Ipred-lagen, även kallad fildelningslagenEwa Stenberg "Riksdagen helt oenig om nedladdning" Dagens Nyheters webbupplaga den 15 februari 2009. Läst den 23 februari 2009. är en allmänt använd, informell benämning på vissa förändringar i gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter, som Sveriges riksdag röstade igenom den 25 februari 2009 och som trädde i kraft 1 april samma år.
miniatyr|Resultatet vid omröstningen i riksdagenBilder från omröstningen i riksdagen
Ipred-lagen baseras på ett EU-direktiv från 2004, benämnt IPRED (i Sverige även känt som sanktionsdirektivet), som är en akronym för Intellectual Property Rights Enforcement Directive. När IPRED införlivades i svensk lagstiftning hette utredningen inför detta "Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område". Ändringarna infördes sedermera i upphovsrättslagen.
Vad lagen tillåter Lagen tillåter upphovsmannen eller dennes rättighetsinnehavare att begära informationsföreläggande enligt 53 c § eller intrångsundersökning 56 a § upphovsrättslagen.https://lagen.nu/1960:729#P53chttps://lagen.nu/1960:729#P56a Rättsinnehavare inkluderar licenstagare som genom avtalet har förvärvat en ensamrätt. Branschorganisationer kan ha sådana rättigheter antingen som licenstagare eller som ombud.https://lagen.nu/1960:729#P55
Härigenom kan rättighetsinnehavare vid domstol begära beslut på att internetoperatörerna ska lämna ut uppgifter om IP-adresser och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör.
Informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet som åtgärden innebär för den som drabbas av den. Det är ett vanligt sätt att uttrycka proportionalitetskrav. Det är allmänt formulerat för att ge utrymme för en bedömning av domstol i varje enskilt fall. Om syftet kan tillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd ska informationsföreläggande inte beviljas. Rättighetshavarens intresse av att få ut sådana uppgifter måste alltså ställas mot den enskilde abonnentens integritetsintresse. Intrånget måste vara av en viss omfattning för att en rättighetshavare ska få ut uppgifterna. Så är i regel fallet om intrånget avser uppladdning av till exempel en film eller ett musikaliskt verk för allmänheten, exempelvis genom fildelning via internet, eftersom detta typiskt sett innebär skada för rättighetshavaren. Detsamma är fallet när det är fråga om mer omfattande nedladdning. I sådana fall kommer rättighetshavaren alltså att kunna få ut dessa uppgifter.
Härigenom kan abonnenten bakom omfattande upp- eller nedladdningar avslöjas.
Är det däremot endast fråga om nedladdning av några få verk kommer avvägningen i normalfallet att leda till att integritetsintresset överväger och att uppgifterna alltså inte ska lämnas ut.
Den operatör som har lämnat ut information enligt 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut.https://lagen.nu/1960:729#P53fS2
Personen kan även bli polisanmäld om brottsligheten är omfattande. Branschorganisationen kan även välja att offentligt meddela domen, till exempel genom att de publicerar en tidningsannons som den dömde kan tvingas att betala. Ipred-lagen är inte avsedd att användas mot personer som laddar ner enstaka verk, utan främst till att döma personer som har laddat upp material eller laddat ner ett flertal filer.
Bakgrund 2003 presenterades EU-direktivet IPRED för Europaparlamentet. Direktivet skapades för att förhindra olika typer av produktförfalskningar, till exempel av designerväskor och märkeskläder. Den 29 april 2004 skrevs förslaget om för att då ge möjlighet att begära att internetleverantörer lämnar ut IP-adresser som misstänks ha använts vid illegal fildelning. Det röstades igenom i Europaparlamentet och infördes den 20 maj samma år. Direktivet skulle då senast genomföras i EU:s medlemsstater den 29 april 2006. Sveriges rättssystem uppfyllde vid det tillfället flera av direktivets krav, men fortfarande saknades det ett antal bestämmelser. I direktivet fanns bland annat regler för att tillåta en domstol att ålägga en person som gjort intrång i en immateriell rättighet att under vissa förutsättningar lämna information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller. Regeringen Reinfeldt lade därför 2007 fram planer på att införa ett nytt lagförslag.
