miniatyr|392px|Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. miniatyr|392x392px|Världskarta som visar Demokratiindex över liberala demokratier (2018), sammanställt av The Economist. Länk till kartan Fullvärdiga (liberala) demokratier: 8,01-10,00 (Liberala) Demokratier med anmärkningar: 6,01-8,00 Hybridregimer: 4,01-6,00 Auktoritära regimer: 0,00-4,00 miniatyr|330px|Det här diagrammet visar utvecklingen av antalet "demokratiska" och "auktoritära" stater mellan 1973 och 2013, enligt ett index som ges ut av organisationen Freedom House. miniatyr|En genomskinlig valurna. miniatyr|Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar. Demokrati är ett omtvistat politiskt begrepp och det finns många olika sätt att definiera och kategorisera demokrati. Det är dock oomtvistat att demokrati innebär att folket har den slutgiltiga makten över staten.
Sveriges demokrati är en representativ demokrati, vilket innebär att röstberättigade i fria och allmänna val väljer förtroendevalda representanter till landets beslutande församlingar vilka kan vara både på lokal och statlig nivå. Direktdemokrati innebär att besluten istället fattas direkt av röstberättigade. Direktdemokrati tillämpas bland annat i föreningar, men även i vissa länder som Schweiz. Beslutande folkomröstningar är en typ av direktdemokrati.
Sedan åren kring 1990 är demokrati det styrelseskick som de flesta länder uppger sig ha, genom olika demokratimodeller. Demokrati kan därmed innebära en sak i exempelvis Kina och något annat i Danmark. De som förespråkar liberal demokrati kan påstå att stater som inte är liberala demokratier inte är "riktiga demokratier" då man menar att de saknar politisk demokrati. Socialister, anarkister och länder som förespråkar folkdemokrati kan å sin sida påstå att liberala demokratier inte är "riktiga demokratier" då man menar att dessa saknar ekonomisk demokrati.
Demokrati kan förknippas med vissa värderingar och rättigheter. Demokratiska grundtankar som framhålls av bland andra Sveriges regering och riksdag är alla människors lika värde och rättigheter, tanke och yttrandefrihet och respekten för de mänskliga rättigheterna enligt internationella konventioner.
De flesta demokratiska stater har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.
Embryot till vad som uppfattas som den moderna representativa demokratin uppstod i västvärlden på 1700- och 1800-talen med Frankrike och USA som tidiga exempel. Under 1900-talet fördjupades demokratin med bland annat kvinnlig rösträtt. Den moderna representativa demokratin har sedan successivt under 1900-talet spridit sig över världen till Latinamerika, Afrika, Asien och mot slutet av århundradet till före detta socialistländer.
Även om begreppet demokrati oftast används i kontexten av politiska stater används det också inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller expertstyre.
Etymologi Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans δῆμος demos, folket, och κράτος kratos, styre, med den ungefärliga betydelsen "folkstyre". I svenskan finns ordet belagt sedan 1596.
Definitioner Grundläggande drag Demokrati är ett omtvistat begrepp och det finns många olika sätt att definiera och kategorisera demokrati. Demokrati används både som ett politiskt ideal och ideologi å ena sidan, och som ett analytiskt begrepp för att definiera styrelseskick runt om i världen (och historiskt) å andra sidan.
Trots att demokrati är ett omtvistat begrepp enas många forskare om att demokrati rör kollektivt beslutsfattande samt individuella rättigheter och friheter. Demokrati har beskrivits som att inkludera de som påverkas av ett kollektivt beslut i själva beslutet. Demokrati bygger på tre kärnvärden eller principer: folksuveränitetsprincipen, politisk frihet och politisk jämlikhet, där både frihet och jämlikhet är lika centrala för demokrati.
Principen om folksuveränitet innebär att folket utgör den yttersta grunden för den offentliga makten. Frihet kan förstås ur ett negativt perspektiv som frånvaro av dominans, eller i positiv bemärkelse som autonomi eller självstyre. Friheten begränsas av den konstitution och de lagar som har stiftats på demokratisk väg. För att garantera den politiska friheten krävs en rättsstat. Den politiska jämlikheten innebär att alla medborgare har samma medborgerliga och politiska rättigheter. Medborgerlig jämlikhet innebär likheten inför lagen, medan politisk jämlikhet är ett tillstånd där alla medborgare har samma inflytande på det kollektiva beslutsfattandet.
Sveriges riksdag har definierat sex grundläggande drag för demokrati: Fria val Flera partier Politiska rättigheter Rättssäkerhet och likhet inför lagen Respekt för mänskliga rättigheter Fungerande statsförvaltning Balansen och den potentiella konflikten mellan folkstyre, rättsstat och handlingskraft har av statsvetarna Katarina Barrling och Sören Holmberg benämnts som "demokratins triangeldrama".
Olika typer av definitioner Enligt statsvetaren Charles Tilly finns det fyra olika typer av analytiska (jämfört med normativa) definitioner som används: konstitutionella, substantiella, procedurdefinitioner och processorienterade definitioner.
Konstitutionella definitioner ser till landets grundlag och vad den säger politisk aktivitet, människors fri- och rättigheter, m.m. Utifrån grundlagen definieras landet som en demokrati eller icke-demokrati. Nackdelen med definitionen är att länders politik och styrelse i praktiken tenderar att skilja sig från vad som står skrivet i konstitutionen. Substantiella definitioner analyserar livet i landet och vilken politik som regeringen bedriver. Om regeringen t.ex. förordar individens friheter, en öppen samhällsdebatt, goda levnadsförhållanden och fredliga konfliktlösningar så kan landet anses vara en demokrati. Metoden har dock problem i hur målkonflikter mellan de ovannämnda värdena ska hanteras.
