Staffan Helmfrid, född den 13 december 1927 i Matteus församling i Stockholm, död den 15 december 2017 i Vallentuna, var en svensk geograf.
Helmfrid disputerade 1962 vid Stockholms universitet. Han blev 1969 professor i kulturgeografi med ekonomisk geografi vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, och var 1978–1988 rektor för samma universitet. Han invaldes 1981 i Vetenskapsakademien. Han var kabinettskammarherre vid kungliga hovstaterna från 1987. 2010 tilldelades Helmfrid Kungliga Patriotiska Sällskapets Gösta Berg-medalj för sin banbrytande forskning rörande agrarlandskapet och för att ha lyft fram landskapet som kulturarv.
Uppväxt och utbildning Staffan Helmfrid växte upp på Dalagatan 51 i Stockholm. Han var den fjärde i en barnaskara av sex pojkar, varav fem nådde vuxen ålder. Föräldrarna, Hartwig Helmfrid och Greta Helmfrid (född Kristiansson) hade endast kort skolgång bakom sig men önskade något annat för sina söner; sedermera kom samtliga fem söner att avsluta högre studier. Faderns taxirörelse försörjde familjen, med tilltagande ekonomiska svårigheter under 1930-talets depression.
Staffan Helmfrid gick fyra år i vardera Gustav Vasas folkskola (1934–1938), Vasa Real (1938–1942) och Norra Real (1942–1946). Kombinationen av mycket goda studieresultat och föräldrarnas knappa ekonomiska förhållanden gjorde honom till mottagare för ett flertal premier och stipendier, varav stipendiet från Gålöstiftelsen var det mest betydelsefulla och finansierade de sista åren på gymnasiet och de första åren vid universitetet.
Staffan Helmfrid studerade vid dåvarande Stockholms högskola; historia, statskunskap, pedagogik samt geografi. Han blev filosofie kandidat 1950, filosofie magister med huvudämnena geografi och historia 1951 och filosofie licentiat 1958.
Sommaren 1951 företog Helmfrid på egen hand en studieresa på kontinenten per cykel. Han besökte geografiska institutionen vid Hamburgs universitet och fick där kontakt med professor Wilhelm Brünger som bjöd honom med på en geografisk exkursion senare samma sommar. Genom Brünger, och senare andra tyska forskare, kom Helmfrid i kontakt med kulturlandskapsforskning som inriktades på att förstå de mänskliga processer som format landskapet, dess genes. Denna inspiration kom att bli formerande för Helmfrids eget avhandlingsarbete och ansatsen ansågs nydanande i en svensk kontext.
Avhandlingsarbetet pågick åren 1952–1962 och det valda undersökningsområdet var Östergötland väster om Stångån (Västanstång). Parallellt med den egna forskningen arbetade Helmfrid som amanuens och senare som biträdande lärare vid geografiska institutet vid Stockholms högskola (senare Geografiska institutionen vid Stockholms universitet).
Vid sidan av studier, undervisning och forskning genomgick Helmfrid under samma period reservofficersutbildningen vid Kungliga Upplands Regemente där han blev fänrik 1952 och löjtnant 1957.
Vid en historisk-geografisk konferens i Nancy 1957 kom Helmfrid att spela en viktig roll genom sina breda språkkunskaper (tyska, franska, engelska) och den medlande roll som han intog mellan forskare från länder, mellan vilka det fanns kvarvarande spänningar efter kriget. Konferensen gav honom således i uppdrag att arrangera den historisk-geografiska sessionen under den geografiska världskongressen i Norden 1960.Sporrong, Ulf, Minnesord Staffan Helmfrid, Kungl. Vitterhets Historie och Antivitets Akademien. Årsbok 2018.
Helmfrid, S. (ed.) Morphogenesis of the Agrarian Cultural Landscape. Papers of the Vadstena Symposium at the XIXth International Geographical Congress 1960. In Geografiska Annaler 43:1–2, 1961. Därtill blev han, väl hemma i Sverige, anställd av professor Hans W:son Ahlmann som generalsekreterare för hela världskongressen, vilket i praktiken kom att innebära två års heltidsarbete insprängt i arbetet med den egna avhandlingen.Helmfrid, S. (ed.) Final Congress Report, Bibiography, Congress Members etc., XIXth International Geographical Congress, Stockholm 1960, 138 pp.