I mars 2008 skrev Beatrice Ask och Lena Adelsohn Liljeroth i en debattartikel att de skulle gå vidare med ett planerat lagförslag om utlämnade av abonnentuppgifter. Centerpartiet invände mot lagförslaget, men gav med sig efter förhandlingar med de andra regeringspartierna. Ett halvår senare, den 9 oktober 2008, lämnades förslaget på remiss till lagrådet. Remissvaret kom den 22 oktober 2008, och lagrådet påpekade bland annat att förslaget delvis gick längre än vad EU:s direktiv krävde. Centerpartiet stred för att mildra lagen. Det ville hellre att ett varningsbrev skulle skickas ut till personen som utför fildelningsbrott innan namnuppgifter gavs ut.
På grund av stort motstånd i riksdagen genomfördes flera korrigeringar i lagförslaget. Korrigeringarna var att enstaka nedladdningar inte ska räcka för att få identiteten avslöjad, att skillnad skulle göras mellan nedladdning och uppladdning eftersom uppladdning ansågs allvarligare och att lagen inte skulle gälla brott som begåtts före 1 april 2009. Den 25 februari 2009 röstade Sveriges riksdag igenom Ipred-lagen. Den trädde i kraft den 1 april 2009.
Följder De första dagarna efter att Ipred-lagen infördes meddelade media att internettrafiken hade minskat med 44 procent i Netnods knutpunkter enligt bolagets trafikgrafer. Netnod menade att de själva inte hade dragit den slutsatsen, eftersom svensk internettrafik även kan gå via andra knutpunkter. The Pirate Bay uppgav den 3 april att de endast hade noterat en minskning med 3,5 procent jämfört med veckan före. Henrik Pontén sade i en intervju med tidningen Metro att merparten av all internettrafik är fildelning och det var därför som internettrafiken hade minskat.
I juni 2009 konstaterades att trafiken var tillbaka i samma volym som september 2008 och i december 2009 var internettrafiken högre än vad den var i slutet av mars 2009, innan Ipred-lagen trädde i kraft.http://www.dn.se/ekonomi/ipred Däremot ökade försäljningen av nya dvd-filmer med 37 procent under de tre första månaderna som Ipred-lagen hade trätt i kraft och skivförsäljningen ökade under samma period med 18 procent.
Flera internetsidor, som The Pirate Bay, har skapat olika så kallade anonymitetstjänster i protest mot Ipred-lagen. De tjänsterna tillåter användaren att få en anonym IP-adress, vilket enligt dem som skapar tjänsterna, gör det mycket svårt att spåra användarens IP-adress. Tjänsten som Pirate Bay skapade, Ipredator, är den första som de tar betalt för.Susanna Vidlund, Anonym fildelning på Pirate Bay, 25 mars 2009. Läst 3 april 2009. Dock hävdar Antipiratbyrån att dessa tjänster inte fungerar och att polisen trots allt kan spåra IP-adresser fast den misstänkte använder dessa tjänster.Rapport, 3 april 2009. Inslag om Ipred-lagen.
Operatörer är skyldiga att lagra uppgifter om t.ex. IP-adresser enligt lagen om elektronisk kommunikation för att uppgifterna ska kunna användas av myndigheter för brottsbekämpande ändamål. Dessa uppgifter kan inte begäras ut med hänvisning till IPRED, utan rättighetsägare är hänvisade till andra uppgifter som kan finnas i operatörers loggar eller databaser som används av operatören själv. Vissa operatörer har valt att minimera behovet av lagring av IP-adresser, genom att radera den informationen så fort de anser sig inte längre behöva den, till exempel Bahnhof. Rättighetsinnehavare har dock möjlighet att begära att tingsrätten, med stöd av 26 § i lagen (1996:242) om domstolsärenden, förbjuder internetoperatörer att radera informationen, i väntan på att utredningen om ett eventuellt informationsförläggande har slutförts.