Procedurdefinitioner siktar in sig på ett urval av styrelsesätt i ett land och avgör utifrån dessa landets demokratiska status. Det kan till exempel vara en analys av hur valen i landet går till där en analys kan göras av hur många i befolkningen som faktiskt röstar och om det finns genuint självständiga politiska alternativ att välja mellan. Procedurdefinitioner tenderar att göra en snäv analys av ett politiskt system, vilket gör att man kan missa odemokratiska element.
Processdefinitioner av demokrati utgår från en bred uppsättning demokratiska processer. Några frågor som besvaras är om alla medborgare har samma möjlighet att rösta, om de kan påverka dagordningen och delta i det demokratiska samtalet. Nackdelen för det här sättet att definiera demokrati är att metoden lätt reduceras till en lista över ja- och nej-frågor och att man missar att demokrati ofta kan vara en fråga om nyanser mellan mer eller mindre demokratiska system.
Minimalistisk definition En minimalistisk definition av demokrati som använts av forskare i jämförande studier mellan olika länder är Joseph Schumpeters definition. Han definierar demokrati så här: "Vi definierar den demokratiska metoden som ett institutionellt arrangemang för politiska beslut, där [de politiska eliterna] får makt att besluta genom en fri tävlan om folkets röster". Enligt Schumpeter är demokrati först och främst en politisk metod för att avgöra vem som ska styra i vad han ser som en kamp mellan olika politiska eliter och partier. Schumpeters definition är en typ av procedurdefinition.Ekman, Jonas. 2012. s.43
Robert A. Dahls definitioner Den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahls definition av demokrati har fått ett starkt inflytande och brett erkännande. Dahl skiljer i huvudsak mellan demokrati som ideal och en empirisk demokrati, där den empiriska demokratin är en faktisk existerande typ av statsskick som Dahl kallar polyarki. Det demokratiska idealet kan ses både som en idealtyp för att skilja det från andra begrepp och som ett ideal i meningen förebild som av vissa anses vara det moraliskt bästa.
Dahl har formulerat det demokratiska idealet med följande kriterier:
Effektivt deltagande: Under beslutsprocessen i ett demokratiskt system måste varje medborgare ha jämlika och effektiva möjligheter att presentera sin åsikt i vilket beslut som ska fattas.
Jämlik röstning: När ett beslut ska fattas behöver varje medborgare ha jämlika och effektiva möjligheter att rösta och varje röst måste räknas lika mycket. Upplyst förståelse: Varje medborgare måste ges jämlika och effektiva möjligheter att studera alternativa beslutsvägar och deras troliga konsekvenser. Kontroll över agendan: Medborgarna måste ha den uteslutande möjligheten att bestämma hur - och om - en fråga ska hamna på beslutsagendan. Det demokratiska systemets beslut måste vara öppna för medborgarna om de så önskar. Inkludering av vuxna: Alla vuxna som är permanent bosatta i ett land ska ha de medborgerliga rättigheter som följer av de fyra första punkterna. Som komplement till det demokratiska idealet ställer Dahl upp ett antal kriterier för polyarki, alltså den empiriska typ av regim som ligger närmast de demokratiska idealen: Fria och opartiska val: Befattningshavarna ska utses i regelbundna, opartiska val Allmän rösträtt och rätt att kandidera: Alla vuxna bör ha rösträtt till valen och rätt att ställa upp som kandidat Yttrandefrihet och skydd för yttrandefrihet: Individer ska kunna uttrycka sina åsikter och rätten ska skyddas Alternativa informationskällor: Alla medborgare ska kunna söka alternativ information utan statlig kontroll Föreningsfrihet: Medborgarna ska ha rätt att bilda självständiga föreningar, särskilt politiska partier. Valda befattningshavare: Myndigheterna och partierna ska vara ansvariga gentemot medborgarna och valresultaten Politisk hörsamhet: Regering och partier ska hörsamma väljarnas vilja
Rättigheterna och friheterna ska inte bara finnas formellt utan också i praktiken. Detta förutsätter att någon form av rättsstat existerar.
Karl Popper Den österrikiske filosofen Karl Popper förde fram en definition av demokrati som det styrelseskick där de styrande kan avlägsnas av de styrda på ett fredligt sätt och att den demokratiska ordningen inte utan vidare kan sättas ur spel.Popper, Karl R. Popper i urval. Thales 1997. Sid. 347. (Även i kap. 7 i Det öppna samhället och dess fiender, Akademilitteratur, 1980-1981). Det vill säga att folket kan bli av med makthavarna utan blodspillan. Mot detta ställde Popper vad han kallade tyranni, ett styrelseskick som de styrda bara kan förändra med våld. Poppers definition har delvis kritiserats för att vara förenklad, men kanske framför hans tes att icke-demokratier enbart kan förändras genom våld. Kritiker har lyft reformerna i Sovjetunionen och demokratiseringen av kommunistiska länder i Östeuropa under 1980- och 90-talen som exempel på fredliga övergångar från icke-demokrati till demokrati.
Inkludering och kompetens