miniatyr|ICESCR-medlemmar Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) är en FN-konvention som togs fram för att säkra skyddet för enskilda medborgares och andra rättighetsbärares ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. FN:s generalförsamling fattade beslut om konventionen den 16 december 1966 och konventionen trädde i kraft den 3 januari 1976. Tillsammans med konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ses ICESCR som det internationella samfundets rättighetsförklaring (Bill of Rights).

Historia Bakgrunden till konventionens uppkomst fanns delvis i den diskussion som fördes om huruvida det var lämpligt eller ens möjligt att beskriva ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillsammans med medborgerliga och politiska rättigheter i en samlad konvention. Särskilt bland vissa länder i väst fanns det ett motstånd mot att införliva ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inom ramen för mänskliga rättigheter. Argumentet från motståndarna var att den typen av rättigheter skulle kräva aktivt agerande från staten för att uppnå, till skillnad från medborgerliga och politiska rättigheter som sågs mer som individens rättigheter gentemot staten.

Förespråkarna för att inkorporera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter återfanns inte minst i Latinamerika och bland de socialistiska länderna. Dessa menade att den här typen av rättigheter var en väsentlig del av mänskliga rättigheter och att de enligt vissa länder hade en särställning på grund av rättigheternas inverkan på människors livsvillkor.

För att komma runt motsättningarna föreslog Eleanor Roosevelt - då ordförande för FN:s kommission för mänskliga rättigheter - att de mänskliga rättigheterna skulle delas in i två konventioner. Förslaget godtogs av FN:s generalförsamling som övergav sin tidigare ståndpunkt om en enda konvention för mänskliga rättigheter. De två konventionerna blev: konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR).

Uppdelningens konsekvenser Beslutet att dela upp mänskliga rättigheter i två konventioner fick inte bara innehållsmässiga utan även funktionella konsekvenser. För de medborgerliga och politiska rättigheterna (och den motsvarande konventionen) upprättades ett fristående organ för granskning: FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. När det gällde ICESCR bildades istället FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) - ett mellanstatligt organ. Dessutom skapades - till skillnad mot för medborgerliga och politiska rättigheter - varken något förfarande för individuella klagomål eller mellanstatliga kommunikation kopplat till misstänkta brott mot ICESCR. De funktionella skillnaderna återspeglade en trend från tiden då konventionerna skrevs som tenderade att underskatta ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessa sågs snarast som "fattiga kusiner till medborgerliga och politiska rättigheter".

Uppföljning FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) har i uppdrag att följa staternas tillämpning av konventionen. Rådet satte år 1985 upp en kommitté som ska utreda staters uppföljning. Denna kommitté ställer krav på att länderna ska förklara svårigheter som har uppstått, att de ska ge statistik och siffror som man kan använda i utvärderingen. Staterna ska rapportera till kommittén vart femte år.

Innehåll Rättigheterna kan sammanfattas i:

rätten till social trygghet

rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

rätten till fri utbildning även högre utbildning

rätten till hälsa

rätten till arbete

rätten till strejk

Se även FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Europeiska sociala stadgan Externa länkar Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (engelska)

Referenser

Noter

Kategori:Politik inom Förenta nationerna Kategori:Mänskliga rättigheter