Den historisk-geografiska sessionen som Helmfrid ansvarade för förlades till Vadstenatrakten där han också hade sitt undersökningsområde för avhandlingen. Resan och symposiet ledde till bildandet av ”The Permanent European Conference for the Study of the Rural Landscape” (PECSRL) som fortsatt hållas på olika platser med 2–3 års mellanrum sedan dess.Sporrong, Ulf, Minnesord Staffan Helmfrid, Kungl. Vitterhets Historie och Antivitets Akademien. Årsbok 2018.
Under samma decennium då avhandlingsarbetet pågick bildade Helmfrid familj. 1954 gifte han sig med Antje Helmfrid (född Teichmann). Paret bosatte sig 1956 i Vallentuna norr om Stockholm och fick tre döttrar 1955, 1960 och 1964.
Forskningsinsatser och akademisk karriär Staffan Helmfrid hade redan före disputationen skaffat sig ett rykte som framstående geograf med internationell utblick.
Några av de över tid mest refererade uppsatserna skrev Helmfrid under pågående avhandlingsarbete. Exempelvis De geometriska jordebokskartorna - ”Skatteläggningskartor"?, (1959)Helmfrid, S., De geometriska jordebokskartorna - ”skattläggningskartor”? i Ymer 1959:3 pp. 224–231. och The Storskifte, enskifte and laga skifte in Sweden - general features (1961).Helmfrid, S., The Storskifte, enskifte and laga skifte in Sweden - general features, i Geografiska Annaler 1961, 43:1–2 pp. 113–129. Och Meddelanden från Geografiska institutionen vid Stockholms universitet No. 136. 1961. Båda dessa blev referenstexter för senare svensk agrarlandskapsforskning.
En annan publikation som gjort hans namn känt bland generationer av geografer är kompendiet Europeiska agrarlandskap. En forskningsöversikt. Den gavs ut första gången 1963 och därefter i successivt nya utgåvor och användes i grundkurserna i kulturgeografi under många decennier.Helmfrid, S., Europeiska agrarlandskap. En forskningsöversikt. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 1963, 1966, 1985. 80 pp.
Avhandlingen Östergötland Västanstång. Studien über die ältere Agrarlandschaft und ihre Genese (1962), blev en milstolpe i svensk agrarlandskapsforskning genom sin nydanande, både breda och djupa, ansats med detaljerade morfogenetiska analyser av bebyggelse, odling och hägnadssystem över lång tid. Helmfrid kombinerade härvid analys av 1600-talskartor, kamerala källmaterial, äldre lagtexter, ortnamnsforskning och studier av naturgeografiska förhållanden, exempelvis pollenanalys. Inte minst framväxten av byarna Viby och Väversunda har på detta sätt i detalj analyserats av Helmfrid. Med sin omvittnade entusiasm och kunnighet som föreläsare, exkursionsledare och handledare samt sin för tiden moderna forskningsansats, kom Helmfrid sedermera att inspirera ett stort antal studenter och doktorander att företa historisk-geografiska studier i samma anda.DN 2017-12-22: Minnesord Staffan Helmfrid, Dan Carlsson, Lennart Klang, Ulf Sporrong, Mats Widgren, Bengt Windelhed.
Disputationen 1962 ledde omgående till docentur och några mycket aktiva forskarår med ett flertal viktiga publikationer. Inom institutionen formerades efter hand en stark agrarlandskapshistorisk forskningsprofil med ett flertal framgångsrika medarbetare och elever.
