right|thumb|Betalzon i Göteborg.|250px miniatyr|Valsedel Trängselskatt. Trängselskatt i Göteborg är en punktskatt på vägtrafik som tas ut vid passage genom, in i och ut ur ett definierat geografiskt område i tätorten Göteborg. Skatten tas ut från den 1 januari 2013 enligt ett beslut fattat av riksdagen den 26 maj 2012.Trängselskatt införs i Göteborg 2013 , Transportstyrelsen, läst 28 augusti 2012. Huvudsyftena med trängselskatten är att minska fordonsträngseln i Göteborgs centrum, förbättra framkomligheten och miljön i innerstaden och på utvalda sträckor samt bekosta stora infrastruktursatsningar i Göteborgsområdet. Göteborgs kommun beslutade i frågan den 29 januari 2010. I maj 2013 beslöt kommunfullmäktige i Göteborg att det skulle hållas en kommunal folkomröstning om trängselskatterna.Ja till folkomröstning gp.se 23 maj 2013, avläst samma dag Folkomröstningen hölls som planerat på valdagen den 14 september 2014, och nej-sidan vann med 56,8% mot ja-sidans 43,2%. Valdeltagandet var 72,84%. Den 11 mars 2015 fattade kommunstyrelsen i Göteborg beslutet att föreslå för kommunfullmäktige att trängselskatten skulle behållas. Kommunstyrelsens förslag bifölls av kommunfullmäktige den 19 mars 2015, vilket var det slutliga beslutet för att trängselskatten skulle behållas.
Historik och genomförande
Inför valet 2006
miniatyr|Betalstationen på Polstjärnegatan på Lindholmen. För att bli ett stödparti åt Socialdemokraterna i riksdagen efter valet 2002 krävde Miljöpartiet att trängselskatt skulle införas i Stockholm. I den kommunala valrörelsen i Stockholm, hade dock Socialdemokraterna lovat att trängselskatten inte skulle införas. Det hela slutade med att ledaren för arbetarekommunen i Stockholm, Annika Billström, tvingades bryta sitt ord och acceptera ett införande av trängselskatt.
Inför valet 2006 hade Vänsterpartiet och Miljöpartiet lokalt i Göteborg tagit ställning för trängselskatt. De borgerliga partierna var emot medan Socialdemokraterna var delade, men "väldigt, väldigt tveksamma". Socialdemokraterna i Göteborg hade en överenskommelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att trängselskatt inte skulle införas under den kommande mandatperioden 2006-2010, men när Miljöpartiet nationellt tog med trängselskatt i Göteborg som en punkt i sitt valmanifest gick det lokala S-distriktet ut och krävde en folkomröstning i samband med valet. Enligt en artikel distribuerad av TT den 28 januari 2006 var Socialdemokraterna i Göteborgs krav på en folkomröstning att se som ett "skydd mot överkörning av partiledningen", något som man från S-distriktet öppet medgav.
Enligt TT-artikeln var förslaget om folkomröstning i samband med valet 2006 även ett sätt att "köpa [sig] skydd mot interna regionala partibråk", detta genom att själva inte behöva ta ställning frågan om trängselskatt utan lämna över det till väljarna på valdagen. Men de andra partierna i Göteborg deklarerade omgående att de inte tänkte bidra till en folkomröstning för att Socialdemokraterna skulle slippa ta itu med frågan om trängselskatten internt och avvisade därmed förslaget om folkomröstning. Frågan levde trots det kvar. Företrädare för några av de borgerligt styrda kranskommunerna gick ut och hotade med egna lokala folkomröstningar för det fall Göteborg valde att gå vidare. Borgerliga partiföreträdare hann till och med göra en ansats att involvera Göteborgsregionens kommunalförbund, då man menade att "om det ändå skulle bli en folkomröstning i frågan måste kranskommunerna få delta." Vidare menade man "kommunalförbundets roll i trafikfrågorna är viktig, inte minst för att få igång bygget av en älvtunnel och en Västlänk snarast." En TT-artikel från den 8 april berättar att Socialdemokraterna i Göteborg backade från kravet om hålla folkomröstning redan i samband med valet 2006, ett beslut som togs i samband med partidistrikts årsmöte samma dag. "Frågan om trängselskatt i Göteborg ska avgöras av göteborgarna i en folkomröstning. Om skatten blir aktuell. Inte förr." Anledningen som öppet anfördes var ett uttalade från Göran Persson, där han klart uttryckt att frågan om "trängselskatt i Göteborg ska avgöras av göteborgarna själva". Frågan om trängselskatten sköts därmed på framtiden. Socialdemokraterna anslöt sig till allianspartiernas nej till trängselskatt, "i alla fall under nästa politiska mandatperiod".