Ett år efter att lagen trädde i kraft, 1 april 2010, hade den inte lett till någon fällande dom som inte är överklagad. Däremot har fildelningen minskat sedan den trädde i kraft vilket sägs bland annat bero på att det har kommit lagliga alternativ som Spotify. Dock så uppgav en undersökning den 1 april 2010 som Sifo gjort att den illegala fildelningen återigen ökar, ett år efter att lagen trädde i kraft.
Utvärdering av Ipred-lagen
Regeringen tillsatte den 23 juli 2009 en särskilt utredare som skall utreda hur lagen påverkat rättighetsinnehavare, internetleverantörer och konsumenterDN: Ipred-lagen utvärderas http://www.dn.se/nyheter/sverige/ipredlagen-utvarderasKommittedirektiv 2009:68 http://www.regeringen.se/sb/d/11384/a/129939. Utredningen genomfördes av kammarrättslagman Helena Jäderblom och lämnade sitt betänkande den 16 augusti 2012. SOU 2012:51 Utvärdering av Ipred-lagstiftningen http://www.regeringen.se/sb/d/15631/a/197325
Utredningen konstaterar att lagen inte har kunnat användas eftersom det allra första målet ännu inte är avslutat i Högsta domstolen (se nedan). Eftersom den här civilrättsliga vägen inte varit framkomlig har rättighetsinnehavarna i stället valt att polisanmäla. Antalet förundersökningar och åtal har ökat under perioden. Utredningen konstaterar också att lagen inte stämmer överens med det allmänna rättsmedvetandet hos delar av befolkningen, samt att det är en uppgift för politikerna att påverka människors attityder.
Tillämpningen Det första: Solna-fallet Tingsrättens behandling
Tidigt på morgonen den 1 april lät Svenska Antipiratbyrån en anställd skapa bilder föreställande bibliotekslistor på en FTP-server. Bilderna var beställda av fem ljudboksförlag:
Bonnier Audio AB Earbooks AB Norsteds Förlagsgrupp AB Piratförlaget AB Storyside AB
Senare under dagen lämnades de utskrivna bilderna in till Solna tingsrätt i mål Ä 2707-09, av ljudboksförlagens advokatbyrå, Danowsky & Partner, i syfte att begära uppgifter om den person eller företag som ägde den påstådda FTP-servernhttp://thepiratebay.org/torrent/4849887/Antipiratbyran-IPRED-2009-04-01-Arende-2707-09-med-bilagor. Tingsrätten skickade genast informationen vidare till den berörda internetleverantören, ePhone, för yttrande.
ePhone meddelade i ett pressmeddelande redan under veckan som följde att de inte tänkte bifalla ljudboksförlagens begäran. Den 22 april följdes pressmeddelandet upp med ett formellt, 17-sidigt svar till tingsrätten, i vilket yrkades att tingsrätten skulle avslå ljudboksförlagens begäranhttps://web.archive.org/web/20100812131757/http://www.ephone.se/pdf/Svaromal_2707-09-20090422.pdf.
ePhones motivering baserades i korta drag på att den svenska tillämpningen av direktivet stred mot den grundläggande rätten till skydd för privatlivet. att den tekniska bevisningen inte visat några sannolika skäl för de påstådda upphovsrättsintrånget. att nyttan med ett informationsföreläggande inte uppvägde den olägenhet eller de men som åtgärden skulle innebära för abonnenten. att det fanns prejudikat i EG-domstolen. att lagar om sekretess och personlig integritet hade prioritet före Ipred-lagen.
Den 30 april begärde ljudboksförlagen att ePhone skulle förbjudas att förstöra de uppgifter som ljudboksförlagen begär (aktbilaga 39). Detta i enlighet med 26 § i lagen om domstolsärenden, vilket tingsrätten biföll den 11 maj, med ett vite om 500 000 kr. ePhone meddelade att ett sådant förbud är onödigt, eftersom de hela tiden ändå avsett att lagra informationen tills alla domar vunnit laga kraft. Detta gjordes för att undvika att bli anklagade för att medvetet ha försvårat utredningen.
Den 8 maj besvarade ljudboksförlagen ePhones bestridande i en 6-sidig skrift (aktbilaga 44), där de bland annat erkände att FTP-servern krävde inloggningsuppgifter och lösenord.