Ägande konstruktioner uttrycker ett förhållande mellan substantiv där ett substantiv tillhör ett andra substantiv. Ägande kan uttryckas med bland annat kasus, klitika, status constructus och adpositioner.

Ägande i svenskan I svenskan använder man den enklitiska partikeln -s för att uttrycker ägande. Förr i tiden var -s ett genitivaffix men har blivit en klitika eftersom den nu markerar den hela nominalfrasen och inte bara huvudsubstantiven som i följande exemplet: Genitivkasuskungens av Danmark slottEnklitisk partikelkungen av Danmarks slott Norde, Muriel. "Demarcating degrammaticalization: the Swedish s-genitive revisited." Nordic. Journal of Linguistics 29:2. Cambridge University Press, 2006.

Ägande i svenskan uttrycks också med possessivpronomen ('min bil') och med verb som "ha," "äga," "besitta" och så vidare.

Ägande i världens språk

Kasus Kasus används i många språk för att uttrycka ägande. I tyska, till exempel, används genitiv i standardtyska och dativ (med ett possessivt pronomen) i vissa dialekter.

Genitivt Ägande DasHausdesMann-esNOMhusGENman-GEN 'Mannens hus'

Dativt Ägande DemMannseinHausDATmanhanshus 'Mannens hus'

Status constructus Så kallade status constructus är vanlig i semitiska språk och berberspråk. I språk med status constructus finns det en särskild böjningsform (constructus-formen) som måste användas när ett substantiv ägs av ett annat. Ett hebreiskt exempel är ordet "drottning" malka מלכה, medan "Sabas drottning" är malkat šəba מלכת שבא. Hebreiska böjer alltså det ägda substantivet, medan svenska böjer det ägande substantivet.

Lexikala klassificeringar Lexikala klassificeringar som hänger ihop med ägande är vanliga över hela världen med undantag av Eurasien. I dessa språk beror hur man uttrycker ägande på vilken av två eller fler lexikala klasser ett substantiv tillhör. Nichols, Johanna, and Balthasar Bickel. 2008. Possessive Classification. In: Haspelmath, Martin & Dryer, Matthew S. & Gil, David & Comrie, Bernard (eds.) The World Atlas of Language Structures Online. Munich: Max Planck Digital Library, chapter 59. . Läst 2009-10-30

Förytterlighet I de flesta språk som klassificerar ägda substantiv utifrån deras förytterlighet finns det bara två klasser - förytterliga substantiv och oförytterliga substantiv. Vilken klass ett visst substantiv tillhör varierar beroende på språk, men substantiv som kroppsdelar och släktskapstermer som är nära knutna till sina ägare brukar vara oförytterliga. Dessa oförytterliga substantiv förekommer bara tillsammans med en ägare. Det skiljer sig också ibland hur ägande av förytterliga och oförytterliga substantiv uttrycks morfologiskt. Ägande av oförytterliga substantiv uttrycks ofta bara genom juxtaposition medan ägande av förytterliga substantiv måste uttryckas med overta markörer. Chappell, Hillary and William McGregor. "Prolegomena to a theory of inalienability." The Grammar of Inalienability: A Typological Perspective on Body Part Terms and the Part-Whole Relation. Berlin: Mouton de Gruyter, 1996. 3-30.

Till exempel skulle en översättning ord för ord av "Hans klipper hennes hår" till tyska vara "Hans schnitt ihre Haare". Detta låter dock som att Hans klipper i hår hon tillfälligt äger (t.ex. i en peruk) och inte i håret som är en del av henne. Den normala översättningen är "Hans schnitt ihr die Haare", bokstavligen "Hans klipper henne håret".

I språk som tiwi (ett australiskt isolatspråk) och navajo (ett athabaskiskt språk) kan ett substantiv tillhöra antingen den förytterliga eller den oförytterliga klassen. I tiwi kan nästan alla substantiv utan släktskapstermer markeras morfologiskt som antingen förytterlig eller oförytterlig. "Lever," till exempel, kan markeras antingen som ett organ (oförytterlig) eller kött (förytterlig). Osborne, C. R. The Tiwi Language. Canberra: Australian Institute of Aboriginal Studies, 1974. I navajo finns det en mer grundläggande dikotomi mellan obligatoriskt oförytterliga och förytterliga substantiv, men en "dummy" ägare kan användas med oförytterliga substantiv för att ändra deras betydelse som i det följande exempletYoung, Robert W. and William Morgan. The Navajo Language: A Grammar and Colloquial Dictionary. Albuquerque: University of New Mexico Press, 1987.

bi-be''hennes mjölk' (från hennes bröst)'a-be''någontings mjölk'be-'a-be''hennes (inköpta) mjölk'

Vissa språk (särskilt austronesiska språk) markerar ett kontinuum av förytterlighet snarare än en dikotomi. I tinrin, till exempel, finns det tre grader av förytterlighet - förytterlig, oförytterlig, och en klass mellan förytterlig och oförytterlig som uttrycks med någonting som på engelska kallas för ett "link noun."

Oförytterlig nrâ'finrîtòwòere-tito3SGgåsamlafrukt-Tito 'Han gick för att hämta frukt till Tito.' (Lit - 'Han gick för att hämta Titos frukt').

Förytterlig wakenrânrüjobbLINK NOUN2SG 'ditt jobb'

Mellanklass moo-nrâ-sonyaman-LINK NOUN-Sonya 'Sonyas man'

Mellanklassen behöver samma "link noun" som den förytterliga klassen behöver, men ägandekonstruktionen fungerar som en fonologisk och grammatisk enhet som den ägandekonstruktioner med den oförytterliga klassen också gör.Osumi, Midori. "Body Parts in Tinrin." The Grammar of Inalienability: A Typological Perspective on Body Part Terms and the Part-Whole Relation. Berlin: Mouton de Gruyter, 1996. 433-464.

Oägbara substantiv Vissa språk skiljer mellan "ägbara" och "oägbara" substantiv. Cahuilla, till exempel, har tre substantivklasser - oförytterlig, förytterlig och oägbar. Oägbara substantiv i cahuilla får inte ta huvudmarkering i ägandekonstruktioner. Istället måste ett ägbart substantiv användas tillsammans med det oägbara substantivet som i det följande exemplet, där "hund" är oägbar och "husdjur" måste användas för att skapa en possessivkonstruktion:

né-ʔašʔáwalmitt-husdjurhund 'mitt hund' Seiler, Hansjakob. Possession as an Operational Dimension of Language. Tübingen: Gunter Narr Verlag, 1983.

Guaraní, som inte är släkt med cahuilla, skiljer på ett nästan identiskt sätt mellan ägbara och oägbara substantiv.

Animacitet I vissa språk kan animacitet också påverka possessiva konstruktioner. I georgiska, till exempel, finns det två olika former av "ha." Som exemplet nedan visar, används en form (kona) när det ägda substantivet är inanimat och den andra formen (q'ola) när det ägda substantivet är inanimat.

Animat Hagridigverdithq'avdaHagrid:NOMsida:INSOBJPRON.3:ha.ANIMAT:AOR 'Han hade Hagrid med sig.'

Inanimat DerslebsotxisazinebelihkondatDursley:PL:DATfyra:NOMsovrum:NOMOBJPRON.3:ha.INANIMAT:AOR.SB.PL 'Dursleys hade fyra sovrum.' Stolz, Thomas. Split Possession: An Areal-Linguistic Study of the Alienability Correlation and Related Phenomena in the Languages of Europe. Amsterdam; Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 2008.

Källor

Kategori:Lingvistik