Omvärdering Under år 2008 började frågan om vägtullar och trängselavgifter åter debatteras av kommunpolitiker i Göteborg. Den 20 februari, samma dag som partiledningen för Socialdemokraterna i Göteborg enades kring att stödja idén om trängselskatt, skrev Göteborgs-Posten att "Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken." Tidningen Punkt SE hade dagen efteråt en artikel med en ingress som inleddes: "Här är anledningen till att Göteborgs politiker återigen tar upp frågan om biltullar." Enligt uppgifter från Trafikkontoret i Göteborg och Vägverket hade trafiken "i det närmaste dubblats" under de tio föregående åren och enligt miljöförvaltningen var det svårt att klara kraven på luftkvalité och bullernivåer i innerstan. En normal vardag 2007 åkte nästan en halv miljon bilar genom centrala Göteborg. I varje bil satt i snitt 1,1 personer. På årsmötet den 4 april 2008 röstade Socialdemokraterna "ja" till trängselskatt och "ja" till en folkomröstning i frågan tidigast 2010. left|thumb|Trafikskylt för betalväg|100px I juni 2008 meddelade företrädare för Göteborgs kommun, Göteborgsregionen (GR), Västra Götalandsregionen och Vägverket att de tillsammans skulle snabbutreda möjligheten att använda vägavgifter som ett alternativt finansieringssätt för den planerade Marieholmstunneln i Göteborg, i tid till regeringens beslut om närtidssatsningar i september. I slutet av augusti stod det klart att det fanns en politisk enighet mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna inom Göteborgsregionen att införa vägavgifter. I det skedet dock begränsat till Tingstadstunneln och Marieholmstunneln. Göran Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, menade att detta inte var samma sak som en mer allmän trängselskatt och därför inte behövde röstas om. Marieholmstunneln var dock inte alls populär hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet, partierna som Socialdemokraterna i Göteborg samregerar med. Företrädare för Vänsterpartiet menade att uppgörelsen var en "eftergift för billobbyn i Göteborg" och något som var menat att skjuta frågan om allmän trängselskatt i sank.
På hösten 2006 gav den då nytillträdda borgerliga regeringen de dåvarande motsvarigheterna till Trafikverket i uppdrag att tillsammans med regionerna ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplanen, det som blev nationell transportplan 2010-2021. I september 2008 lämnade Västra Götalandsregionen in sin prioriteringsordning, där Västlänken placerades högst. Det stod dock tidigt klart att Västlänken inte skulle komma med som ett prioriterat objekt. Genom att vara kostsamt och ha svårberäknad samhällsekonomisk lönsamhet skulle det tränga ut alltför många andra billigare och även dessa angelägna satsningar ur budgeten. Regeringen öppnade dock för att inkludera projektet om man från regionen bidrog med medfinansiering. Tidigt 2009 började diskussioner på nytt. Kent Johansson, centerpartistisk ordförande för Västra Götalandsregionen var tidig med att signalera sin organisations beredvillighet att bidra till medfinansiering ihop med andra parter. Jan Hallberg, moderat ordförande i Göteborgsregionen öppnade också för olika typer av "kreativ finansiering". Göran Johanssons efterträdare i Göteborg, Anneli Hulthén menade dock att Västlänken var statens ansvar. Socialdemokraterna omvärderade dock sin ståndpunkt senare under våren.
