miniatyr|Tunge härads sigill. Tunge härad var ett härad i mellersta Bohuslän inom nuvarande Munkedals kommun. Häradet omfattade 274 km². Tingsplatsen var ambulerande före 1732, med tingsställen i Foss (kyrkby i Foss socken), Kviström (Kvistrum, Foss), Svarteborg (kyrkby i Svarteborgs socken) och Sörbo (Krokstads socken i Sörbygdens härad). Från 1732 enbart Kviström.
Vapnet Häradsvapnet bar en vit häst mot ett grönt fält.
Namnet Häradsnamnet skrevs 1430 Tungohæredh. Det innehåller ordet "tunga" som terrängbeteckning. Syftningen är oklar men kanske åsyftas Tungenäs som skjuter ut längst i söder.Tunge härad, Nationalencyklopedin (läst 21 maj 2016)
Socknar Tunge härad bestod av tre socknar: Foss Håby Svarteborg med Tose socken
Geografi Häradet var beläget vid Gullmarsfjordens innersta del. Trakten består av kuperad skogs- och bergsbygd, genomskuren av dalgångar, främst invid ån Örekilsälven med biflöden. I dalgångarna finns jordbruksmark.Tunge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Sätesgårdar var Smedbergs herrgård (Foss socken),Smeberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Hensbacka herrgård (Foss),Hensbacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Hensbacka i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Brålands säteri (Foss),Bråland i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Bråland i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Torreby herrgård (Foss)Torreby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Torreby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Munkedals bruk (Foss),Munkedal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Munkedal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Saltkällans säteri (Foss),Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Bergs herrgård (Foss)Berg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 och Torps herrgård (Håby).Torp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Torp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Gästgiverier fanns vid häradets tingsställe Kviström (Foss)Qvistrum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Qvistrum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 samt det tidigare tingsstället Svarteborg (kyrkby i Svarteborgs socken).Svarteborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Historia Emedan Bohuslän fram till 1658 tillhörde Norge tillhörde man under denna tidsperiod Vikens stift och det historiska Ranrike. I detta stift uppfördes tre s.k. fylkeskyrkor varav Svarteborgs kyrka i Tunge härad var en av dessa. Också kyrkorna Foss kyrka och Håby kyrka härrör från medeltiden, och den förstnämnda omnämns t.o.m. i Heimskringla som platsen där en kung Öystein Haraldsson ska ha blivit dödad år 1157. Den mytologiska kung Rane lär också ha haft sitt hem vid nuvarande Svarteborgs kyrka.
Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter Häradet hör sedan 1998 till Västra Götalands län, innan dess från 1680 till Göteborgs och Bohus län, före 1700 benämnd Bohus län. Kyrkligt tillhör församlingarna Göteborgs stift
Häradets socknar hörde till följande fögderier: 1686-1966 Sunnervikens fögderi 1967-1990 Munkedals fögderi
Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter: 1681-1682 Tunge tingslag i Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge, Sörbygdens, Bullarens, Kville, Tanum och Vette härader 1683-1697 Tunge, Sörbygden och Sotenäs tingslag i Tunge, Sörbygdens, Sotenäs, Bullaren, Kville, Tanum och Vette häraders domsaga 1698-1732 Tunge och Sörbygdens tingslag i Lane, Stångenäs, Sörbygdens, Tunge och Sotenäs häraders domsaga 1732-1916 Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag i Lane, Stångenäs, Sörbygdens, Tunge och Sotenäs häraders domsaga, från mitten av 1800-talet kallad Sunnervikens domsaga 1917-1970 Sunnervikens tingslag i Sunnervikens domsaga
1971- Uddevalla tingsrätt med dess domsaga
Referenser Noter
Tryckta källor Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) Nordisk familjebok, uppl 2, band 30, 1920
Webbkällor Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Externa länkar
Tunge härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Kategori:Härader i Göteborgs och Bohus län Kategori:Bohusläns historia
en:Tunge Hundred