Carl Ludwig Siegel, född 31 december 1896, död 4 april 1981, var en tysk matematiker som specialiserade sig på talteori.
Tidigt liv och utbildning Siegel påbörjade studier i matematik, astronomi och fysik vid Humboldt-Universität zu Berlin 1915, där han bland annat hade Max Planck och Ferdinand Georg Frobenius som lärare.
1917 kallades han in till den tyska armén och var tvungen att avbryta sina studier. Efter första världskrigets slut började han studera vid Göttingens universitet, där han under Edmund Landaus ledning avlade doktorsexamen 1920. Han stannade ett tag i Göttingen som forskningassistent, det var under denna tid han publicerade många av sina banbrytande resultat.
Karriär Siegel blev 1922 professor vid Johann Wolfgang Goethe-Universität. 1938 återvände han till Göttingen men emigrerade 1940 till USA via Norge. I USA arbetade han vid Institute for Advanced Study på Princeton University. Några år efter andra världskrigets slut återvände han till Göttingen, där han 1951 fick en tjänst som professor som han höll fram till sin pensionering 1959.
Siegel arbetade med talteori, diofantiska ekvationer och celest mekanik. Bland annat är Siegels lemma och Thue-Siegel-Roths sats uppkallade efter honom.
Siegel invaldes 1956 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.
Utmärkelser
Se även Siegeloperator Siegels G-funktion Siegels paraboliska delgrupp Siegels övre halvplan Siegel–Weils formel Siegel–Walfiszs sats
Källor
Carl Ludwig Siegel vid MacTutor History of Mathematics archive.
Noter
Kategori:Tyska matematiker Kategori:Personer verksamma vid Göttingens universitet Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Män Kategori:Födda 1896 Kategori:Avlidna 1981 Kategori:Talteoretiker Kategori:Wolfpristagare i matematik Kategori:Matematiker under 1900-talet Kategori:Alumner från Göttingens universitet Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Frankfurt am Main Kategori:Mottagare av Pour le Mérite Kategori:Storofficerare av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden