Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Kristianstads stad. För orten se Kristianstad, för dagens kommun, se Kristianstads kommun.
Kristianstads stad var en stad och kommun i Kristianstads län.
Administrativ historik Den danske kungen Kristian IV gav Kristianstad dess privilegiebrev 1622. Samtidigt drogs stadsrättigheterna för de tidigare städerna Vä och Åhus in.
Kristianstad och Skåne blev svenskt vid freden i Roskilde 1658. Staden var således endast under den danska kronan under cirka 40 år.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1941 (enligt beslut den 21 mars 1940) inkorporerades Norra Åsums landskommun (och det därinom belägna Vilans municipalsamhälle) med 4 894 invånare(PDF) Statistiska centralbyrån: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Läst 30 oktober 2015 och omfattande en areal av 46,11 km², varav 37,85 km² land. Samtidigt införlivades i avseende på fastighetsredovisningen Norra Åsums socken i staden. Ett undantag i avseende på fastighetsredovisningen var de till fastigheter i Norra Åsums socken hörande delarna av kronoparken Sönnarslövs kungsora som tillhörde Östra Sönnarslövs landskommun och församling men inte Östra Sönnarslövs jordregistersocken skulle från 1 januari 1941 överföras till Östra Sönnarslövs socken i avseende på fastighetsredovisningen. Norra Åsums församling införlivades inte i Kristianstads församling utan kvarstod fortsatt som en egen, separat församling.
1 januari 1967 inkorporerade Kristianstads stad landskommunerna Araslöv, Nosaby, Träne och Vä.
1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Kristianstads kommun.
Judiciell tillhörighet Kristianstads stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till och med 1967, varefter staden tillhörde Kristianstads domsagas tingslag.Om rådhusrättenElsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristianstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kyrklig tillhörighet Staden tillhörde i kyrkligt hänseende Kristianstads församling som 1948 namnändrades till Kristianstads Heliga Trefaldighets församling. 1 januari 1941 tillkom Norra Åsums församling och 1 januari 1967 tillkom församlingarna i fyra inkorporerade kommuner (se deras egna artiklar).
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1077 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär den också omfattar Norra Åsums socken.
Stadsvapnet Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.
Vapnet fastställdes 1932. Efter kommunbildningen registrerades stadsvapnet för den nya kommunen 1975.
Geografi Kristianstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 67,16 km², varav 55,13 km² land.
Tätorter i staden 1960 TätortFolkmängdKristianstadNorra ÅsumÖllsjö, del av Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 95,7 procent.
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1912–1920 Louis Ljungberg (konservativ) 1920–1947 Bengt Jönsson 1947–1948 Einar Pettersson 1948–1967 Axel Kroon (s) 1967–1970 Ragnar Grönwall (h)
Drätselkammarens ordförande
1961–1970 Sven Hansson (s)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Se även Lista över borgmästare i Kristianstad
Referenser
Noter
Kategori:Indelningar i Kristianstads kommun Kategori:Städer i Sverige
Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Kristianstads län