Örebro kommun () är en kommun i Örebro län. Centralort är Örebro som också är residensstad i Örebro län.
Närkeslätten med odlingsmark breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet. Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Valet 2010 ledde till omval. Efter omvalet 2011 och fram till 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Sedan 2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna. Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Almby, Asker, Axberg, Eker, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Ånsta och Ödeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Örebro stad som 1863 bildade en stadskommun.
Längbro landskommun införlivades i Örebro stad successivt mellan 1875 och 1937. Almby municipalsamhälle inrättades i Almby landskommun 29 oktober 1926 och upplöstes 1943 när denna landskommunen införlivades i Örebro stad, då även Ånsta landskommun införlivades.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Asker (av de tidigare kommunerna Asker och Lännäs samt en del av Svennevad), Axberg (av Axberg, Ervalla, Hovsta och Kil), Ekeby och Gällersta (av Ekeby och Gällersta), Glanshammar (av Glanshammar, Götlunda, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby), Mosjö (av Mosjö och Täby), Stora Mellösa (av Norrbyås och Stora Mellösa) samt Tysslinge (av Gräve landskommun, Tysslinge och Vintrosa landskommun). Samtidigt uppgick Ekers landskommun i Örebro stad.
1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar). 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.
Tabell över kommunsammanslagningarna från 1863Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Örebro kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Örebro i slutändan. + Kommunsammanslagningarna till Örebro kommun före reformerna efter reformen 1863 dito 1952 dito 1971 -1862 1863-74 1875-95 1896-1902 1903-05 1906-36 1937-42 1943-51 1952-64 1965-66 1967-70 1971-73 1974-94 1995- härad socken, stad landskommun, stadskommun "storkommun" enhetlig kommun Ekeby sn Ekeby ln Ekeby och Gällersta ln Kumla kn Sköllersta Gällersta sn Gällersta ln Örebro kn Svennevads sn Svennevads ln Sköllersta ln Hallsbergs kn Askers ln Asker Askers sn Askers ln Lännäs sn Lännäs ln Mellösa sn Mellösa ln (Stora Mellösa 1920-) Stora Mellösa ln50px Sköllersta Norrbyås sn Norrbyås ln Fellingsbro Ervalla sn Ervalla ln Axbergs ln Örebro Axbergs sn Axbergs ln Hovsta sn Hovsta ln Kils sn Kils ln Tysslinge sn Tysslinge ln Tysslinge ln Gräve sn Gräve ln Vintrosa sn Vintrosa ln Mosjö sn Mosjö ln Mosjö ln Täby sn Täby ln Ekers sn Ekers ln Almby sn Almby ln Ånsta sn Ånsta ln – Örebro stad 50px Örebro kn50px Örebro Längbro sn Längbro ln Ulriksberg Glanshammars ln Glanshammars kn Glanshammar Rinkaby sn Rinkaby ln Örebro stad Glanshammars sn Glanshammars ln Glanshammars ln Glanshammars kn Lillkyrka sn Lillkyrka ln Ödeby sn Ödeby ln Götlunda sn Götlunda ln Arboga kn Grimsten Hackvads sn Hackvads ln Lekebergs ln Örebro kn Lekebergs kn50px Hardemo Kräklinge sn Kräklinge ln (Kräcklinge 1940-) Edsberg Edsbergs sn Edsbergs ln Hidinge sn Hidinge ln Knista sn Knista ln Kvistbro sn Kvistbro ln Svartå ln Tångeråsa sn Tångeråsa ln Viby ln Hallsbergs köping
Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.Om Örebro tingsrätt (NAD)
Kommunen ingår sedan 2013 i förvaltningsområdet för finska.
Geografi Örebro kommun är belägen i de centrala och östra delarna av landskapet Närke, förutom nordligaste delen (Ervalla distrikt), som ligger i Västmanland. Kommunen ligger vid västra delen av sjön Hjälmaren där Svartån rinner ut från väster. I öster gränsar kommunen till Arboga kommun i Västmanlands län, Vingåkers kommun i Södermanlands län och Finspångs kommun i Östergötlands län. I sydväst gränsar kommunen till Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Lekebergs kommun och Karlskoga kommun samt i norr till Nora kommun och Lindesbergs kommun, alla i Örebro län.
Topografi och hydrografi
Närkeslätten med sedimentär berggrund breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. Denna är primärt klädd med uppodlade lerjordar. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet vilken utgörs av den skogklädda urbergsryggen Kilsbergen. På dess sluttningar finns ett flertal strandhak och strandvallar som uppstod då havet nådde högre än i dag. Slättlandet genomskärning av flera rullstensåsar med nord–sydlig utsträckning.