Västsvenska paketet
I maj 2009 publicerade DN en debattartikel där alliansens företrädare lokalt och regionalt i Stockholm tillkännagav att de var beredda att skjuta till pengar för att få bland annat, fyrspår på Mälarbanan till Kallhäll och Förbifart Stockholm. "Vi föreslår i dag en satsning på 100 miljarder kronor på en modern infrastruktur i Stockholmsregionen under de kommande 12 åren. [...] Genom trängselskatt, landstingets investeringar, vägavgifter samt kommunal och privat medfinansiering är regionen beredd att bidra med halva kostnaden när staten bidrar med den andra halvan av investeringarna." Några dagar senare var Göran Johansson i Örebro på Centerpartiets årsstämma tillsammans med Kent Johansson. Tanken var att de båda skulle trycka på Götalandsbanan. Enligt vad som återberättats av de närvarande, så skall Göran Johansson under en kafferast tillsammans med statssekreteraren på näringsdepartementet Leif Zetterberg dragit sig till minnes artikeln i DN och undrade om det inte gick för sig även i Göteborg. Göteborgs kommunalråd skall berättat om hur debatten svängt, hur kristdemokraten Martin Hellströms lagt en motion om att utreda trängselskatt i Göteborg och om hur en enig kommunstyrelse ställt sig bakom medfinansiering av Västlänken så sent som den 19 april.
Leif Zetterström var inte sen att nappa på förslaget. Riksdagen hade under hösten 2008 och våren 2009 antagit två propositioner där de transportpolitiska målen fastslagits. I den första lät regeringen förstå att om en "kommun gör en framställan till regeringen om att trängselskatt ska införas i kommunen som ett led i en bredare strategi för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem, och som ett sätt att medfinansiera angelägna trafikåtgärder kommer regeringen att bereda denna."Prop. 2008/09:35 Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt I den senare propositionen uttalas en vilja att i högre utsträckning använda ekonomiska styrmedel för att nå de uppsatta miljö- och klimatmålen och öka effektiviteten i transportsystemet. De samhällsekonomiska marginalkostnaderna - externaliteter - skall i högre utsträckning täckas genom skatter och avgifter för att uppnå större konkurrensneutralitet mellan olika trafikslag samtidigt som mer miljövänliga alternativ skapas.Prop. 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter
Under sommaren inleddes förhandlingar mellan representanter för Göteborg, omgivande kommuner, regionen och Vägverket (som talade för det blivande Trafikverket och i förlängningen regeringen) och i augusti 2009 lanserades ett förslag, där Marieholmstunneln, Västlänken och en rad andra delprojekt medfinansierades till hälften av Göteborgs kommun och berörda regioner. Huvuddelen av denna medfinansiering klarades genom införande av trängselskatt. För att komma med i den då nära förestående nationella transportplanen krävdes det dock att bindande beslut om finansieringen togs snabbt, det vill säga innan den 1 november 2009. De omgivande kommunerna ställde sig positiva. Stefan Svensson, moderat kommunalråd i Partille: "Rent generellt och principiellt tycker jag inte det är bra att ta ut avgifter. Men om man ser på trafiksituationen i Göteborgsregionen så är det nödvändigt med någon form av avgiftsfinansiering för att få till stånd en infrastrukturlösning." Socialdemokraterna, som fortfarande var för en folkomröstning drog tillbaka kravet. Anna Johansson, ordförande för Socialdemokraterna i Göteborg: "Det är ett helt paket nu. Det blir svårt att bryta loss frågan om trängselavgifter [...] Antingen får vi allt eller inget. Då är det viktigt att vi ser realistiskt på detta. Det blir mycket svårt att säga nej, även om vi inte kan hålla en folkomröstning."
Under vintern 2010 klubbade ett nästan enigt kommunfullmäktige igenom beslutet att införa trängselavgift så snart som möjligt. Det enda parti som röstade emot var Sverigedemokraterna. Beslutsprocessen skilde sig från Stockholms där det tog flera år att komma fram till ett beslut. Från att Vägverket fått klartecken från Finansdepartementet att genomföra en utredning tog det sex månader till att beslutet togs.