Förutom det återkommande agrarhistoriska tematHelmfrid, S., Det äldre agrarlandskapet, i Sverige Land och Folk, vol 1 Natur och Kultur, Stockholm 1966 pp150–170; Gutsbildund und Agrarlandschaft in Schweden im 16-17 Jahrhundert, i Visbysymposiet för historiska vetenskaper 1965 pp. 17–34. handlar Helmfrids publikationer om vitt skilda teman så som exempelvis 1900-talets strukturomvandling inom jordbruket,Helmfrid, S., Jordbrukets Mekanisering, Svensk Geografisk Årsbok, Vol 42, 1966; Helmfrid, S. Tankar kring åkerkartan, Ymer, Årsbok 1968; Helmfrid, S., Die Wandlung der agrarstruktur in Schweden 1944–1966 in regionaler sicht, Geografiska Annaler, Vol 50, Ser. B1968-1; Helmfrid. S., Hur är Sveriges jordbruk lokaliserat i förhållande till marknaden? Svenska Geografiska Sällskapet, Svensk Geografisk Årsbok, Årg 44, 1968. bruk och missbruk av regionbegreppet,Helmfrid, S., Bruk och missbruk av regionbegreppet. Något om regionindelningsproblem och -metoder, i Ymer 1969 pp. 17–30 demografisk transition under 1900-taletHelmfrid, S., Population growth and rural change. Geographical aspects of the “demographic shift” in Sweden in the 19th century, i Estratto dagli Atti del Convegno internazionle ”I Paesaggi Rurali Europei”, Perugia 7-13 Maggio, 1973. Perugia 1975, pp. 281–290. och arealkonflikter vid tätortstillväxt.Helmfrid, S., Jorden vi lever av – och på, i Ymer 1974 pp. 67–83.; Helmfrid, S., Arealkonflikter vid tätortstillväxt – problem för en samordnad regional och fysisk planering, i Att forma regional framtid. Tretton forskares syn på regionala problem. ERU 1978, pp. 125–150 Han har även under årens lopp publicerat många exposeer över geografiämnet, varav en av de första var Hundra år av svensk geografi (1977).Helmfrid, S., Hundra år av svensk geografi, i Ymer 1976/77 pp. 360–372. Helmfrid medförfattade även läroböcker i geografi och samhällskunskap samt engagerade sig för geografiämnets ställning i skolan, ett engagemang som skulle hålla i sig över åren.
1967/68 var Helmfrid gästprofessor i Tyskland vid Philippsuniversität i Marburg.
1969 tillträdde han som professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet. En viktig uppgift blev att organisera forskarutbildningen i enlighet med det förändrade regelverket. Helmfrid utvecklade då bland annat en kurs i geografisk kulturlandskapsanalys.Hoppe, Göran. Parentation i Kungl Vetenskapsakademien, 2018-09-12 Han tog också initiativ till att en del av utbildningen för geografilärare förlades till Östafrika.
Efter hand kom allt mer av Staffan Helmfrids tid att ägnas åt administrativa uppgifter, men den vetenskapliga publiceringen upphörde inte för det. Under perioden 1970–1988 upptar publiceringslistan inte mindre än ett 60-tal titlar. Under samma tid tjänstgjorde Helmfrid som prodekan vid Stockholms universitet 1970–1971, dekan 1971–1974, ordförande i utbildningsnämnden 1970–1973, prorektor 1974–1978 samt slutligen som rektor för samma universitet 1978–1988.
Helmfrid verkade som rektor vid Stockholms universitet under en ganska turbulent tioårsperiod. Under rektorstiden publicerade han ett antal artiklar om universitetens och forskningens villkor.Helmfrid, S., Byråkrati som hinder och hjälp, i Erövra universiteten åter. Syposium i Wennergren Center, Stockholm 17.18 maj 1984, ed. Gunnar Ström, pp. 43–47.
Helmfrid, S., Beslutsstruktur, kvalitet och effektivitet, i Framtidens universitet, ed. David Ottosson, pp. 121–127.
Helmfrid, S., Internationaliseringen av universiteten: Norden och Europa – status och perpektiv ur en universitetssyvinkel, till det 13 Nordiska universitetsdirektörsmötet Hanstaholm, juni 1988.
Helmfrid, S., Recept för bättre universitet? Företag och samhälle, SNS kvartalsskrift, No. 2 pp. 1–3, 1989. En tillbakablick över rektorstiden har fångats på film år 2004.
Helmfrids sista stora uppdrag före pensioneringen var som vetenskaplig huvudredaktör för Sveriges Nationalatlas, ett uppslagsverk om Sverige i 17 band, åren 1988–1996. Han var också själv redaktör för två av banden (Sveriges Geografi samt Kulturlandskapet och bebyggelsen) och författare till många texter i och om Nationalatlasen.
Under 1990-talet anlitades Helmfrid att författa texter till flera uppslagsverk, bland annat uppslagsordet ”Sweden” i Encyclopaedia Britannica, 1992. Till Nationalencyklopedin skrev han texter till ett trettiotal uppslagsord, främst förklaringar av geografiskhistoriska begrepp men även personbeskrivningar. Till Norrländsk uppslagsbok skrev han texter till en dryg handfull personnamn. Han var även vetenskaplig huvudredaktör för uppslagsverket Respons under samma tid.