Svartån rinner från väst och ut i Hjälmaren, där öarna Vinön och Björkö hör till kommunen. Till Hjälmaren hör Mellanfjärden och Hemfjärden som når centralorten Örebro. Dyltaån mynnar ut i Väringen i norra delen av kommunen och södra delarna finns Sottern och Skirasjön.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Örebro kommun Hela riket
Naturskydd
Det finns 19 kommunala naturreservat I kommunen. Rika lövskogar, beteshagar och lämningar av små slåtterängar återfinns i Vinteråsen och vid bostadsområdena Vivalla och Lundby finns Öknaskogen. Unik ängsmark finns i Ramshytte ängar. Därtill finns 37 statliga naturreservat som förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Adolfsberg, Almby, Asker, Axberg, Glanshammar, Kvismare, Längbro, Lännäs, Mikael, Mosjö-Täby, Tysslinge, Örebro Nikolai och Örebro Olaus Petri.
Från 2016 indelas kommunen istället i 23 distrikt – Adolfsberg, Almby, Asker, Axberg, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka-Ödeby, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Örebro Mikael, Örebro Nikolai och Örebro Olaus Petri.
Tätorter
totalt 2 285
Styre och politik Styre ÅrPartier 2002–2006 S V MP 2006–2010 M FP KD C MP 2011–2014 S KD C 2014–2018 S KD C 2018–2022 S KD C 2022– S M C Under mandatperioden 2002–2006 styrde Socialdemokraterna kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2006 beslutade Miljöpartiet att byta samarbetspartners till Alliansen, vilket gjorde att Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet styrde kommunen 2006–2010.
Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna fyra mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.Det blir omval i Örebro , Nerikes Allehanda den 11 februari 2011. Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med ett mandat och Moderaterna tappade ett mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (S) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (KD). Samma koalition fortsatte att styra efter valen 2014 och 2018.
Efter valet 2022 bildades ett nytt styre med Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SJan ZetterqvistFörste vice ordförande MCarina BörjessonAndre vice ordförande KDAnders Hagström
Mandatfördelning 1970–2026 Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Sedan 1970 har kommunfullmäktige i Örebro 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.
Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen har tre utskott: trygghetsutskottet, hållbarhetsutskottet och personalutskottet. Nedan presenteras kommunstyrelsens presidium mandatperioden 2022–2026. Presidium 2022–2026Ordförande SJohn JohanssonFörste vice ordförande MAnders ÅhrlinAndre vice ordförande LKarolina Wallström
Lista över kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
Namn Från Till Politisk tillhörighet Harald Aronsson 1953 1971 Socialdemokraterna Lars Östman 1972(?) 1976 Socialdemokraterna Axel Gisslén 1976 1991 Socialdemokraterna Erik Johansson 1992 1994 Moderaterna Mats Sjöström 1994 2006 Socialdemokraterna Staffan Werme 2006 2011 Liberalerna Kent Persson 2011 2011 Moderaterna Lena Baastad (f. Larsson) 2011 2016 Socialdemokraterna Kenneth Handberg (f. Nilsson) 2016 2021 Socialdemokraterna John Johansson 2021 Socialdemokraterna
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeFörste vice ordförandeAndre vice ordförandeBygg- och miljönämnden CElisabeth Malmqvist SAnna Hedström LPatrik JämtvallFunktionsstödsnämnden CGunhild Wallin SDaniel Ekblad KDGeorg BarsomFörskolenämnden MSara Dicksen SUnnur Tryggvadottir Nordell SDJoakim SjögrenGrundskolenämnden SJonas Håård MEmelie Jaxell LMats-Olof LiljegrenGymnasie- och arbetsmarknadsnämnden MChristopher Hedbom Rydaeus SMarie Brorson KDSusanne Lindholm HenningssonKultur- och fritidsnämnden SMadelene Spinord Semenets CAlexandra Royal KDSandra FröjdenstamMarkplanerings- och exploateringsnämnden SKemal Hoso MMaria Haglund SDHelena StåhlStadsrevisionen KDSven Landh SLars Bjurström SDNils GunnarssonRevisionskollegiet KDSven Landh SLars Bjurström SDNils GunnarssonSocialnämnden MCarl-Johan Wase SCarina Toro Hartman LErik SjöbergTeknik- och servicenämnden MJohan Kumlin SEllen Leijen KDAnders HagströmValnämnden SEva Ströman MKrister Tornberg LJerker LindgrenVård- och omsorgsnämnden SMattias Ottosson MAnna-Karin Kumlin LJohanna ReimfeltÖverförmyndarnämnden MUlf Södersten CTina Fingal SDDavid Larsson
Kommunala bolag Kommunen äger Örebro Rådhus AB, som i sin tur bland annat äger: Örebroporten AB Örebrobostäder (Öbo)
Internationella relationer Efter andra världskriget slöt många kommuner vänortsavtal inom Norden. Örebro kommun beskriver det som en "folkrörelse för fred och demokrati". Vänortssamarbeten med Drammen i Norge, Kolding i Danmark och Villmanstrand i Finland slöts på 1950-talet medan avtalet med Stykkishólmur på Island slöts 1979. Givet den allt mer globaliserade världen valde kommunen att avsluta alla vänortssamarbeten med andra orter än de belägna inom Norden med motiveringen att istället ska "tidsbegränsade samarbetsavtal tecknas med länder som gynnar verksamhetsutveckling och demokratiutveckling för båda parter."
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv