlands museum) Galleri Flamingo, Falkenberg 1977, 1979, 1983, 1986, 2006 Galleri Studio L2, Stockholm 2007
Samlingsutställningar i urval Konstakademien, Stockholm 1922, 1925 Liljevalchs konsthall 1924, 1925, 1933 Grafiska sällskapet, Stockholm 1928 Paletten, Göteborg 1932 Norrköpings konstmuseum 1935 Gävle Stadshus 1935 Örebro konserthus 1935 Eskilstuna konstmuseum 1937 Konsthallen, Borås 1943 Skövde Konsthall 1950 Galleri Brinken, Stockholm 1955 Spendhaus, Reutlingen 1965 Museum am Dom, Lübeck 1971 "Form, färg och harmoni!" Två konstnärer, två sökare, Elli Hemberg och Greta Gerell. Säfstaholms Slott 2013
Representerad Eskilstuna konstmuseum Greta Gerells Stiftelse Göteborgs konstmuseum Jämtlands läns konstsamling Kungliga Dramatiska teatern Region Halland, Landstingshälsan, Kungsbacka Region Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna Moderna museet, Stockholm Moderna museet Norrköpings konstmuseum Statens konstråd Stockholms Konstkansli Västerås konstmuseum Region Västra Götaland, Regionens hus, Mariestad Östergötlands museum Nordiska museet har av Gerell mottagit som gåva dockor, skor 1948 samt Zinaida Gippius Merezjkovskijs aftonklänning 1956
Litteratur Greta Gerell: ”Greta Gerell – Bilder och tankar” med efterord av Sten Karling. Greta Gerells Stiftelse 1979. Lilian Schacherl och Walter von Samson-Himmelstjerna: ”Greta Gerell – tidlösa ting”. Bruckmann 1969. Temira Pachmuss:” Thought and vision, Zinaida Hippius letters to Greta Gerell”, Verlag Peter Lang 2004. Birgitta Sjöström: ”Greta Gerell”, C-uppsats i konstvetenskap vid Stockholms univ. 1976. Greta Gerell med egna ord. Självbiografi. Edition Studio L2/Greta Gerells Stiftelse. Stockholm 2007. Form, färg och harmoni: två konstnärer - två sökare : Greta Gerell (1898–1982), Elli Hemberg (1896–1994), Säfstaholms slott, Vingåker, 2013.
Uppslagsverk i urval Axel Tallberg: ”Vår moderna konstgrafik 1895–1920”, Carlssons förlag 1920. Emil Hultmark: ”Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944”, Almqvist & Wiksell 1944. Svenska män och kvinnor, III, Bonniers 1946. Svenskt Konstnärsgalleri, 1900-talet, Lindquists förlag 1948. Svenskt Konstnärslexikon, Allhems förlag 1953. Vem är vem – Storstockholm, Bokförlaget Vem är vem 1962. Who's who in Europe, Bryssel 1972. Nationalencyklopedin, Bra Böcker 1989. Natur och Kulturs konstnärslexikon, svensk konst under 1900-talet, Natur och kultur 1991. Dictionnaire critique et documentaire des peintres, sculpteurs, dessinateurs et graveurs, vol 6, Gründ 1999. Allgemeines Künstlerlexikon, vol. 52, K.G. Saur Verlag 2006.
Referenser Noter
Källor Svensk uppslagsbok. Malmö 1932 Vem är det 1963 Gerell, Anna Margareta Ukrika på SvenskaGravar.se
Externa länkar Greta Gerells stiftelse
Kategori:Födda 1898 Kategori:Avlidna 1982 Kategori:Kvinnor Kategori:Svenska målare under 1900-talet Kategori:Svenska grafiker under 1900-talet Kategori:Representerade vid Moderna museet Kategori:Konstnärer från Stockholm Kategori:Gravsatta på Skogskyrkogården i Stockholm